Vapen och historia – Indiens tystnad om Rysslands krig

Indiens tystnad om Rysslands invasion av Ukraina
Enstaka protester, navelskådande medier, ryska missiler, Rysslands president Putin och Indiens premiärminister Modi i björnkram. Foto: V. Arun Kumar, Oleg Kuleshov, Exposure Visuals /Shutterstock och The Republic
Beräknad lästid 11 minuter

Beställningar av ryska vapen och en tradition att inte kritisera ryska angrepp på suveräna stater – Indien har sina randiga, geopolitiska skäl att inte tala klartext om Rysslands invasion av Ukraina. Indien sätter Indien i första rummet i det diplomatiska spelet kring kriget, med USA och Kina i motsatta ringhörnor.

Trots Rysslands agerande i Ukraina efter 2014 har Indiens president Narendra Modi fördjupat relationen med Ryssland. Och Modi har hittills inte sagt något kritiskt om att den ryske presidenten Vladimir Putin sedan 24 februari 2022 genomför en militär invasion av Ukraina och därmed är ansvarig för folkrättsbrott, en lång radda krigsbrott och en pågående humanitär katastrof. När ICC, Internationella brottmålsdomstolen, i Haag utrett färdigt kan brottsrubriceringen innefatta brott mot mänskligheten och folkmord.

Indiens beslut att släta över kan inte tolkas på annat sätt än att diplomatiska förbindelser till Ryssland värderas högst. Som en följd tar Indiens relation med Nordamerika och Europa skada.

På gatunivå märker indier av kriget genom skenande bränslepriser. Förvisso förekommer spridda protester mot kriget och för fred. Samtidigt finns det i Indien mycket annat som anses mer angeläget än ett krig borta i Europa.

Medlemmar av partiet AAP i Gurgaon, Indien, arrangerade den 28 februari 2022 en ljusmarsch för världsfred och mot Putins krig mot Ukraina. Foto: Sudharsan Jha /Shutterstock

Och som Anjani Jain, professor i ekonomi och marknadsföring vid Yale konstaterar i en debattartikel för The Fortune den 23 mars 2022, ägnar sig indiska medier även under händelseutvecklingen i Rysslands krig mot Ukraina åt navelskåderi. Den indiska hållningen ifrågasätts knappt och i rapporteringen ges Putins argument samma vikt som Ukrainas. Av rapporteringen kan det också uppfattas som att det mest dramatiska i kriget var att 18 000 indiska studenter har repatrierats från Ukraina.

USA:s president Joe Biden befinner sig sedan i onsdags i Europa. Under torsdagen deltog han i möten i Bryssel med ledare för Nato, ledare för G7-länderna och EU-kommissionen. Fredag och lördag besökte han Polen, som har kriget inpå knuten, vilket blev uppenbart när en bränsledepå i gränsstaden Lviv besköts och fattade eld efter en rysk attack under lördagseftermiddagen.

Inför sin Europaresa hade Biden lyft upp det faktum att Indien valt att inte benämna det som sker för vad det är – ett krig, en invasion av en suverän stat och ett folkrättsbrott. Trycket på premiärminister Narendra Modi, som ringt presidenterna för såväl angripna Ukraina som angriparen Ryssland, att ta ställning ökar nu både utifrån och inifrån. Nu i veckan kommenterade Indiens undfallenhet även från japanskt håll.

Biden ser Indien som ”skakigt” och ”ett undantag” bland de allierade i Asien-Oceanien när det kommer till responsen mot Rysslands aggression, enligt The Hindu. Samtidigt har Kinas utrikesminister Wang Yi hälsat mellanlandat i Indien på väg hem från en resa till Afghanistan.

Kinas utrikesminister Wang Yi
Kinas utrikesminister Wang Yi. Bilden från ett toppmöte med EU-representanter 2019. Foto: Alexandros Michailidis /Shutterstock

Ett syfte med Wang Yis besök var att med sin motpart, Indiens utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar, diskutera gränskonflikten mellan de båda länderna. Men i nuläget känns ändå den frågan som underordnad.

Sedan den av Vladimir Putin beordrade invasionen av Ukraina inleddes har kinesiska medier och kinesiska sociala medier återupprepat och förstärkt Putins och Rysslands narrativ. Det framhåller frilansjournalisten Jojje Olsson, baserad i Taiwan, i en intervju med tidningen Journalisten.

”Man skyller på USA och Nato, man vägrar kalla det här för en invasion utan säger att det är en en särskild militäroperation. Kanske mer häpnadsväckande ändå är att inlägg på sociala medier som motsätter sig kriget regelbundet censureras. Man styr verkligen rapporteringen i den riktning Ryssland föredrar”, säger Jojje Olsson, som också är redaktör för Kinamedia.

