Aktivist: ”Kvinnoförakt roten till våldtäkter i Sydasien”

Kvinna på en buss i Dhaka 2020
En förhoppning är att protester mot kvinnovåld i Bangladesh inte bara ska ge skärpta straff utan även leda till förändrade attityder. Foto: Mohammad Rakibul Hasan /IPS
Beräknad lästid 4 minuter

Hundratusentals människor protesterade i slutet av 2020 på gatorna i Bangladesh mot våldtäkter och mord på kvinnor. En erfaren kvinnoaktivist säger att sexualbrotten hänger samman med det förakt mot kvinnor som är utbrett i stora delar av Sydasien.

I slutet av 2020 gick mängder av människor ut på gatorna i Bangladesh för att protestera mot de många gruppvåldtäkter som begåtts mot kvinnor. En erfaren kvinnoaktivist säger att sexualbrotten hänger samman med det förakt mot kvinnor som är utbrett i stora delar av Sydasien.

Protesterna i oktober förra året kom efter att det rapporterats om flera våldsamma våldtäkter i Bangladesh. Enligt den lokala människorättsorganisationen Ain O Salish Kendra blev hela 43 kvinnor i landet mördade i samband med våldtäkter – bara under fjolårets första nio månader.

– Det finns en kultur av straffrihet och korruptionen har förblivit ett stort hinder i kampen för rättvisa, säger kvinnorättsaktivisten Shireen Huq till IPS.

Hon är grundare av organisationen Naripokkho, som arbetat för kvinnors rättigheter och mot det sexuella våldet sedan 1983. Shireen Huq menar att det sexuella våldet mot kvinnor har gamla anor.

– Att påstå att liknande saker inte hände förr, att det är något nytt, stämmer inte. Kvinnohatet har varit en del av vår kultur, politik och samhällsliv under århundranden över hela Sydasien.

År 2011 firade Bangladesh att det gått 40 år sedan landet blev självständigt, efter att ha brutit sig loss från det dåvarande Västpakistan. I samband med det inledde Naripokkho en kampanj för de kvinnor som föll offer för sexuella övergrepp i samband med självständighetskriget 1971. Målet med kampanjen är kvinnorna ska erbjudas skadestånd och få upprättelse.

– Mängder av kvinnor blev utsatta för sexuella övergrepp från medlemmar av den pakistanska armén och deras medhjälpare – och lite gjordes för att stötta dessa offer, berättar Shireen Huq.

Kvinnor som utsatts för sexuellt våld riskerar att marginaliseras och skambeläggas

Efter självständigheten valde den bangladeshiska regeringen att upphöja de kvinnor som drabbats av sexuella övergrepp till epitetet “birangona”, vilket betyder ”krigarkvinnor”. Detta för att de inte skulle drabbas av den skam och den marginalisering som ofta drabbar offer för sexuella övergrepp.

Men inom kort kom ordet i stället att få en nedvärderande innebörd, och många familjer vägrade att välkomna tillbaka flickor och kvinnor som hade blivit utsatta för övergrepp. De blev ofta utfrysta.

– En av dessa birangona-systrar har berättat att det som de pakistanska soldaterna utsatte henne för 1971 innebar att hon blev bestulen på resten av sitt liv, säger Shireen Huq.

Även i dag drabbas offer för gängvåldtäkter och andra sexuella övergrepp för social stigmatisering, och det råder stor brist på stödinsatser. I många fall anses övergreppen ha dragit vanära över offrets familjer, vilket leder till att många inte vågar polisanmäla brotten eller ställa upp som vittnen.

– Det är kulturen av kvinnohat och skadlig maskulinitet som utgör grundorsaken till det sexuella våldet. Och det är ett växande problem eftersom inte rättsväsendet fungerar. Förövarna vet att det kan komma undan, säger Shireen Huq.

För många år sedan lades det fram ett förslag som syftar till att stärka skyddet för vittnen och brottsoffer, men det har ännu inte antagits av regeringen.

På senare år har Naripokkho arbetat för att stötta de kvinnliga rohingyaflyktingar som tagit sin tillflykt till Bangladesh från grannlandet Myanmar för att undkomma militärens våld i hemlandet. FN har slagit fast att många kvinnor i delstaten Rakhine utsattes för systematiskt sexuellt våld, som en del i kampanjen för att driva bort rohingyerna från landet.

Det internationella samfundet borde ställa Myanmar till svars för folkmordet på rohingyer

– Min önskan är att det internationella samfundet skulle satsa mer energi och resurser på att ställa Myanmar till svars för de brott mot mänskligheten de begått genom att ha utlöst ett organiserat våld, mordbränder, våldtäkter och fördrivningar av rohingyer. Myanmar måste upphöra med folkmordet och omedelbart genomföra åtgärder för att rohingyerna på ett tryggt sätt ska kunna återvända till sina hem – och bli erkända som medborgare, slår Shireen Huq fast.

Läs mer Om våldtäktsproblematiken i Bangladesh

Parul Sharma skrev den 14 oktober 2020 på Sydasien.se om beslutet i Bangladesh, att införa dödsstraff som ett svar på de massiva, folkliga protesterna i samband med en uppmärksammad gruppvåldtäkt. Dödsstraff ger ingen lösning på problemet, resonerade Sharma i artikeln.

Inter Press Service News Agency

Inter Press Service är en internationell nyhetsbyrå med omkring 500 journalister, merparten lokalt förankrade i fler än 130 länder. IPS fokuserar på och bevakar FN, mänskliga rättigheter, internationell politik, ekonomi, freds- och utvecklingsfrågor samt miljö och klimat. IPS grundades 1964.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் اردو اردو