Sydasien från 1977 till idag
Sydasien startades 1977 av Staffan Lindberg, Göran Djurfeldt, Thomas Bibin, Stig Hansén, Mats Hilte och Ola Hansson. Sydasiens redaktion är sedan 2020 belägen i Mölndal utanför Göteborg.
Resan fortsätter i nuet, men vi tar först ett steg tillbaka i tiden. Sydasien bulletinen, som tidningen hette 1977-1983, gjordes vid redaktioner i Stockholm, Göteborg och Lund. Staffan Lindberg skrev i sin artikel ”25 år med Sydasien” (2002):
”En viktig faktor bakom utvecklingen av tidskriften var den unika kombinationen av forskare och journalister som samarbetade i de olika redaktionerna”.
Under 70-talet gjordes tidningssidor manuellt med hjälp av skrivmaskiner, saxar och kopiatorer. Lindberg skriver vidare:
”I början var bulletinen enkel. Enkla texter i två spalter, hophäftade med ett färgstarkt omslag och med rätt risiga bilder. Det blev dock snabbt bättre: vi fick texter och rubriker satta på självhäftande papper från tryckeriet.”
På 80-talet kunde Sydasien bulletinen dra nytta av datorer och med Lars Eklund som ny redaktör gavs tidskriften 1984 namnet Sydasien och redaktionen fick en fast bas i Lund. Tidskriften såg växande upplagesiffror.
I slutet av 90-talet togs Sydasien till Internet, när Lars Eklund startade nätbilagan Monsun med artiklar som kompletterade den tryckta tidskriften. I artikeln ”Mina 25 oförglömliga år som redaktör för Sydasien” (nedan), publicerad på Sydasien.se i maj 2019 berättar Lars Eklund själv om sin tid med tidskriften.
Genom ett artikelregister som Lars Eklund skapade och som Thomas Bibin kompletterade med att skanna in alla utgåvor av Sydasien från 1977 till 2007 fanns alla utgåvor av tidskriftens tillgängliga att läsa som pdf.
Lindberg beskrev Sydasien som en specialtidskrift som nådde ut brett:
”Den används i skolarbetet, den läses av journalister, politiker, ämbetsmän och av en intresserad allmänhet. Den finns på de flesta stadsbibliotek.”
Från hösten 2020 finns Sydasiens arkiv tillgängligt på Sydasien.se, där nya artiklar också publiceras varje vecka. För den som är intresserad av Sydasiens historia (regionens såväl som tidskriftens) är detta en guldgruva.
Efter tre decennier med Sydasien lämnade Lars Eklund över posten som tidskriftens redaktör i december 2007 till John Senewiratne. Åren 2008 till 2010 fortsatte Sydasien, med redaktionens bas i Norrköping att ge ut fyra nummer per år, detta i en tid då upplagorna sjönk och papperstidningar lades ner.
2011 tog Johanna Sommansson över och blev Sydasiens första kvinnliga redaktör och redaktionen fick nu sitt högkvarter i Stockholm. Beslut fattades samtidigt att omvandla Sydasien till en renodlad nättidskrift, tillgänglig för alla.
2017 återuppstod den tryckta tidskriften, med mänskliga rättigheter som tema och 2018-2019 gavs två nummer ut per år parallellt med nättidningen, vilket möjliggjordes genom ett informellt samarbete med forskningsnätverket Sasnet vid Lunds universitet. Ett inslag av att popularisera forskning på nordiska universitet och lärosäten fanns också.
I december 2019, efter nio år som redaktör, lämnade Johanna Sommansson över till de nya redaktörerna Johan Mikaelsson och Henrik Schedin och redaktionen är nu alltså belägen i Mölndal utanför Göteborg.

Under 2020 gavs ett 72-sidigt reportagemagasin ut och på Sydasien.se publicerades i genomsnitt två nya artiklar i veckan. Sydasien blev 2021 åter en tryckt kvartalstidskrift parallellt med en ökad utgivning på Sydasien.se. I februari 2021 släpptes Sydasiens första årsbok, 144 sidor med texter från och om alla länder kring pandemin.
I november 2021 var pånyttfödelsen som kvartalstidskrift ett fullbordad faktum, i och med att nummer fyra med tema Afghanistan släpptes. Då hade vi ägnat magasinet åt temat jordbruk och livsmedel och ett temanummer i det mindre formatet i maj, med tema kultur och en essä av Zac O’Yeah.
Resan fortsatte 2022 med fyra nya nummer. Men hösten 2022 fattade redaktionen beslut om att under 2023 istället för att ge ut fyra tryckta nummer satsa allt på ett kort – en bok som ska ges ut i samband med Bokmässan i Göteborg 2023.
Syftet är och förblir att ta reda på mer, att sprida kunskap om och väcka intresse kring länderna i Sydasien. Tidskriften har en stolt historia, men vi verkar i nuet. Följ med på resan och bli medlem.