Fristadsförfattaren om en ”mycket allvarlig situation”

Svår situation för pressfriheten i Sydasien
Kartan visar på en ”mycket allvarlig situation” för pressfriheten i nästan hela Sydasien. Vad det innebär vet fristadsförfattaren i Göteborg, Saiful Baten Tito från Bangladesh. Foto: Johan Mikaelsson, Illustration: RSF Sverige
Beräknad lästid 5 minuter

På pressfrihetens dag, fredagen den 3 maj, presenterade Reportrar utan gränser ett uppdaterat pressfrihetsindex. Dagen efter intervjuade Sydasiens redaktör fristadsförfattaren Saiful Baten Tito från Bangladesh i ett scensamtal vid Angereds bokmässa. Situationen för pressfriheten Bangladesh (plats 165 av 180) är ”mycket allvarlig”.

Sydasien fanns på plats vid ett seminarium i Stadsgårdsterminalen på Södermalm Stockholm under fredagen, där ett antal organisationer medverkade och Reportrar utan gränser presenterade ett uppdaterat pressfrihetsindex, med fokus på bristerna.

Av de 180 länder som rankas av den Parisbaserade organisationen Reporters sans Frontiéres (RSF) ligger de nordiska länderna i vanlig ordning bäst till. Sammantaget är det dystert. I allt fler länder krymper utrymmet för yttrande- och pressfrihet. Allt fler länder styrs av auktoritära ledare och regimer, som möjligen håller val – där utgången är bestämd redan på förhand.

Pressfrihetens dag 2024
På pressfrihetens dag hölls ett seminarium i Stadsgårdsterminalen i Stockholm. Bland talarna i programmet (se publicistklubben.se) fanns bland andra kulturminister Parisa Liljestrand (M) och Anne Lagercrantz (bilden), vice vd på SVT och ordförande för TU. Foto: Johan Mikaelsson

Medan situationen bedöms som ”bra” i Norden och ”tillfredsställande” i stora delar av Europa är den i Sydasien som bäst ”problematisk” (Nepal). Näst bäst är Maldiverna med en ”svår situation”. I övriga sex länder bedöms situationen vara ”mycket allvarlig”.

I botten av listan finns de mest hårdföra diktaturerna, som vilar på ideologier och läror som inte tål vare sig kritik eller skämt. Pressfriheten hotas överlag inte bara av regimer utan också av andra politiska aktörer, andra fientliga stater, kriminella nätverk och religiösa extremister som utövar påtryckningar på medier och påverkar rapporteringen.

Pressfrihetsindex 2024 (Reportrar utan gränser)
På reportrarutangranser.se finns en artikel som ger en bakgrund till pressfrihetsindex. Illustration: Reportrar utan gränser

Fakta | Pressfrihetsindex 2024

I statistiken nedan med placering 2024 samt placering 2023 inom parentes länkas till information om länderna på RSF:s engelska webbplats.

1 (1) Norge
2 (3) Danmark
3 (4) Sverige
74 (95) Nepal
106 (100) Maldiverna
147 (90) Bhutan
150 (135) Sri Lanka
152 (150) Pakistan
159 (161) Indien
165 (163) Bangladesh
178 (152) Afghanistan

En reflektion kring pressfrihetsindex och de mörka siffrorna för länderna i Sydasien är att det är en enorm skillnad mellan Sri Lanka på plats 150 och Bangladesh på plats 165. I Sri Lanka hålls fria val, det sker regeringsskiften, minoriteter kan argumentera för inflytande, och fria medier verkar, granskar och rapporterar – trots inskränkningar, hinder och hot.

I Bangladesh är all kritik mot regeringen och premiärminister Sheikh Hasina omöjlig. Statens medier dominerar. Diskussion om religiösa frågor och kritik av islam och dess företrädare är uteslutet och minoriteternas rättigheter gäller möjligen på papperet.

I Göteborg är Saiful Baten Tito fristadsförfattare genom organisationen ICORN, International Cities of Refuge Network (se icorn.org och vartgoteborg.se), sedan maj 2023. Tito är författare, journalist och röstskådespelare, och har i sitt arbete fokuserat på kvinnors rättigheter, religiös fundamentalism och övergrepp på barn i Bangladesh.

