Ida Lönnström berättar om dalitkvinnan Sornavalli, som delar med sig sin livshistoria som präglas av inneboende kraft till förändring.
Etikett: Kvinnors Rättigheter
Fyra män har avrättats i Delhi och människor firar. Männen dömdes för våldtäkt och mord på en student 2012, vilket startade en indisk protestvåg mot kvinnovåld. Julia Wiræus landar i att dödsstraff aldrig någonsin är rätt.
Den 8 mars är dagen vi lyfter starka kvinnliga förebilder, som Malala Yousafzai och Greta Thunberg, och reflekterar över strukturer i samhället.
“Vi har tvingat in jordbruket i en väldigt trång återvändsgränd. Vi behöver skapa mindre och mervarierade produktionsenheter. Om vi med hjälp av vår inställning kan kontrollera vad vi äter, då kontrollerar vi även handeln och därmed politiken. Genom ett hållbart synsätt världen över kan vi skapa förutsättningar för ljusare framtid”
”Du är tjej, varför spelar du fotboll?”
”Tjejer kan inte ha shorts på sig!”
”Vad får du ut av att spela fotboll?”
I delstaten Tamil Nadu i södra Indien har en grupp kvinnor gått samman för att med gemensamma krafter kämpa för daliters rättigheter. Kvinnorna vill få ett slut på den kastbaserade diskrimineringen som daliter möter och driver sin kamp framåt trots stort motstånd från flera håll. De blir ledargestalter för en rörelse som vill se ett rättvisare och jämlikt Indien. Tillsammans utgör de nätverket The Women Justice Movement.
Vid delningen av det koloniala Indien 1947 uppkom först två stater, Indien och det tvådelade Pakistan; Öst- och Västpakistan. Efter en lång frihetskamp slog sig Östpakistan fritt och nationen Bangladesh bildades 1971. Att vi ser liknande problematik i länderna Bangladesh och Pakistan idag är således inte konstigt då de två länderna har en rik historisk gemenskap. Inte bara har de en gemensam statsreligion, de har även en gemensam sak i att brott mot mänskliga rättigheter begås mot religiösa minoriteter i de båda länderna.
Med den mycket brutala gängvåldtäkten på en ung kvinnlig student på en buss in New Delhi i december 2012 fick indiska kvinnor plötsligt internationell uppmärksamhet. Det utbredda våldet mot kvinnor blev känt över hela världen och New Delhi kallades våldtäktshuvudstaden.
Miraklet Indien och dess baksida är en nyutgiven antologi där Staffan Lindberg och Lars Eklund samlat forskare och Indienkännare med lång erfarenhet för att porträttera det moderna Indien och dess historia ur ett dagsaktuellt perspektiv. Läsaren skickas på en bildande resa genom Indiens historia och postkoloniala samhälle med utomordentliga guider som sätter ämnen som feminism, klass och miljö i modern kontext.
Kvinnliga afghanska asylsökande i Sverige mellan 2013 och 2018 utgör en klar minoritet av alla afghanska asylsökande – i snitt 28.6 procent närmare bestämt. Afghanska kvinnor har det inte lättare, i vissa fall tvärtom, än män att få asyl trots att afghanska kvinnor i alla avseenden har det sämre än män i hemlandet. De har det också svårare att fly än männen på grund av begränsad rörlighet och avsaknad av olika typer av kapital som förbehålls män. Den dystra situationen för afghanska kvinnor, det västerländska rättfärdigandet av insatsen i Afghanistan, och svensk asylpraxis gentemot afghaner är sammanvävda på ett sätt som försätter afghanska kvinnor i en extremt sårbar social och rättslig situation i både Afghanistan och Sverige.
Chetali skiftar mellan sina könsidentiteter dagligen, då hon dagtid försörjer sig på att ge välsignelser och nattetid delar lägenhet med män som inte vet vad hon får sina pengar ifrån. Det delade boendet är en praktisk lösning som tvingar henne till ett dubbelliv. Det underlättar när hon åker i kollektivtrafiken eller när hon ska besöka privatsjukhus.
Mens är ett tabubelagt ämne globalt och det är därför viktigt att skapa rum där kvinnor känner sig trygga att prata om mens. Internationella mensdagen har grundats för att uppmärksamma att mens är kopplat till hälso-och jämställdshetsproblem runt om i världen och att det är viktigt att bryta tystnaden kring ämnet.
Delhis parker är på flera sätt ett vardagsrum, där jag kan få en skymt av människor jag inte annars ser. Afghanska turister fyller parkerna på helgerna, då de dukar upp picknickar på stora filtar. Mer eller mindre professionella fotografer tar bilder på finklädda unga indier med de ståtliga ruinerna som bakgrund. Jag misstänker att bilderna kommer användas till äktenskapssajter eller dejtingappar.
I ett land som Indien finns lika många livsöden som människor. Under de senaste åren har indiskorna krävt och på många sätt fått till en förändring när det gäller attityder, lagstiftning och normer. Mångfalden är enorm, så i tre personliga texter skriver Julia Wiræus om olika kvinnor som försöker få ihop sina liv.
I östra delarna av delstaten Karnataka i södra Indien ökar medvetenheten kring kvinnors rättigheter bland befolkningen tack vare kvinnoorganisationen Grameena Mahila Okkutas outtröttliga jämställhetsarbete.
Vänsterkoalitionens vinst, tillsammans med Bibeksheel Sajha Partys framgång, är tecken på att Nepals befolkning vill se en förändring i det traditionella och konservativa samhället. Frågan är nu hur mycket den nya regeringen kommer att kunna genomföra. Även om vänsterkoalitionen har majoritet är statens resurser små. Nepals invånare har de senaste åren generellt sett fått en bättre privatekonomi. En stor del av landets ungdomar migrerar till Gulf-länderna för att jobba och skicka hem pengar till släkten.
Afghanistan anses vara ett av världens minst jämställda länder och är därför ett av de farligaste länderna för flickor och kvinnor att leva och växa upp i. Flickor och kvinnor diskrimineras ständigt och har sämre möjligheter än pojkar och män till att erhålla utbildning och arbete på grund av osäkerhet i landet, traditionens makt om tidiga äktenskap och att kvinnor har sina sysslor hemma. Det är därför främst kvinnor som inte kan läsa och skriva och är anledningen till att enbart femton procent kvinnor är aktiva på arbetsmarknaden, i jämförelse med männens åttio procent.
Män vill ha oskulder även på Tinder”, skriver en indisk bekant på Facebook. En man
har frågat om han är hennes första matchning på den populära dejtingappen. I en annan uppdatering skriver hon att alla män på appen tycks bete sig som virila gudar.
Reportageboken De kallade henne Delhi Braveheart av Julia Wiraeus 2017, tar avstamp i den uppmärksammade bussvåldtäkten som skakade världen och Delhi 2012. Händelsen som gjorde medelklassflickan Jyoti till en symbol för “den vanliga indiska flickan” och kampen mot de patriarkala strukturerna som tar för givet att “fina flickor inte är ute på kvällen” sattes på sin spets då diskussioner kring jämställdhet genus, klass och kön tabubelagda ämnen plötsligt blev allas angelägenhet.
Stella Paul reser fram och tillbaka över hemlandet för att skriva om Indiens allra fattigaste och har avslöjat grov exploatering och korruption på platser som få andra journalister besöker. Nu har hon mottagit en utmärkelse för sin rapportering.