I nuläget används allehanda bomber, granater och missiler mot mål, inklusive bostadsområden, i Ukraina. Flera, som klusterbomber, vakuumbomber och fosforbomber är förbjudna.

Var går gränsen för Modis tystnad?

Hur länge kan Indiens ledare se mellan fingrarna? Amerikanska bedömare varnar för att Ryssland planerar för att använda kemiska såväl som biologiska vapen i Ukraina. Biden säger att USA ”kommer att svara” om så sker. Går gränsen för Modis tystnad där?

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har i veckan vädjat till Japan och andra länder i Asien att utöka sanktionerna mot Ryssland. I ett tal för Japans parlament vädjade Zelensky om att Japan ska införa embargo för all handel med Ryssland.

Under den månad som kriget nu pågått har över tusen civila ukrainare, inklusive minst 121 barn, dödats av den ryska invasionsstyrkan, enligt ukrainska myndigheter. Över tio miljoner har flytt sina hem och av dessa har cirka fyra miljoner, främst kvinnor och barn, lämnat Ukraina. Allt tyder på att tusentals soldater på båda sidor har dödats.

Som en följd av den humanitära krisen för människor i Ukrainas värst krigsdrabbade delar arbetas det inom FN-systemet för resolutioner.

Den 2 mars röstade 141 länder i FN:s generalförsamling för att fördöma den ryska invasionen av Ukraina. Indien var bland de 35 länder som avstod från att rösta. Några dagar tidigare, 31 januari, hade Indien även lagt ned rösten för en resolution i FN:s säkerhetsråd som fördömde den ryska aggressionen.

USA-baserade Sumit Ganguly, professor i politisk vetenskap vid Indiana University och med indiska rötter, skrev redan den 3 mars i Foreign Policy att Indien måste välja sida. Det gagnar inte Indiens intressen ”att sitta på staketet” (och titta på), skrev han.

FN:s generalförsamling pekade den 24 mars 2022 ut Ryssland som angripare. Grafik: UN.org

Vid en extrainkallad nödsession i FN:s generalförsamling i New York den 24 mars 2022 röstade en överväldigande majoritet av medlemsländerna (140 för, 38 avstod och 5 röstade emot) igenom en resolution som pekar ut Ryssland som aggressor i kriget mot Ukraina och som ska borga för humanitär hjälp.

Vid röstningen kring förslaget till resolution som Ukraina lagt fram stod det åter klart att Rysslands bästa vänner är Vitryssland, Nordkorea, Syrien och Eritrea. De uppskattade, som Ryssland, inte formuleringen ”krav på ett omedelbart stopp för fientligheterna från den Ryska federationen mot Ukraina, särskilt attacker på civila”.

Indien var liksom Sydasiengrannarna Pakistan och Sri Lanka bland de 38 länder som avstod (guldstjärna i den ryska regimens bok). Den indiske FN-ambassadören T.S. Tirumurti ursäktar sig med att ”resolutionstexten saknade tillräckligt fokus” på utmaningarna om stopp på fientligheter och humanitär hjälp. Men det handlade om att Ryssland benämns som angripare, vilket landet ju är.

I Sveriges Radios program ”Konflikt” lördagen den 26 mars 2022 (lyssna här) diskuterades de länder som avstod från att rösta, särskilt Kina och Indien. Indiens läge, i närheten av Ryssland och som gränsland till Kina, gör att det blir svårt att sätta sig på tvären. SR:s  Sydasiekorrespondent, Naila Saleem är en av dem som analyserar och bland andra Jan Eliasson, före detta vice generalsekreterare för FN och svensk utrikesminister, intervjuas.

En utbredd uppfattning bland indier är att Indien inte ska ta ställning.

En utbredd uppfattning bland indier är att Indien inte ska ta ställning. Indien har inte på något känt sätt stöttat Rysslands agerande, men har inte heller stoppat handeln. I ett samtal med den ryske presidenten den 24 februari vädjade Modi om ”ett slut på fientligheterna”. Från Moskva kom då lovord om Indiens ”balanserade uttalande”.

Historiskt har Indien aldrig uttalat sig mot Sovjetunionen, inte kring Ungern 1956, Tjeckoslovakien 1968 eller Afghanistan 1980. Ett skäl att nu inte kritisera Ryssland anses vara att Indien då skulle kunna straffas och kritiseras för militära aktioner och agerande i Kashmir, förutom ekonomisk bestraffning.

