Identitet, familjeband och utanförskap är teman som Indisk-amerikanska Jhumpa Lahiri ständigt återkommit till i sina tidigare hyllade verk. Så även i nya romanen Sankmark som är en stark familjehistoria som utspelar sig i Indien och i USA.
Subhash och Udayan är bröderna som till utseendet kunde ha varit tvillingar men som till sättet är varandras motsatser. Den 15 månader äldre Subhash är tillbakadragen, fåordig och ordningsam medan yngre Udayan är explosiv, karismatisk och alltid handlar på impuls. De växer upp i Tollygunge, en av Calcuttas förorter under 60-talet då landet kokar av politiskt missnöje, studentdemonstrationer och skallande slagord. De är oskiljaktiga.
Udayans politiska engagemang växer snabbt fram under brödernas universitetsstudier. Snart är han djupt involverad i Naxalitrörelsen som slåss för Indiens fattiga och som avfärdar Gandhis icke-vålds filosofi. Subhash delar inte broderns engagemang och det bygger långsamt upp en osynlig barriär emellan dem.
Subhash fortsätter sina doktorandstudier i den lugna byn Kingston på Rhode Island, på Amerikas östkust. Den politiska revolution som hans stad är så uppfylld av finns inte ens med som en notis på TV-nyheterna i hans nya land. Breven hemifrån är den enda länken till hemlandet. En dag kommer ett telegram med ett kort meddelande: Udayan dödad. Kom hem om du kan.
Sankmark är en berättelse som är både tragisk och fängslande. Lahiri skildrar på ett enastående sätt hur en familj faller sönder efter att det otänkbara inträffat. Lahiris styrka har tidigare legat i att beskriva de små detaljerna, känsloskiftningarna i relationer och personlighetsbeskrivningar. Hennes berättelser har varit lågmälda och melankoliska. Även Sankmark rymmer denna karaktäristiska lågmälda ton men ger samtidigt läsaren en synnerligen gripande historia från ett sjudande Calcutta.
