Yttrandefriheten inskränks allt mer i Bangladesh när landet går i en auktoritär riktning. Journalisten Tasneem Khalil flydde under eskort av svenska diplomater efter att ha torterats av regimen. Nu arbetar han från Sverige för ett friare Bangladesh.
– Regeringen och Sheikh Hasina har steg för steg omvandlat landet till en enpartipolisstat.
Den 29 mars greps journalisten Shamsuzzaman Shams i sitt hem av en grupp civilklädda poliser. Anledningen var att han tre dagar tidigare hade skrivit en artikel för tidningen Prothom Alo, en av de sista oberoende nyhetstidningarna i Bangladesh. Artikeln, som publicerades på landets självständighetsdag, handlade om hur levnadskostnaderna ökade i landet.
Två veckor senare, i det bangladeshiska parlamentet, tog premiärminister Sheikh Hasina, tillika äldsta dotter till Bangladesh nationalfader och Bangladeshs första president och premiärminister Sheikh Mujibs, ordet och sade:
”Tidningens namn är Prothom Alo (”Det första ljuset”), men den lever i mörker. Prothom Alo är Awamiförbundets, demokratins och landets invånares fiende.”

På Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex halkar Bangladesh för varje år allt längre ner på listan över fria länder. De ligger nu på plats 163 av 180 granskade länder – vilket kan jämföras med ett annat sydasiatiskt land, Afghanistan, som under talibanregimen ligger på plats 152 och med Ryssland som ligger på plats 164.
Hur hamnade Bangladesh här, trots landets relativt starka utveckling under de senaste decennierna? Paralleller går att dra både till tidigare nämnda Ryssland samt till Kina.
DSA-lagen används för att tysta oliktänkande
En stor del av de senaste årens repression för yttrandefriheten har att göra med en lag som heter ”digital security act” (DSA) som infördes 2018, officiellt för att bekämpa internetbrott. Men istället används för att tysta oliktänkande.
En av alla journalister som anklagas för ett fall kopplat till DSA-lagen är Tasneem Khalil – trots att han inte verkat i Bangladesh sedan han flydde till Sverige 2007.
Anledningen är nyhetssajten Netra News som Tasneem Khalil driver i Sverige och som fokuserar på att belysa brott mot mänskliga rättigheter och korruption i Bangladesh samt försöker skapa ett demokratiskt utrymme i landet.
Orsaken till att Tasneem Khalil tvingades lämna Bangladesh var för att han hade skrivit kritiskt om landets militär och säkerhetstjänst under tiden han jobbade som undersökande journalist på tidningen The Daily Star.
– Jag fokuserade på frågor kopplade till mänskliga rättigheter. Bland annat hur säkerhetstjänsten, militären, polisen och andra paramilitära styrkor missbrukade sin makt, säger Tasneem Khalil.
Han var också en välkänd bloggare i landet och kommenterade ofta händelser i internationella medier.
– Jag var mer eller mindre den enda journalisten som öppet kritiserade militären under kuppen 2007. Jag skrev om saker som ingen riktigt vågade prata om. Jag skrev om hur militära underrättelsetjänsten gömde militanta islamister och jihadister, på liknande sätt som i Pakistan, säger Tasneem Khalil och tillägger att det i efterhand har visat sig att det han skrev stämde.
Men exakt vilka anklagelserna mot Khalil var är fram till i dag hemligt. Efter att han gripits av militären togs han till en militäranläggning där han torterades och fråntogs sitt pass.
– Allting var hemligt och olagligt, säger Khalil.
När han sedan släpptes gick han under jorden och gömde sig tillsammans med sin dåvarande fru och deras gemensamma sex månader gamla son hos den dåvarande politiska sekreteraren vid svenska ambassaden i Dhaka. Samtidigt arbetade Human Rights Watch, som han tidigare arbetat för, med att få militären att ge tillbaka Khalil hans pass.
Efter en knapp månads påtryckningar återfick han sitt pass och därefter åkte Tasneem Khalil, eskorterad av svenska diplomater, till flygplatsen för att lämna landet.
– Jag är fram till i dag väldigt tacksam för all hjälp jag fick av den dåvarande ambassadpersonalen.
Den 6 juni 2007 landade han i Sverige.
Yttrandefriheten har blivit allt mer inskränkt
Sedan dess har Awamiförbundet tagit över styret i Bangladesh med premiärminister Sheikh Hasina vid rodret och yttrandefriheten har blivit allt mer inskränkt.
– Det finns tre A:n som man inte fritt från kritisera, kommentera eller prata ont om: Allah, Awamiförbundet och armén, säger Tasneem Khalil som beskriver hur Sheikh Hasina steg för steg gjort Bangladesh allt mer odemokratiskt.
Med Allah syftar Khalil på hur det inte går att föra fria diskussioner om religion, speciellt islam.
