Fredag kväll, 20 mars, uppmärksammas Världspoesidagen av Litteraturcentrum Uppsala. Från Sydasiens redaktion deltar Johan Mikaelsson och Troy Enekvist för ett samtal kring ”våra” åtta länder, bokserien ”Sidor av Sydasien” och nättidskriften. Varför ger vi ut en bokserie? Och är vi en flygande hund i tidskriftsvärlden?
Nedan följer redaktörens förord till boken Sidor av Sydasien – Nyanser, som släpptes i slutet av december 2025. Se program för Världspoesidagen i faktarutan längst ned.
Vad är egentligen syftet med att ge ut en bok som denna – en antologi med texter av ett dussin skribenter som delar med sig av det de har fördjupat sig i? Vem är idag intresserad av att ta del av berättelser, fakta och i viss mån känslor om just de åtta länderna i regionen Sydasien? Vilka vill betala för (eller låna) och lägga tid på att läsa vår bok? Svaret är, att det är glädjande att se att de människorna finns, som både vill läsa och skriva.
En tidig tanke med den tredje boken i serien Sidor av Sydasien var att fokusera på språk. Till viss del nådde vi dit, då tre texter tar upp frågan om språk, från olika synvinklar och från norr till söder i regionen. Men till sist landade vi i en mix av ämnen, eller nyanser, som vi tror ska vara tillräckligt tidlösa för att kunna läsas med behållning, även om tio eller 50 år.
Sydasien i tryckt form, som kvartalstidskriften åren 1977 till 2010, var länge att se som en tidskrift som var ämnad att hålla läsarna uppdaterade om händelseutvecklingen i regionen. Genom fördjupningar i teman fanns möjligheter för skribenterna att undersöka tillvaron och att dela med sig av upptäckterna för läsarna, inklusive de andra skribenterna.
Det var detta som var tidskriftsföreningens själ. Tidskriften producerades med gemensamma krafter. När tidskriften så småningom återuppstod i tryckt form igen åren 2017-2019, då med ett par nummer per år, innehöll den tryckta tidskriften ett urval av texter som publicerats i nättidskriften Sydasien.se.
Därefter valde vi från 2020 att publicera helt nytt material i de tryckta tidskrifterna. Det började med temanumret ”Klimat och vatten”. Därefter följde ett par år som kvartalstidskrift, med fyra tryckta temanummer i olika format, samtidigt som vi i nättidskriften fördjupade aktuella skeenden, exempelvis kring val, samt publicerade recensioner, krönikor, reportage och intervjuer.
Vi gick sedan över till att ge ut en bok per år i en serie. Men vad ska tidskriften vara framöver? Vilka resurser har vi att arbeta med? Dessa frågor har spelat in för tidskriften ända sedan begynnelsen, 1977, då Sydasien-bulletinen tog form.
En sak är säker, även om tidskriften är i ständig förändring, och framträder i olika skepnader, så finns Sydasien kvar. Och om ett år, 2027, fyller vår tidskrift 50 år. Sverige, Europa, Sydasien och övriga världen står inför gigantiska utmaningar. Medie- och
kulturvärlden står på ett gungfly; vart går publikströmmarna (när så mycket finns som är gratis) och hur ska finansiering ske för stora drakar, små fjärilar och en och annan flygande hund?
Varför ligger texterna i den ordning de gör i boken? Vi tänkte att det var lämpligt att börja med texten av Zac O’Yeah, som innehåller flera portioner god mat och rikligt med Indien, som såklart ligger centralt i Sydasien, lite som regionens mage. Därefter går vi vidare i
Indien, med trädgårdar (Karl-Johan Fabó och Jenny Wikström), ayurveda (Julia Wiræus) och festivalbesök (Mattias Löw). Karin Fridell Anter behandlar hazarernas historia och situation – i Afghanistan och i Sverige. Nepal har sett ett omvälvande politiskt skifte under 2025, där Gen-Z fortsätter driva på förändringen (Henrik Schedin). Allvaret i situationen i Bangladesh kan inte nog understrykas, konstaterar exilförfattaren Anisur Rahman.
I Pakistan (Henrik Liljegren), Sri Lanka (Johan Mikaelsson) och Maldiverna (Ijunad Junaid) tittar vi på språk och samhälle. Utövare av språken palula, tamilska och dhivehi har vitt skilda förutsättningar och språken i sig har sina egna djup och höjder.
Avslutningsvis kan vi genom Bhutankännaren Alf Persson presentera Gelephu Mindfulness City, där utopin är en verklighet som ska skapas av invånarna själva i landet som mäter framgång i lycka, lyckonationalprodukt.
Jo, pengar spelar också in, även i Bhutan.
Trevlig läsning och varmt välkommen till Sydasien!
Läs mer | Världspoesidagen uppmärksammas i Uppsala
Program fredag 20 mars
kl 17-18 Poesiuppläsning
kl 18:15-18:45 Sydasien
kl 19-21 Öppen kulturscen
Plats: Kafé Mumrik, Drabanten, Kungsgatan 61, Uppsala
Fritt inträde!
Läs mer: Litteraturcentrum.se
Världspoesidagen infaller 21 mars och instiftades 1999 av Unesco (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) med syfte att uppmuntra utövandet av poesi – från poeten till publicisten och läsaren. Runtom i Sverige uppmärksammas dagen under helgen med evenemang, inte minst vid bibliotek.
