Det brittiska kolonialväldet spred den sydasiatiska befolkningen och sydasiater har fortsatt söka jobb och lycka i andra länder. Nya generationer i den stora sydasiatiska diasporan växer fram, med röster som skapar litteratur. Läs utdraget ur Henrik Schedins essä, som publicerats i boken Sidor av Sydasien – Sydasien i Sverige.
En av de mer kända författarna som kan sägas representera en sydasiatisk diaspora är Nobelpristagaren VS Naipul, som har skildrat diasporans upplevelser i flera böcker. Han föddes 1932 på den karibiska ön och forna kolonin Trinidad i en familj med indiska rötter men han var brittisk medborgare, och hans livsöde formades av den brittiska kolonialismen.
I Naipauls roman Vid flodens krök från 1979 skildrar han den indiska diasporan i ett icke namngivet och fiktivt afrikanskt land precis efter kolonialismens fall. Huvudpersonen Salim är affärsman och driver handel i en mindre afrikanska stad och ser det nya landet komma på fötterna. Trots att staden och landet är hans hem och han aldrig tycks ha varit i Indien, betraktar han sin omgivning och afrikanerna med ett utifrånperspektiv.
Han lever sitt liv i Afrika bland afrikaner, men hans sociala liv är bland sina indiska fränder samt västerländska Raymond och Yvette. Det är med dem han äter lunch, pratar om det nya landet, spelar squash och går på fest med.
Det är med dem han lever sitt liv, inte med de svarta afrikanerna. När Salims vän Indar berättar om sina erfarenheter från att inte passa in i London efter en uppväxt i Afrika, blir det dock tydligt att deras afrikanska hem också är där de hör hemma.
Att leva i diasporan innebär att tillhöra flera geografiska och kulturella sammanhang, men kan också innebära en bristande känsla av just tillhörighet. Ordet diaspora kommer från grekiskan och betyder förskingring, och idag används det för att prata om etniska eller nationella grupper som bor i andra delar av världen.
Det är en tillhörighet som till skillnad från nationalism inte är kopplat till ett territorium utan till en kultur, och är ofta splittrad mellan ”hemlandets” kultur och det land man faktiskt lever i. Den kan se olika ut i olika grupper runt om i världen och den indiska diasporan till exempel behöver inte vara likadan i Singapore som i England.
En nutida röst ur den indiska diasporan är den brittiska poeten Bhanu Kapil. Man ska vara försiktig med att klistra på diaspora-epitet bara för att personen har utländsk bakgrund, men Kapil skriver själv om diasporan och migration som ett tema i hennes lyrik.
I de två diktsamlingarna Schizophrene från 2011 och How to Wash a Heart från 2020, behandlar hon psykisk ohälsa och utanförskap kopplat till migration samt tillhörigheten till föräldrarnas hemland och förlusten av densamma.
It’s exhausting to be a guest
In somebody else’s house
Forever.
Even though the host invites
The guest to say
Whatever it wants to say,
The guest knows host logic
Is variable.
* * *
Essän av Henrik Schedin kan läsas i sin helhet i boken Sidor av Sydasien – Sydasien i Sverige, som kan beställas från redaktionen och köpas hos återförsäljare (se innehåll i nyårskalendern nedan).
Läs mer | Sydasiens Nyårskalender 2024
01 | Indiens oupphörliga dragningskraft på skrivande nordbor ∙ essä ∙ Zac O’Yeah
02 | Resa genom tid och rum i Sydasien i Sverige ∙ reportage ∙ Johan Mikaelsson
03 | Hur jag som författare fick ett bonusliv i Sverige ∙ essä ∙ Saiful Baten Tito
04 | Sydasiatiska diasporan i nya rum i litteraturen ∙ essä ∙ Henrik Schedin
05 | Intrycken från Sangeet lever i vår minnesbank ∙ reportage ∙ Troy Enekvist
06 | Fast någonstans mellan norr och en ö ∙ essä ∙ Lubna Hawwa
Sydasiens filmade reportage ”Sydasien i Sverige” (nedan) finns också i Sydasiens kanal på Youtube – @sydasientidskrift – följ oss och gilla oss gärna där!
Reportaget som är tio minuter långt och till största del spelades in i september är filmat och klippt av Olle Melkerhed och Caroline Hägg och producerat för Sydasien i samarbete med Johan Mikaelsson som producent och reporter.