– En 16-åring fängslades nyligen för att ha skrivit någonting om islam på Facebook, säger Khalil.
Samma sak gäller Awamiförbundet där både ledaren Sheikh Hasina, hennes pappa samt andra släktingar ses som upphöjda från att kritiseras. Inte heller armen kan man diskutera fritt.
– Det finns några positiva aspekter när det kommer till Bangladesh. Ekonomin har exempelvis utvecklats rätt bra jämfört med andra sydasiatiska länder. Men regeringsstrukturen har övergått till en modell likt den i Kina eller Ryssland. Allting man ser i Kina eller Ryssland kan man på ett eller annat sett se replikeras i Bangladesh, säger Tasneem Khalil.
Han pekar på hur Sheikh Hasina använder termen ”utveckling” och talar om ekonomi på samma sätt som kommunistpartiet i Kina gör för att rättfärdiga sin politik. Och hur man likt i Ryssland fängslar och tystar oppositionsledare.

Foto: State Department Photo | Public Domain
Den tidigare nämnda Digital security act (DSA) är den vanligaste orsaken till att journalister och oppositionspolitiker fängslas. Den fungerar så att om en tidning eller en privatperson publicerar någonting en annan person inte tycker om, så kan de gå till en domstol i Dhaka och stämma tidningen eller personen som skrev det. Även om personen inte befinner sig i Bangladesh.
Tasneem Khalil har en vilande anklagelse mot sig och hans Sverigebaserade nyhetssajt Netra News har tre.
– Många fall går inte framåt utan ligger bara kvar vilande i domstolarna. Vad är vitsen med det, kan man då fråga sig, säger Khalil och fortsätter:
– Anledningen är att om man är anklagad för något under DSA-lagen så finns det ingen möjlighet att släppas mot borgen. Och har du riktigt bra advokater och pengar att betala för dessa så kan du få ditt fall till domstol och med lite tur släppas efter mellan tre till fyra månader, säger Tasneem Khalil.
Lagen har sedan den infördes deklarerats som en lag mot internetbaserad kriminalitet. Hasinas son, Sajeeb Ahmed Wazed, som arbetar som rådgivare för regeringen har hela tiden varit en stor förespråkare för lagen och trycker på att den behövs för att stävja digitala brott så som bedrägerier.
Men de flesta som anklagas för ett brott under DSA är istället journalister, oppositionspolitiker eller personer som anklagas för blasfemi.
– En del är religiös blasfemi en annan del är personer som uttrycker sig illa mot Hasina, hennes pappa, partiet eller rapporterat om ministrar som gjort någonting korrupt, säger Tasneem Khalil.
Premiärminister Sheikh Hasina kallar tidningen Prothom Alo för ”nationens fiende”
Samtidigt som journalister greps gick Sheikh Hasina i april ut i Parlamentet och kallade alltså tidningen Prothom Alo för ”nationens fiende”. Bakgrunden till detta är dock ganska oklar – förutom att en av tidningens journalister greps ett par vekor tidigare.
– Ser man på händelsen utifrån, när en premiärminister kallar en tidning för någonting sådant så ser man direkt att det är väldigt auktoritärt. Men sen undrar man vad de gjort. Men man kan i det här fallet inte hitta så mycket. Prothom Alo är väldigt restriktiva med vad de skriver då medarbetarna själva är väldigt rädda, säger Tasneem Khalil och tillägger att den verkliga grunden till uttalandet är värd en egen granskning.
– Personligen tror jag att hon inte är helt okej. Det finns liknande diskussioner som med Putin. När jag kollar på Sheikh Hasina ser jag en kvinnlig version av Putin, en Putin utan kärnvapen.
Blickar man framåt ser dock Khalil en viss ljusning då det formats en opposition – som han dock tillägger har en fruktansvärd historik när det kommer till mänskliga rättigheter.
– Folket vill rösta, de vill ha bort DSA-lagen och få slut på regimens våld. Det finns en rörelse för detta, som har stärkts av att USA har gått ut som stora demokratiförespråkare i landet och bland annat satt sanktioner på en av regeringens säkerhetsstyrkor, säger Khalil och tillägger att det tyvärr inte är samma öppna kritik från europeiska länder.
– Jag tror att vi står vid ett vägskäl just nu. Parlamentsval ska hållas i december eller januari. Potentialen av våld oroar mig. Det är svårt att förutse utgången, men jag ser ingen fredlig politisk lösning framför mig. Det kommer att bli ett massivt våld, säger Tasneem Khalil.
Läs mer | Politiker i Bangladesh häktad efter journalistmord
Läs mer | Pressfrihetsindex 2023 – Bangladesh sämst i Sydasien
Pressfrihetsindex 2023: Fortsatt krympande utrymme för medier i Indien