Fristadsförfattaren Saiful Baten Tito från Bangladesh och Malin Schiller som är fristadskoordinator vid kultförvaltningen inom Göteborgs stad
Fristadsförfattaren Saiful Baten Tito från Bangladesh och Malin Schiller som är fristadskoordinator vid kultförvaltningen inom Göteborgs stad. Foto: Johan Mikaelsson

Romanen Bishfonra som är baserad på verkliga händelser fick stort genomslag när den släpptes 2019. Den beskriver övergrepp på barn på madrassas, koranskolor, i Bangladesh. Övergrepp sker varje dag. Och varje år dödas tiotals barn.

Boken förbjöds av regeringen och Tito fick ta emot dödshot av såväl islamistiska extremister som företrädare för regeringen. När en av hans hundar hittades dödad, upphängd vid hans dörr, sa hans mor åt honom att det inte var säkert för honom att vara kvar och att han borde lämna landet.

Han skulle inte gå samma öde till mötes som flera andra journalister, bloggare, aktivister, tecknare, konstnärer och författare som dödats eller kastats i fängelse. Först tog han sig till Indien och senare ansökte han och antogs som fristadsförfattare i Göteborg. Under lördagen fick Sydasien intervjua honom under ett scensamtal vid Bokmässan i Angered.

– Jag brukar säga att jag har fått ett andra liv, ungefär som i ett tv-spel. Jag är lycklig över att vara i Sverige och det är som om jag kan andas fritt här, till skillnad från hur det är i Bangladesh. Där kan ingen kan kritisera regeringen eller religionen utan att råka illa ut, förklarar Tito.

Ett tiotal åhörare fanns på plats i Blå Stället i Angered vid författarpresentationen. Under lördagen hölls en rad scensamtal och uppläsningar på fyra olika scener. Programpunkten på Angereds bokmässa (se goteborg.se) spikades under förra veckan sedan det kommit ett sent återbud. Men det kan bli fler tillfällen till scensamtal och seminarier.

– Det går inte att jämföra Bangladesh och Sverige. Det är så kallad demokrati i Bangladesh, men det är diktatur. Det är så kallade val. De tar valurnorna och räknar rösterna under natten och sedan säger de: ”Titta vi vann igen”, konstaterar Tito.

Det går inte att jämföra Bangladesh och Sverige.

– Boken fick blandad mottagning, men den fick stor uppmärksamhet. Även imamer sa till mig att jag var den enda som sagt som det är. Det blev en ”het potatis” och folk pratade om boken. Organisationen Haifat al-Islam pressade regeringen att förbjuda den.

Han lät då sprida den fritt som pdf och den översattes också till assamesiska och publicerades och spreds i den indiska delstaten Assam.

På grund av avslöjandena i samband med romanen Bishfonra tvingades han fly efter hot i sociala medier och i telefonsamtal och direkta hot. En polisman ringde till honom och uppmanade hon om att infinna sig på stationen.

– De hade dödat mig i fängelset. Det var en farlig tid för mig och till sist bestämde jag mig för att åka därifrån.

Göteborg är hans bas för vidare arbete som fristadsförfattare under ytterligare ett år. Han anser att Bangladesh behöver förändras i grunden, men har små förhoppningar om en positiv utveckling.

– Om det fortsätter i samma riktning som nu kommer det att vara som i Afghanistan om tio år. Vi har en stark kulturhistoria i Bangladesh, men det förstörs när islamister och regeringen samarbetar för att trycka ner människor, säger Tito.

Läs mer | Om pressfrihet i Bangladesh

Nedtryckt pressfrihet i Bangladesh: ”Kvinnlig version av Putin”

Politiker i Bangladesh häktad efter journalistmord

Pressfrihetsindex 2023: Fortsatt krympande utrymme för medier i Indien

Fängslad tecknare släppt efter protester i Dhaka

Johan Mikaelsson

Johan Mikaelsson är sedan 2020 redaktör för Sydasien. Johan är frilansjournalist och har skrivit och gjort dokumentärfilm om Sri Lanka med särskilt fokus på mänskliga rättigheter. Hans bok ”När de dödar journalister – En personlig skildring av Sri Lanka”, släpptes 2015. Johan började skriva för Sydasien 1997.