Malala talade klarspråk om extremism vid besök i Pakistan

Popsångaren och utbildningsaktivisten Shehzad Roy fick tillfälle att spela schack med Malala Yousafzai. Foto: Shehzad Roy (copyright)
Beräknad lästid 8 minuter

Det är inte ofta Nobelpristagaren Malala Yousafzai besöker sitt gamla hemland. Men nyligen var hon i den pakistanska huvudstaden Islamabad för att delta och tala vid en konferens för att understryka flickors rätt till utbildning. Talet lovordas och en deklaration som ledare från muslimska länder undertecknade ska nu visa vägen.

I oktober 2012, 15 år gammal, överlevde Malala Yousafzai ett mordförsök utfört av talibaner. Hon hade då förespråkat utbildning för flickor i Mingora i Pakistan. Attacken mot Malala fick stor uppmärksamhet internationellt och hon flögs till England för behandling och har sedan dess varit bosatt där med sin familj. Samtidigt står hon inför fortsatta hot från talibanerna.

Uppmärksamheten och intresset var på topp bland deltagarna när Malala besökte och talade vid en konferens som hölls den 11-12 januari i Islamabad, för att diskutera utmaningar och möjligheter för flickors utbildning i muslimska samhällen. Hon gick direkt på huvudfrågan: hindren för flickor att utbilda sig och styra över sina liv – talibaner och andra extremister.

– De kränker mänskliga rättigheter, och ingen kulturell eller religiös ursäkt kan rättfärdiga detta, sa Malala. Låt oss aldrig legitimera dem.

Efter talet av Nobelpristagaren och utbildningsaktivisten Malala Yousafzai talade pedagogen Baela Raza Jamil. Hon var imponerad av Jalals framförande.

– Hon var lysande, så som hon är när hon är som bäst, talade orädd och djärvt om behandlingen av kvinnor av de afghanska talibanerna, som har rånat en hel generation flickor på deras framtid och hur dessa vill radera flickor i samhället, sa Jamil, som leder Idara-e-Taleem-o-Aagahi (itacec.org), en organisation som främjar progressiv utbildning.

Popsångaren och utbildningsaktivisten Shehzad Roy var lika imponerad.

– När hon talar, talar hon från hjärtat, sa han.

Det har gått drygt tre år sedan talibanerna förbjöd (hrw.org) gymnasieutbildning för flickor i Afghanistan. Det skedde 17 september 2021, efter att en talibanregim tagit makten i augusti samma år. Året efter, 2022, förbjöd talibanerna kvinnor att studera på högskolor (bbc.com), och i december 2024 förbjöds kvinnor att studera till sjuksköterska, barnmorska eller för arbete inom tandvård.

Dr Pervez Hoodbhoy, universitetsprofessor och krönikör, menar att behandlingen av flickor och kvinnor i Afghanistan i grunden är ”primitiv och barbarisk”.

– Innan den pakistanska regeringen tar på sig manteln att vara deras [red anm: afghanska kvinnors] befriare, så finns det lagar som rör kvinnor som måste ändras och kvinnometoder som motverkar kvinnor som måste avvecklas, sa Hoodbhoy om förhållandena i Pakistan.

Genom Syani Saheliyan-projektet kunde nästan 50 000 tonårsflickor få akademisk utbildning, livskunskap, yrkesutbildning och teknikdrivet stöd för att återintegreras i samhället och komma ut i arbetslivet. Foto: Idara-e-Taleem-o-Aagahi

De koloniala lagar och rättssystem som vidmakthåller ojämlikhet mellan könen på såväl personlig som samhällelig nivå behöver avvecklas, enligt Jamil. Hon talade också om den viktiga roll kvinnor kan spela i fredsbyggande. Men det var bara möjligt, sa hon, när samhället främjar utbildning och livslångt lärande utan diskriminering.

– I Malala har vi ett levande exempel på en samtida ung students levda erfarenhet av att svara på dödligt våld genom att bli en unik fredsbyggare, sa Jamil i sitt tal vid konferensen.

Konferensen höll in i det sista en medvetet låg profil ”på grund av säkerhetsskäl”. Den samlade 150 delegater, inklusive ministrar, ambassadörer, forskare och representanter från 44 muslimska och allierade länder, såväl som internationella organisationer som Unesco, Unicef, Världsbanken och det Saudi-finansierade Muslim World League.

