Sydasien får som alltid ny fart under höstsäsongen

Motorbåten Hanuman i Litauen, seriealbumet Tintin i Tibet av Hergé och boken Kniv av Salman Rushdie.
Motorbåten Hanuman i Litauen, seriealbumet Tintin i Tibet av Hergé och boken Kniv av Salman Rushdie. Foto: Johan Mikaelsson, Illustrationsförlaget, Albert Bonniers förlag
Beräknad lästid 5 minuter

Sommaren kan få dröja sig kvar ännu en tid, konstaterar Sydasiens redaktör som här delar med sig av spridda observationer. Men när hösten kommer tar Sydasien garanterat ny fart. Det är då de tryckta orden ska sättas och publiceringarna på Sydasien.se ska öka i antal igen.

Så ska ytterligare en sommar tona ut. Kvällarna ska bli mörkare och skurarna komma tätare, temperaturerna ska sjunka i luft och vatten. Löven ska gulna och svampar poppa upp ur marken. Men, nog snack om väder och årstidsväxlingar. Värmen kan hållas kvar, på olika sätt.

För Sydasiens del innebär hösten vanligen ökad aktivitet. Så även i år. Det handfasta arbetet med Sydasiens jubileumsmagasin (som ges ut som bok) kommer att inledas under september, inför att vår tidskrift fyller 50 år 2027. Vi får anledning att återkomma i detta ämne.

Under tiden kommer vi också att varje vecka publicera nya texter på Sydasien.se. Det saknas verkligen inte ämnen att skriva om. Däremot har vi begränsade resurser och kan inte göra allt vi vill i den takt vi skulle vilja hålla.

Självständighetsdagar och årsdagar av historiska händelser har stor betydelse. När det kollektiva minnet kopplas in kan vi både fira svunna segrar och fortsätta bearbeta sådant som är svårt och plågsamt. Det gäller i högsta grad i Sydasien.

Sydasien nr 4 2021 – Tema Afghanistan
Sydasien nr 4 2021 – Tema Afghanistan. Läs som pdf.

Det har i dagarna gått fem år sedan talibanerna återtog greppet om Afghanistan. När dessa krigare, med sina bakåtsträvande värderingar, anlände till Kabul var det slutet på en era av relativ frihet, som förvisso hade kantats av våldsdåd, inte minst självmordsbombningar i Kabul, och strider kring afghanska militärbaser runtom i landets regioner.

I nära anslutning till årsdagen fick dokumentärfilmen Kabuls sista röster premiär på SVT:s utrikesmagasin Dokument utifrån och kan nu ses på SVT Play (länk till filmen).

För journalisterna Urban Hamid (reporter) och Måns Berthas (filmare), som gjort filmen har arbetet dragit ut på tiden. Tanken var från början att göra en annan film för att helt enkelt bara spegla de kvinnliga journalister som skapade innehåll på Zan TV och var med i arbetet med att bygga upp ett nytt och modernt Afghanistan.

Dokumentären är välgjord och mycket sevärd, inte bara för alla som redan är intresserade av Afghanistan. Den är verkligen sorglig på djupet, då den visar precis vad som gått förlorat i Afghanistan. De kvinnliga journalisterna berättar och i dokumentären får vi följa dem, först vid Zan TV i Kabul, senare under flykten och till sist i exilen – där de nu befinner sig.

USA:s president Donald Trump inledde under sin första ämbetsperiod förhandlingar med talibanregimen, utan att involvera den afghanska regeringen. Inte en enda kvinna fick vara med.

Pandemin satte en dystopisk prägel på tillvaron 2020. När Joe Biden 2021 intog presidentposten efter oredan i maktöverlämnandet följde USA:s och de allierades utträde ur Afghanistan den 15 augusti 2021. Det blev kaotiskt. Sveriges agerande under den kris som uppstod har kritiserats.

Nu tycks Afghanistan i stort sett ha fallit i glömska i svenska medier, konstaterar Urban Hamid i sin krönika för Sydasien. Och i den brittiska podden The rest is politics (avsnitt 563 på Spotify) beskrivs Storbritanniens och västvärldens glömska och skam inför det som hände 2021.