Indiens ambassadör i FN på Twitter
Indiens ambassadör T S Tirumurti New York förklarar landets beslut vid FN i New York, #IndiaAtUN på Twitter. Foto: FN i New York

”Indien har nu ett moraliskt ansvar för att fatta ett beslut som baseras på de egna värderingarna”, skriver Ganguly i sin analys. Att inte ta ställning för upprätthållandet av mänskliga rättigheter och en självständig nations rätt till nationell självständighet ser han som att skjuta sig i foten.

Indien som av historisk hävd, anser sig ha rätt till inflytande i regionen Sydasien kan, vilket C. Raja Mohan vid Asia Society Policy Institute skriver i Foreign Policy, skadas av denna syn på relationer till andra länder. Andra indiska bedömare, som står på samma sida, pratar om ”självmål”. Men i Indien finns, liksom inte minst Mellanöstern, de som tar Rysslands parti och som gärna nämner de USA-ledda invasionerna av Afghanistan 2002 respektive Irak 2003. Indiens alliansfrihet betonas också i sammanhanget.

I en längre analys för The Wire resonerar den politiska analytikern Radha Kumar kring motiven för Indiens agerande och häpnar samtidigt över oppositionens tystnad. Hon ser heller inte att Indien gynnats av vänskapsförsöken med Ryssland.

Putin möter Modi i Delhi i juni i 2020
Rysslands president Vladimir Putin besökte New Delhi i juni 2020 för att träffa premiärminister Narendra Modi. Foto: Exposure Visuals /Shutterstock

Indiens regering som så sent som 2020 undertecknade avtal med Ryssland om beställning av luftförsvarssystem för motsvarande 50 miljarder dollar, ser ut att ha fastnat i en rävsax. Därutöver finns beställningar av flyg, fartyg och mittemellan.

Men Indien har även innestående beställningar av Ukraina, bland annat vad gäller uppgradering av 105 transportplan av typen Antonov An-32, vilka är kritiska för Indien i den nu frysta konflikten med Kina vid Line of Actual Control (LAC) i provinsen Ladakh i Himalaya. I maj 2020 eskalerade spänningarna och 20 indiska och minst fyra kinesiska soldater dödades i slagsmål på bergssluttningarna.

Indien använder sig av transportplan byggda i Ukraina
Antonov An-32, byggda i Ukraina, används av det indiska flygvapnet. Foto: Joe Ravi /Shutterstock

Arbetet med flygplanen bromsades då Ryssland slutade leverera reservdelar till Ukraina efter annekteringen av Krim i april 2014. Detta innebar starten på den ryska invasionen och krig startades i Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Under 2019 återupptogs arbetet med flygplanen men det är långt ifrån slutfört, enligt en artikel i The Wire.

Oberoende militära såväl som politiska bedömare i Indien drar nu slutsatsen att leveranserna till Indien försenas, om de ens blir av.

Kommer Indien att ändra uppfattning? Knappast. Som signaturen Acharya kommenterade omröstningen kring ett förslag till resolution som Ryssland som lagt fram i FN: säkerhetsråd den 24 mars 2022 i en video från FN-kontoret i New York, vilken Hindustan Times lagt ut i sin kanal på YouTube:

”India is on India’s side. Message to the West and Russia. 🇮🇳 🙌”

Kanske kan Indien fungera som en bro, i en tid när broar bränns. Och ”Ryssland är”, vilket Radha Kumar påpekar, ”inte för alltid lika med Putin”. Men framtiden känns oviss och olustig med upprepade hot från Putin och hans underhuggare om att kärnvapen kan, som det uttrycks, användas vid ett ”existentiellt hot”.

Det blir som att spela schack med någon som plötsligt kan få för sig att döda sin motspelare. Vad blir ryska motdraget när väst hjälper Ukraina på alla plan (utom i luftrummet)?

Frågan hänger i luften. Det finns anledning att bäva för svaret från Kreml. Som en följd av motgångar på slagfältet liknar huvudpersonen i världsdramat allt mer den där råttan som han som barn själv såg inträngd i ett hörn.

Relaterade artiklar | Kriget i Ukraina och gränskonflikten i Ladakh

Chockvågor över världen efter Putin-Rysslands ”barbari”

Nya positioner i Kinas och Indiens ”spegelkrig”

Kina ger Indien en uppstramning i ”kartbråket”

Johan Mikaelsson

Johan Mikaelsson är en av två redaktörer för Sydasien. Johan är frilansjournalist och har skrivit och gjort dokumentärfilm om Sri Lanka med särskilt fokus på mänskliga rättigheter. Hans bok ”När de dödar journalister – En personlig skildring av Sri Lanka”, släpptes 2015. Johan började skriva för Sydasien 1997.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் Українська Українська اردو اردو