Kuslig tystnad efter dödliga protester i Bangladesh

Oroväckande nyheter om hundratals dödade efter landsomfattande protester i Bangladesh har följts av en kuslig tystnad. Detta sedan regeringen stängt ned internet i landet. Fristadsförfattaren och journalisten Saiful Baten Tito från Bangladesh kommenterar och svarar på Sydasiens frågor. Vi publicerar också tio bilder som illustrerar det allvarliga läget.

Protester inleddes i Bangladesh runt 10 juli ut efter ett regeringsbeslut om att en hög andel, eller kvot, av alla statliga jobb ska gå till familjer och förfäder till frihetskämpar i Bangladesh-Pakistan-kriget 1971.

Våldet eskalerade 17 juli och nyheter om protester, våldsamheter och dödsoffer började uppmärksammas i internationella medier, som BBC.

Sedan dess har regeringen låtit stänga ned tillgången till internet i landet, men en del kommer ändå ut genom bangladeshiska nyhetskanaler som Protidiner Bangladesh på Youtube och den engelskspråkiga tidningen Daily Star i Dhaka. Inte minst får polisens dödsskjutning av studenten Aby Sayed stor uppmärksamhet i nyhetsflödet.

I tv-kanalen Jamuna på Youtube syns premiärminister Sheik Hasina ta emot sörjande medborgare och i Somoy TV på Youtube kommenterar hon läget.

Fristadsförfattaren Saiful Baten Tito från Bangladesh, baserad i Göteborg sedan maj 2023, följer utvecklingen på avstånd.

Protidiner Bangladesh visar i den här videon fasen när protesterna eskalerade.

Är jobbkvoterna enda anledningen till protesterna eller finns det en djupare oenighet mellan demonstranterna och regeringen?

– Den nuvarande proteströrelsen var i grunden den så kallade ”kvotreformrörelsen” (#QuotaMovement). Våldet har gjort att protesterna tagit en massiv vändning, när demonstrerande studenter besköts och dödades av polisen. Ovanpå kraven kring avskaffande av

jobbkvoterna läggs nu nya krav.

Internationella medier rapporterade initialt kring nyhetshändelsen att 150 människor hade dödats och 500 arresterats vid våld i Bangladesh – tror du att den siffran är korrekt?

– Enligt ett officiellt uttalande har 209 människor hittills dödats i kvotreformrörelsen i Bangladesh. Av dessa är fyra barn under tio år. Regeringen har ju stängt av internet och döljer oberoende rapportering om antalet dödade. Dödssiffran har nu i själva verket överstigit 500 och av dessa har 90 procent dödats i polisbeskjutning. Polisen har hittills gripit 9000 personer och av dessa är 80 procent studenter. Bland de gripna finns också ledare för oppositionspartierna.

Premiärminister Sheik Hasina har anklagat huvudoppositionen Bangladesh Nationalist Party (BNP) och Jamaat-e-Islami och deras studentkårer för våldet, hur mycket folkligt stöd har dessa två grupper och finns det andra oppositionspartier att nämna i sammanhanget?

– Awami League och BNP har kommit till makten genom de val som hållits i Bangladesh sedan självständigheten. Dessa två är de största politiska partierna. För närvarande är BNP populärast. Jamaat-e-Ilsami har aldrig varit ett populärt parti och har inte fått något brett folkligt stöd i Bangladesh. Men de har alltid varit aktiva i olika terroristaktiviteter och de är välorganiserade.

Är det något känt om de som dödades?

– Som nämnts har regeringen låtit stänga ned internet i Bangladesh. Det har lett till att det är näst intill omöjligt att kontakta människor i landet. Enligt BBC var de flesta av dödsoffren i protesterna studenter, men även ”vanliga människor” har dödats.

Högsta domstolen i Bangladesh rapporteras ha skrotat förslaget om kvoter för statliga jobb, och sänkt den ifrågasatta andelen, vilket uppfyller ett centralt krav från demonstranter, kommer protesterna att vara över nu?

– Jag tror inte att protesterna kommer att upphöra nu och att den här proteströrelsen är nöjd. De studenter som var missnöjda kan vara belåtna med rättens dom rörande kvoten, men protesterna har nu tagit en annan vändning och fokus ligger någon annanstans.

Premiärminister Sheik Hasina har suttit vid makten i decennier, och i valet i januari 2024 säkrade hon en fjärde mandatperiod vid makten efter att de viktigaste oppositionspartierna bojkottat valet – kan Bangladesh ses som en demokrati eller är det i praktiken en diktatur?

– Det har aldrig varit riktig demokrati i Bangladesh. Det har hela tiden funnits ett system kring styrande familjer i landet. Och det som sker nu pekar på att det är en ren diktatur.

Hur stark är militären i Bangladesh – kan folk störta regeringen och att det då kan bli nyval och verklig demokrati?

– De högre officerarna i Bangladeshs armé, polis, RAB är alla premiärministerns folk. Därför är det inte troligt att det blir en militärkupp i Bangladesh.

Bangladesh är också ett land som präglas av islamistiska fundamentalister och extremism, finns det en risk att extremister kan utnyttja den rådande situationen och försöka ta makten och göra Bangladesh till en renodlad islamisk stat?

– Det är vad de försöker göra. Men jag tror inte att de kommer att lyckas, i alla fall inte inom en nära framtid.

Vad som än händer kommer uppbrottet från Awami League-regeringen att bli bra eller vackert, utan obehagligt och fult.

Landet står inför många svårigheter, som ständiga naturkatastrofer som leder till en ohälsosam befolkningstillväxt i huvudstaden Dhaka – är du hoppfull att det kommer att ske en förändring i landet?

– Jag ser, tyvärr, ingenting annat än mörker för Bangladesh. I många länder där det inte finns någon demokrati använder människor religion som ett vapen för att komma undan diktaturens tyranni. Risken är i förlängningen att det blir inbördeskrig i Bangladesh. Vad som än händer kommer uppbrottet från Awami League-regeringen att bli bra eller vackert, utan obehagligt och fult.

Läs mer | Om pressfrihet Bangladesh

Fristadsförfattaren om en ”mycket allvarlig situation”

Nedtryckt pressfrihet i Bangladesh: ”Kvinnlig version av Putin”

Politiker i Bangladesh häktad efter journalistmord

Pressfrihetsindex 2023: Fortsatt krympande utrymme för medier i Indien

Fängslad tecknare släppt efter protester i Dhaka