Kniv – Tankar efter ett mordförsök.
Kniv av Salman Rushdie. Omslag: Albert Bonniers förlag

Inför varje sommarledighet finns föresatser om att hinna med en massa saker. Det ska snickras och grejas med diverse projekt och däremellan ska det badas och grillas.

Det ska också gärna ses film och så ska det läsas utvalda böcker. Ofta blir det faktaböcker och självbiografier, så även nu, bland annat Salman Rushdies Kniv – Tankar efter ett mordförsök (2024), som kanske blev sommarens starkaste läsupplevelse.

Rushdies sätt att beskriva de fruktansvärda minuter då han attackerades av en knivbeväpnad extremist på scenen under ett framträdande i Chautauqua i delstaten New York är ett mästerverk. Även om han förlorade ett öga, så har han rest sig och fortsätter skriva.

Kulturkrockarna blir som alltid fler när Tintin reser i sällskap med Kapten Haddock, som här provsmakar chilifrukter. Illustration: Hergé i Tintin i Tibet | Illustrationsförlaget

Besök i antikvariat kan leda till oväntade inköp. Tintin i Tibet var ett av albumen som inte finns i samlingen från barndomen. Med anledning av kopplingen till Sydasien så var 30 kronor ett kap för något som nu kan få ingå i det växande Sydasienbiblioteket i redaktionslokalen.

Berättelsen tar sin början i en tidningsnotis om ett plan som har störtat i otillgängliga bergstrakter i Himalaya. Tintin läser i notisen om en vän som funnits med på planet och han beger sig via Indien och Nepal upp i bergen och in över gränsen till Tibet. Kapten Haddock tar stor plats i berättelsen och friskar upp med sin färgstarka närvaro och träffsäkra och buttra observationer.

När serieskaparen Hergé författade och tecknade detta album hade det gått något årtionde sedan Kinas inmarsch och annektering i början av 1950-talet. Innan dess var Tibet självständigt och en potentiell del av Sydasien.

Som läsare vill man ju gärna spana efter en underliggande politisk udd som kan ligga gömd någonstans. Kanske är Kina den där lömska jetin, snömannen som smyger omkring och beter sig allmänt otrevligt? Men liknelsen går inte riktigt går ihop. Tillbaka till Dokument utifrån: Se också dokumentären Kinas grepp om Tibet.

Hanuman i Litauen
En båt vid namn Hanuman, i en hamn i Litauen. Foto: Johan Mikaelsson

Under sommaren har fokus annars legat på resor till Baltikum och Sápmi. Där är Sydasienkopplingarna begränsade. Det hetaste, så här långt, kan ha varit en vacker träbåt i som låg i hamn i Nida i Litauen. Den hade fått namnet Hanuman, efter den driftige apguden som enligt legenderna bland annat tog ett jättekliv mellan Indien och Sri Lanka för att där leta rätt på den bortrövade Sita.

Nu väntar en veckas kurs och studieresa i Sápmi, där Europas sista erkända urfolk lever och kämpar för att kunna fortsätta driva renskötsel och upprätthålla traditionell kultur när civilisationen trycker på med dess ständigt växande behov.

Resan till norra Sverige känns på många sätt längre än resan till norra Sri Lanka som jag gjort otaliga gånger. Väl på plats i Sri Lanka har det tidvis har det varit mycket svårt att ta sig allra längst upp i norr i landet. Men det har alltid varit värt det.

Det händer alltid något av intresse i det avlägsna, lite mytiska och mystiska norr. Det är bara de där milen som ska tillryggaläggas för att ta sig dit som ligger emellan.

Johan Mikaelsson

Johan Mikaelsson är sedan 2020 redaktör för Sydasien. Johan är frilansjournalist och har skrivit och gjort dokumentärfilm om Sri Lanka med särskilt fokus på mänskliga rättigheter. Hans bok ”När de dödar journalister – En personlig skildring av Sri Lanka”, släpptes 2015. Johan började skriva för Sydasien 1997.

Inga kommentarer ännu

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.