Indien är världens största demokrati men det är ändå förenat med fara att arbeta för mänskliga rättigheter i landet. Aktivister varnar för att kritiska röster på olika sätt tystas, skriver Johanna Hedman.
Etikett: Daliter
Ezhilamutha har arbetat för daliters rättigheter i Indien under flera år och stött på många motgångar. Nu är hon en representant för människorättsorganisationen Evidence och deras Women Justice Forum. Ida Lönnström har träffat henne för en intervju.
Kathir Vincent Raj, grundaren av människorättsorganisationen Evidence, har blivit en symbol för kampen för daliters rättigheter, skriver Johanna Hedman.
I delstaten Tamil Nadu i södra Indien har en grupp kvinnor gått samman för att med gemensamma krafter kämpa för daliters rättigheter. Kvinnorna vill få ett slut på den kastbaserade diskrimineringen som daliter möter och driver sin kamp framåt trots stort motstånd från flera håll. De blir ledargestalter för en rörelse som vill se ett rättvisare och jämlikt Indien. Tillsammans utgör de nätverket The Women Justice Movement.
Det är nu 70 år sedan den ödesdigra delningen av Brittiska Indien, och de självständiga nationerna Pakistan och Indien skapades, en delning ackompanjerad av folkfördrivning, etnisk rensning och massakrer. En miljon döda och 15 miljoner på flykt. Är det verkligen något att fira?
Chandramma har arbetat tillsammans med organisationen Deccan Development Society (DDS) i över 30 år och har sedan många år varit ansvarig för den lokala fröbank som finns i Pastapur. Genom att lyssna till Chandrammas historia får vi inte bara lära oss om livet som kvinnlig jordbrukare i Indien, men också om stora sociala ojämlikheter och kraften i kvinnors organisering.
Heliga kor: I maj 2017 genomförde den indiska statens miljöministerium, ledda av BJP (Bharatiya Janata Party), ett förbud för försäljning av kor och bufflar till slakt på djurmarknader över hela Indien.
Sydasienvänner, jag är så glad att se att allt fler besöker tidningen – er feedback och insiktsfulla kommentarer möjliggör en intressant debatt kring innehållet och lockar såväl nya läsare som nya skribenter. Jag vill understryka att Sydasien är en plattform där alla är välkomna!
Det är höst i södra Indien, ändå värmer solen uppemot 30 grader när vi sätter oss i en buss för några timmars resa till Tamil Nadu på fältbesök. Vi lämnar Deccan-platån med den karaktäristiska röda och torra jorden och åker söderut till höga palmer och risfält.
Jag vill hävda att Indien skall ses som en politisk demokrati med strukturell ojämlikhet. Det indiska samhället är i mångt om mycket fortfarande som vid tiden för självständigheten 1947, märkt av flera strukturella former av hierarkier och förtryck befästa över århundraden. De mest tydliga tecknen på ojämlikhet manifesteras i den hierarkiska graderingen av människor inom kastsystemet och dess samband med ägande och kontroll över land.
Del 2 i artikelserien om Mänskliga Rättigheter i Indien; artikeln förklarar Indiens konstitution utifrån B. R. Ambedkars begrepp ´politisk demokrati´ och ´social demokrati´ och sambandet mellan demokrati och mänskliga rättigheter så som de är formulerade i FN:s deklaration för mänskliga rättigheter.
Under 2017 arbetar SYDASIENs medarbetare med att samla kvalitativ information om mänskliga rättigheter i Sydasien. I Pakistan belyser vi frågor kring religionsförtryck. I Indien belyser vi kast och människovärde. I Nepal belyser vi funktionsnedsattas rättigheter och Traffickingfrågor,
SYDASIEN publicerar en serie artiklar om demokrati och mänskliga rättigheter i Indien. Artiklarna har sin utgångspunkt i villkoren för Daliterna (de s.k. oberörbara inom det hinduiska kastsystemet) och Adivasis (ursprungsbefolkning, stamfolk) och i vad mån de traditionella förhållandena för dessa grupper genom politik och aktivism har förändrats i och med att Indien vann sin självständighet från britterna 1947 och antog sin demokratiska författning i januari 1950. Indiens totala befolkning uppgår till närmare 1 300 000 000 människor. Av dessa är 200 millioner (16.6 %) Daliter och 104 millioner (8,4 %) Adivasis (Census 2011).
Henrik Sundbom, Svensk-Indiska Föreningens ordförande, har skrivit en bok om Indien, På spaning efter det moderna Indien (Timbro förlag 2016). Vi är många som skriver eller rapporterar om Indien. Alla ger vi vår bild av landet utifrån våra egna särskilda erfarenheter, de människor vi möter, böcker vi läser och, inte att förglömma, efter ett urval av fakta och händelser färgade av de grundläggande värderingar vi har. Med det sagt – många ger sin bild av Indien; ingen ger ´bilden av Indien´. Och, naturligtvis, det gäller ju alla liknande betraktelser; inte heller vårt eget lilla tio-millioners land fångas i en handvändning.
Stella Paul reser fram och tillbaka över hemlandet för att skriva om Indiens allra fattigaste och har avslöjat grov exploatering och korruption på platser som få andra journalister besöker. Nu har hon mottagit en utmärkelse för sin rapportering.
Den indiska ekonomin har vuxit snabbt på senare år, men vissa saker tycks inte förändras. Miljontals indiska daliter föds fortfarande in i en social och ekonomisk marginalisering, uteslutna av ett system och samhälle som vägrar betrakta dem som likvärdiga.
Sömmerskan HuligeAmma sitter böjd över en symaskin och fållar en skjorta. Bredvid henne sitter hennes 22-åriga dotter Roopa och läser skrattande ett meddelande på sin mobiltelefon. Det är svårt att tro att båda kvinnorna fram till nyligen tvingades leva sina liv under slavliknande förhållanden.
Nästan hälften av världens 30 miljoner slavar lever i Indien, enligt ett globalt slaveriindex som nu presenteras för första gången. Även i Pakistan, Nepal och Bangladesh lever miljontals människor under slavliknande förhållanden.
Tänk dig hur det skulle vara att tycka att rättvisa är någonting overkligt och långt från ditt eget liv, föreställ dig att inte veta vart du ska vända dig när dina rättigheter kränks. Detta är verkligheten för de flesta indier.
En höstdag 2008 tog mitt liv en avgörande vändning. Moses Parmar från norra Indien hade kommit på Sverigebesök för att i olika sammanhang tala om daliterna (även kända som kastlösa, oberörbara och ofödda). Han krossade mitt hjärta den kvällen 2008.