Se och hör en inspelning av det uppmärksammade tal som Malala Yousafzai höll vid konferensen i Islamabad 11-12 januari 2025 nedan:

En fortsättning på Malalas Yousafzais tal kan ses här, i IPS kanal på Youtube.

Pervez Hoodbhoy menade att toppmötet ”endast var avsett att bryta Pakistans isolering i världen och stödja en vinglig regering som desperat söker legitimitet”. Några indiska organisationer representerades på plats, medan Afghanistan trots inbjudningar var helt frånvarande. Detta faktum passerade inte obemärkt förbi.

– Tystnaden från talibanerna, världens värsta förövare när det kommer till flickors utbildning, är öronbedövande, påpekade Michael Kugelman, chef för Wilson Centers South Asia Institute i Washington.

– Med tanke på det ansträngda förhållandet mellan Pakistan och Afghanistan kan den förra ha velat att denna konferens skulle uppmärksamma talibanernas fruktansvärda inverkan på flickors utbildning, sa Kugelman vidare och fortsatte:

– Och det har lyckats, till viss del, särskilt med en ikonisk gestalt som Malala som använder konferensen som en plattform för att fördöma könsapartheid i Afghanistan under talibanerna.

Malali Yusafzai var glad över att konferensen ägde rum i Pakistan.

– Det krävs enormt mycket arbete för att varje pakistansk flicka ska få tillgång till sin utbildning, sa hon och syftade på de miljontals flickor som nu inte tillåts gå i skolan.

Kugelman berömde värdlandet Pakistan för att inte försöka dölja egna misslyckanden på utbildningsfronten.

– Det är viktigt att premiärminister Sharif i sitt tal erkände hur uruselt tillståndet är för flickors utbildning i Pakistan, sa Kugelman.

Så många som 26 miljoner barn står utanför skolan i Pakistan, varav 53 procent är flickor. Premiärminister Shehbaz Sharifs har förra året talat om en ”utbildningskris i Pakistan” och lovat att få tillbaka dessa barn till skolbänkarna.

Popsångaren Roy har framträtt som utbildningsaktivist i över två decennier, han uttalar sig ofta och gärna.

– Premiärministern är med rätta orolig för barn som inte går i skolan, men jag är mer orolig för dem som slutför tio års utbildning och misslyckas med att utveckla kritiskt tänkande, kommenterade Roy toppmötet.

Hoodbhoy har liknande tankar:

– Hade det funnits seriösa avsikter att utbilda flickor, skulle det vara mer effektivt och mycket billigare att göra samundervisning obligatorisk på grund- och gymnasienivå. Det skulle öka tillgängligheten i skolan. Läroplanen måste också utformas för att utbilda och informera flickor och pojkar snarare än att bara hjärntvätta, sa han.

Popsångaren och utbildningsaktivisten Shehzad Roy förespråkar kvalitet i utbildningen, något som många kan hålla med om.
Popsångaren och utbildningsaktivisten Shehzad Roy förespråkar kvalitet i utbildningen, något som många kan hålla med om. Foto: Publiceras med tillstånd av Shehzad Roy | IPS

Roy konstaterar att Malali Yousafzai har betonat vikten av utbildning av hög kvalitet. Det finns bara 150 statliga utbildningsinstitutioner i Pakistan. Det finns behov för reformer genom partnerskap mellan det offentliga och det privata. Han noterar också att många privata skolor anställer okvalificerade lärare och han förespråkar därför en lärarlicens, liknande läkarlegitimation.

Sedan han bildade Zindagi Trust 2003 har Roy förespråkat bättre utbildning i offentliga skolor. Han har också tagit två statliga flickskolor i Karachi under sina vingar och vänt dem, tillhandahållit måltider till dagisbarn och lärt ut schack och musik, båda ovanliga företeelser i offentliga skolor, särskilt för flickor.

Premiärministern medgav att det är en utmaning att skriva in 26 miljoner elever i skolan med rådande barriärer – ”otillräcklig infrastruktur, säkerhetsproblem, såväl som djupt förankrade samhälleliga normer”. Men den stora utmaningen handlar om att vilja.

