Sri Lankas strategi att sinka rättvisan i FN:s MR-råd i Genève fortsätter. Vid den av coronaviruset avbrutna sessionen tog önationen ett tydligt steg bort från sanningssökande.
Etikett: FN
Diskussioner som rör ansvarsutkrävande för krigsbrott diskuteras regelmässigt i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève. Då kan människor bli upprörda. Sydasiens Johan Mikaelsson hamnade i korselden under den senaste sessionen när Sri Lanka var i blickfånget.
Det finns idag – ännu – ett fåtal urbefolkningar på jorden som ej är fullt genealogiskt kartlagda och exploaterade. Nationer som har dem på sitt territorium känner till att de finns men folken erkänns inte formellt. Eftersom de inte är folkbokförda i landet, kan de heller inte inkluderas i Förenta Nationernas (FN:s) urbefolkningsregister. Som följd av detta kan de inte tillåtas äga land, ha tillgång till sitt språk, äga rätt till sin religion, kultur eller andra mänskliga rättigheter. Rättigheter som internationella konventioner tillerkänner erkända urbefolkningar.
För tamilerna i norra Sri Lanka, som ”regeringstrupperna räddade ur Tigrarnas klor”, har de åtta åren efter inbördeskriget inneburit väntan på rättvisa, demilitarisering och maktdelning. Singalesers och tamilers uppmärksammande av krigsslutet 18–19 maj tydliggör splittringen på ön.