Malala Yousafzai från Pakistan är förebilden den unga Greta Thunberg såg tala för sin sak – trots det enorma motstånd hon mötte. Bilden på Malala tillsammans med Greta säger så mycket om vilken roll unga kvinnor kan spela i dagspolitiken 2020.
Malala är en symbol för flickors rätt till utbildning. En symbol för jämställdhet – hon är den nya generationens kvinna som står för sin sak. Tack vare henne kan vi lägga vårt hopp om en bättre och mer jämställd värld för oss alla.
Patriarkatet skälver av osäkerhet i provokationen … ska HON?
År 2012 sköts Malala i huvudet av talibaner. Det var ett regelrätt mordförsök, då hon satt i sin skolbuss. Det är obegripligt för mig att en 15-årig flicka kunde utgöra ett sådant hot. Det var ett straff för att hon tog för mycket plats och pratade om kvinnor som personer med rättigheter i samhället, detta var till synes mycket radikalt för talibaner som infört en mer bekväm könsmaktsordning efter sitt intrång i Malalas hemprovins Khyber Pakhtunkhwa-provinsen i norra Pakistan. Talibanerna är, skulle jag vilja påstå, huvudlärare av patriarkala traditioner.
Miljontals flickor diskrimineras och utesluts från utbildning och kunskapsinstitutioner världen över på grund av att de är flickor. Detta är fullkomligt oacceptabelt när vi har en kollektiv vision om en jämställd värld i FN konventionen som behandlar allas lika rättigheter. Pakistans nationalförsamling lagstiftade flickors rätt till utbildning 2012 efter Malalas kamp och detta är en stor vinst. Frågan om hur många flickor som fullgör sin utbildning och anledningarna till avhoppen är en annan historia. Fakta är att tack vare Malala har lagen införts.
Patriarkatet är ett osynligt system som kategoriserar människors värde och rättigheter på ett ofta subtilt sätt
Patriarkatet är inte männen. Patriarkatet är ett osynligt system som kategoriserar människors värde och rättigheter på ett ofta subtilt sätt, ibland konkret sätt. Liksom andra samhällssystem såsom klassamhället, feodalsamhället eller kastsamhället så är det aldrig de som befinner sig i toppskikten som opponerar sig mot den rådande ordningen i samhället. Det handlar om elitens bekvämlighet. Så kön behöver inte spela in alls. Kvinnor kan mycket väl stå bakom patriarkatet om de förfördelas av det.
Feminetik.se definierar en cis-man som ”en man som är född i manskropp och identifierar sig som man”. Således måste vi se på patriarkatet för vad det är. En ofta osynlig outtalad diskrimineringsform som systematiskt favoriserar cis-män.
Alla vi som inte definieras som cis-män får inga fördelar av det patriarkala systemet. Kvinnor, transpersoner, människor med könsöverskridande identitet och HBTQIA++-personer drar det kortaste strået i patriarkatets värld.
Det intersektionella perspektivet är också relevant i sammanhanget [se en definition av begreppet intersektionalitet på webbplatsen för Institutet för språk och folkminnen, ISOF, reds anm]. Vi måste se intersektionerna där människor blir extra utsatta av samhällssystemets normer som är svåra att leva upp till om en är kvinna, med funktionsvariation, minderårig eller etnisk minoritet. Grupper som i många samhällen ses som en kollektiv grupp och utsätts för systematisk rasism. Greta och Malala har båda flertalet ofördelaktiga intersektioner förkroppsligade. Greta är minderårig, har funktionsvariation och är kvinna. Malala är minderårig, etnisk minoritet och kvinna. Deras epitet utmanar patriarkatet med sin blotta existens. Att Malala som yngsta människa någonsin får Nobels Fredspris, och Greta är nominerad till detsamma, är milstolpar och kvinnohistoria.
Maktens boningar har traditionellt bemannats av mer eller mindre gråhåriga män. Jag pratar om könsmaktsordningen. Att många av maktens män kritiserar och förlöjligar Greta och Malalas sakfrågor är tydliga exempel på att varken västvärlden eller övriga världen inte är jämställd så länge patriarkatet vidmakthåller sina osynliga strukturer även i demokratiska samhällen.
Idag är båda förebilder för våra döttrar som växer upp. Malala och Greta, två unga kvinnor som vågar höja sina röster mot maktens strukturer utgör en fantastisk duo. Faktum är att det är denna bild vi ska hänga upp och visa för omvärlden, göra muralmålningar av i huvudstäderna, och sätta i historieböckerna. Denna bild visar framtiden.
Inget är så provocerande som en minderårig kvinna med funktionsvariation som tar plats i patriarkatets högsäten.
När det handlar om Greta Thunberg, som har sin asperger som superkraft, så vill jag mena att; både könsmaktsordningen och funktionsmaktsordningen är i gungning 2020. Inget är så provocerande som en minderårig kvinna med funktionsvariation som tar plats i patriarkatets högsäten.
Bilden på dessa två stora personer ger mig hopp om en intersektionell framtid där allas rättigheter bejakas och allas röster får bli hörda.
Äntligen får alla ta plats!