I 34 år har Jamil i årsrapporter väckt frågor om utformningen och processen för utbildning i Pakistan. Hon tror att det är mindre utmanande att få 26 miljoner barn tillbaka till skolan än att säkerställa ”grundläggande lärande” för de som redan är inskrivna.

– Av barnen i åldern fem till 16 år misslyckas 45 procent i läsning, förståelse och aritmetik, sa hon i en intervju med IPS.

Det krävs bättre finansiering och skolinfrastruktur, men Jamil oroas över vad hon kallar en undflyende befolkning. Hon ser också en ”brist på fantasi för att lösa utbildningskrisen” inom regeringen. Det går att uppnå mer.

Det uppmärksammade Syani Saheliyan-projektet 2018 hjälpte nästan 50 000 flickor (9-19 år) i södra Punjab, som hade hoppat av skolan. Med hjälp av akademiker, som lärde ut livskunskaper, yrkesutbildning och teknikdrivet stöd kunde de återintegreras i utbildning.

Dr Fozia Parveen, biträdande professor vid Institute for Educational Development vid Aga Khan University, vill att regeringen tänker utanför ramarna och hittar en mellanväg genom att inkludera lokal visdom i modern utbildning.

– Istället för västerländskt ledd utbildning i ett redan kolonialt utbildningssystem, kanske en mer gräsrotsstrategi med lokala metoder kan undersökas, föreslog hon.

– Det finns så mycket lokal visdom och kunskap som vi kommer att förlora om vi fortsätta att inspireras av och anta utländska system. En utbildning som är lokal, med alla moderna former och teknologier är nödvändig för att hänga med i världen, sa hon.

Vidare menade Parveen, som fokuserar på miljö- och klimatutbildning, att det behövs kompetensbaserat lärande, en uppdaterad läroplan och kapabla lärare.

Den två dagar långa internationella konferensen om flickors utbildning i muslimska samhällen avslutades med undertecknandet av Islamabad-deklarationen, som erkänner utbildning som en grundläggande rättighet skyddad av ”gudomliga lagar, islamiska läror, internationella stadgar och nationella konstitutioner”.

Muslimska ledare lovar att säkerställa flickors rätt till utbildning, ”utan begränsningar” och ”fria från restriktiva villkor”, i linje med sharia. Deklarationen lyfter fram flickors utbildning som en religiös och samhällelig nödvändighet, nyckeln till egenmakt, stabila familjer och global fred, samtidigt som extremism och våld behandlas.

Den fördömer extremistiska ideologier och kulturella normer som hindrar flickors utbildning och vidmakthåller samhälleliga fördomar. Ledare har åtagit sig att erbjuda stipendier för flickor som drabbats av fattigdom och konflikter och utveckla program för dem med särskilda behov för att säkerställa inkludering.

Deklarationen avslutas med att bekräfta att det ”krävs en kvalitativ omvandling när det gäller att förespråka flickors rätt till utbildning – vilket ger välstånd till varje fattig flicka och till varje samhälle som är i stort behov av att söner och döttrar bidrar lika mycket”.

En permanent kommitté kan överse genomförande och följa upp resultat.


Text: Zofeen T. Ebrahim | IPS
Artikeln (engelska) publicerades av IPS 13 januari 2025
Översättning och bearbetning: Johan Mikaelsson

Läs mer | Malala på Sydasien.se

Under åren sedan Malala tilldelades Nobels fredspris 2014 (delat med den indiske barnrättsaktivisten Kailash Satyarthi) har Malala gjort avtryck i ett stort antal artiklar i Sydasien, bland annat i krönikan nedan från 8 mars 2020 av Johanna Sommansson, som var Sydasiens redaktör 2011-2019.

Heja nya generationens kvinnor som får ta plats

Nyhetsbyrån IPS

Inter Press Service är en internationell nyhetsbyrå med omkring 500 journalister, merparten lokalt förankrade i fler än 130 länder. IPS fokuserar på och bevakar FN, mänskliga rättigheter, internationell politik, ekonomi, freds- och utvecklingsfrågor samt miljö och klimat. IPS grundades 1964.