Längtan efter såväl grönska som hälsosam mat i Indiens storstäder har drivit på en odlingsrörelse. Följ med Jenny Wikström och Karl-Johan Fabó till Bangalore, eller Bengaluru, som stadsborna säger. Här har otaliga hustak förvandlats till gröna oaser, där det skördas frukt och grönsaker.
Staden Bangalore, även känd som Bengaluru, ligger centralt i södra Indien. Här besökte vi under 2015 den numera bortgångne men väl ihågkomne agronomen och takträdgårdspionjären Dr. B.N. Viswanath. I sitt hem i stadsdelen Kengeri beläget i stadens västra delar berättade han om de populära kurser i takträdgårdsodling som han under två decennier outtröttligt anordnade.
Han visade även stolt upp den uppskattade boken A Handbook of Organic Terrace Gardening, som han just var i färd med att skriva andra upplagan av. Bengaluru, Indiens tredje största stad, med sin välkända botaniska trädgård och den stora stadsparken Cubbon Park, var tidigare känd som Indiens trädgårdsstad, The Garden City of India.
Att staden fått detta smeknamn tros ha varit bland annat på grund av de förr så vanliga förträdgårdarna på husens framsidor och att det nästan mer var regel än undantag att ha en köksträdgård på bakgården, samt på grund av stadens många parker och grönområden.
I dag är staden även känd som Indiens Silicon Valley, där hemträdgårdarna fått ge plats åt snabb expansion och multinationella bolag, med resultatet att betong och övertrafikerade vägar på många platser är mer framträdande än grönskan. Den avgasfyllda atmosfären har blivit ett sådant problem att speciella kliniker har öppnats, dit man kan gå för att andas ren luft för en stund.
Dr. Viswanath ansåg att ett bättre alternativ till detta var att skapa sina egna syreproducerande miljöer
Dr. Viswanath ansåg att ett bättre alternativ till detta var att skapa sina egna syreproducerande miljöer, som även ger näringsrik och giftfri skörd till familjens matlagning.
I över 16 år lärde han, i egenskap av entomolog, ut konventionell skadedjursbekämpning för ett modernt jordbruk. Med tiden började tankar smyga sig på att det han förespråkade kanske gjorde mer skada än nytta.
Övertygelsen tog snart överhand och han slutade sitt jobb, åkte till USA och gick en utbildning inriktad på filmproduktion. Tillbaka i Indien började han producera dokumentärfilmer om odling. Det var 90-tal och den ekologiska rörelsen hade börjat få fäste i landet.
* * *
Läs mer | Sydasiens Nyårskalender 2025-2026
1 | Ett superexklusivt förhandsutdrag från Den väldigaste indiska matresan bokutdrag ∙ Zac O’Yeah
2 | Trädgårdshistoria i Indien – från heliga lundar till gröna tak ∙ reportage ∙ Karl-Johan Fabó
3 | Ayurveda är en hälsolära för alla – åtminstone i Indien ∙ essä ∙ Julia Wiræus
4 | Här skapas gröna oaser på hustak i storstaden∙ essä ∙ Jenny Wikström och Karl-Johan Fabó
5 | Följ med till Kumbh Mela – hinduismens megafestival ∙ bildreportage ∙ Mattias Löw
6 | Hazarer i Sverige: ”Kalla oss inte afghaner” ∙ essä ∙ Karin Fridell Anter
7 | Maktskifte och förändringar efter Gen-Z-protesterna ∙ reportage ∙ Henrik Schedin
8 | Yttrandefrihet och demokrati under attack i Bangladesh ∙ essä ∙ Anisur Rahman
9 | På språkjakt i Pakistans Norrland ∙ essä ∙ Henrik Liljegren
10 | Språkresan – eller att prata med tamiler om tamilska ∙ essä ∙ Johan Mikaelsson
11 | Om att förlora och att återerövra dhivehi ∙ essä ∙ Ijunad Junaid
12 | Drömbygget Gelephu Mindfulness City en verklig utopi ∙ reportage ∙ Alf Persson
