Sårbara kvinnor drabbade under Indiens nedstängningar

Kvinnor i Jodhpur, Indien
Två kvinnor går längs de smala gatorna i ”den blå staden” Jodhpur, i delstaten Rajasthan. Det borde vara en självklarhet för alla att känna trygghet såväl i hemmet som ute i samhället. Foto: Travelwild /Shutterstock
Lästid cirka 3 minuter

Kvinnor som redan befann sig i en utsatt position drabbades mycket hårt när den indiska regeringen plötsligt stängde ner hela landet för att hejda coronapandemin i mars 2020. Det konstaterar såväl organisationer i Indien som en FN-rapportör.

Kvinnor på den indiska landsbygden och marginaliserade grupper drabbades hårt av nedstängningar i landet under 2020. Rehana Adeeb från kvinnoorganisationen Astiva, som stöttar daliter och muslimer, berättar för IPS att många män tvingades återvända till sina hembyar då deras arbeten i städerna upphörde – och familjerna fick plötsligt mycket sämre inkomster.

– Kvinnor som brukade arbeta från sina hem, till exempel med att sy, blev dessutom av med sina inkomster eftersom marknaderna försvann, säger Rehana Adeeb.

Hennes organisation fick snabbt hantera många fler fall av påtvingade äktenskap och våld inom familjen, samtidigt som många kvinnor rapporterade om att de drabbats av ofrivilliga graviditeter och en försämrad tillgång på vård.

Våld mot kvinnor och flickor en ”skugg-pandemi” enligt FN

Över hela världen resulterade nedstängningarna i en ökning av våldet mot flickor och kvinnor, ett fenomen som FN beskrivit som en ”skugg-pandemi”.

I Indien uppger en hjälplinje för våldsutsatta kvinnor att de mottog en fördubbling av antalet samtal i samband med nedstängningarna. Under hela pandemin har situationen förvärrats för många kvinnor som tillhör marginaliserade grupper.

Dalitkvinnor i Uttar Pradesh
Dalitkvinnor i Uttar Pradesh lyssnar på nyheter den 2 november 2020 efter att en 19-årig kvinna våldtagits och mördats. Händelsen utlöste landsomfattande protester. Foto: Stella Paul /IPS

– Rapporter har visat att diskrimineringen av kvinnor har förvärrats under pandemin – i synnerhet mot kvinnor som tillhör minoritetsgrupper och har det ekonomiskt svårt, berättar FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor, Dubravka Simonovic, för IPS.

Hon säger att hemmet förvandlades till en farlig plats för många kvinnor och barn i samband med nedstängningarna, eftersom förövarna då kunde stärka sin kontroll över familjerna ännu mer.

I Indien utnyttjades dessutom pandemin för att elda på islamofobiska känslor. Det skedde bland annat genom en konspirationsteori som spreds på nätet vilken gjorde gällande att muslimer medvetet spred covid-19 till andra grupper. Detta bidrog till att diskrimineringen av den redan utsatta minoriteten förvärrades. Medier har bland annat rapporterat om hur muslimska kvinnor blivit nekade vård.

– För många av de kvinnor jag har mött har deras muslimska identitet blivit ett av deras största problem, berättar Nishat Hussain vid Rörelsen för indiska muslimska kvinnor i delstaten Rajasthan.

Hon säger att fördomarna gjort det särskilt svårt för muslimska kvinnor att få tillgång till det stöd deras familjer haft behov av under pandemin.

– Det har varit svårt att få tillgång till vård och läkemedel. Vår organisation har bland annat hjälpt kvinnor att få tillgång till intimprodukter, och vi har kunnat dela ut mat till alla behövande, oavsett deras religiösa tillhörighet, berättar Nishat Hussain.

Många indiska organisationer har under pandemin engagerat sig i kampen mot våld i nära relationer. Organisationen Breakthrough India har exempelvis engagerat aktivister som tillverkat affischer med uppmaningar om att alla bör engagera sig i kampen mot våldet, tillsammans med telefonnummer till hjälplinjer. Dessa affischer har sedan satts upp på väl synliga platser i många orter.

FN-rapportören Dubravka Simonovic säger att coronakrisen har satt ljuset på de brister som behöver åtgärdas i kampen för att förebygga och förhindra våld mot kvinnor. Hon menar att det också innebär en möjlighet att åtgärda dessa brister.

– Det handlar om att förändra lagar och riktlinjer som förstärker fördomar och förhindrar att brottsoffer ges upprättelse. Att förändra den politik som misslyckas med att ge offren tillgång till den hjälp de behöver – i form av skyddade boenden, hjälplinjer och rättsligt skydd och att bekämpa de myter som skuldbelägger kvinnor för det våld de drabbas av, säger Dubravka Simonovic.

Mariya Salim /IPS

Inter Press Service News Agency
Inter Press Service News Agency

Inter Press Service är en internationell nyhetsbyrå med omkring 500 journalister, merparten lokalt förankrade i fler än 130 länder. IPS fokuserar på och bevakar FN, mänskliga rättigheter, internationell politik, ekonomi, freds- och utvecklingsfrågor samt miljö och klimat. IPS grundades 1964.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் اردو اردو