Scen ur filmen Shape of Momo.
Foto:
Dalley Khorsani Productions, Kathkala Films och Aizoa Pictures
1
2
3
4
5
6
7
Kvinnor tar plats i nordindisk ”hem-till-byn-film”
Scen ur filmen Shape of Momo.
Source: Dalley Khorsani Productions, Kathkala Films och Aizoa Pictures
Kvinnor tar plats i nordindisk ”hem-till-byn-film”
Screenshot
Poster för filmen Shape of Momo.
Source: Dalley Khorsani Productions, Kathkala Films och Aizoa Pictures
Kvinnor tar plats i nordindisk ”hem-till-byn-film”
Screenshot
Scen ur filmen Shape of Momo.
Source: Dalley Khorsani Productions, Kathkala Films och Aizoa Pictures
Kvinnor tar plats i nordindisk ”hem-till-byn-film”
Scen ur filmen Shape of Momo.
Source: Dalley Khorsani Productions, Kathkala Films och Aizoa Pictures
Kvinnor tar plats i nordindisk ”hem-till-byn-film”
Scen ur filmen Shape of Momo.
Source: Dalley Khorsani Productions, Kathkala Films och Aizoa Pictures
Kvinnor tar plats i nordindisk ”hem-till-byn-film”
Samtal efter visningen av Shape of Momo vid Göteborg Film Festival den 25 januari 2026 i biografen Göta. Från vänster i bild syns huvudrollsinnehavaren Gaumaya Gurung, regissören Tribeny Rai och manusförfattaren Kislay Kislay.
Source: Johan Mikaelsson
Kvinnor tar plats i nordindisk ”hem-till-byn-film”
Gaumaya Gurung spelar huvudrollen i Shape of Momo.
Source: Johan Mikaelsson
Beräknad lästid 5 minuter
Delstaten Sikkim i nordöstra Indien ligger inklämd mellan Nepal i väster, Bhutan i öster och med Tibet i norr. Här lät regissören Tribeny Rai sin hemby Nanduk bli spelplats för sin långfilmsdebut, Shape of Momo. Vid Göteborg Film Festival var bland andra Rai, och huvudrollsinnehavaren Gaumaya Gurung på plats för visning och samtal.
Shape of Momo, den enda sydasiatiska filmen vid årets festival, handlar om den unga kvinnan Bishnu (starkt spel av Gaumaya Gurung) som studerat i Delhi där hon därefter arbetat som copywriter. Av någon anledning återvänder hon till den bergsby i nordöstra Indien som hon några år tidigare lämnat. Här flyttar hon in huset där hennes mamma, mormor och gravida syster bor.
En rolig scen i filmens inledning visar en grupp äldre och medelålders bybor som lyssnar på en uppläsning av en annonstext som Bishnu författat under tiden hon arbetade i Delhi. De imponeras av ”dikten” och hur Bishnu nu gett berömmelse åt byn.
”Det är ingen dikt, det är en annons”, får Bishnu påpeka. Hennes otålighet växer. Krockarna blir många för en ung återvändare, som vant sig vid storstadens tempo och möts av förväntningar, uttalade såväl som outtalade, som finns på henne inom familjen och i byn i stort.
Regissören Tribeny Rai har gått en filmutbildning i Kolkata och har under tio år arbetat med dokumentärer och kortfilmer. Med Shape of Momo gör hon sin långfilmsdebut. Efter filmen förklarar hon:
– Jag ville berätta en historia om en kvinna som åker till staden för att studera och sedan kommer tillbaka till sin hemby och det som sker. Det är det filmen handlar om.
Samtal efter visningen av Shape of Momo vid Göteborg Film Festival den 25 januari 2026 i biografen Göta. Från vänster i bild syns huvudrollsinnehavaren Gaumaya Gurung, regissören Tribeny Rai och manusförfattaren Kislay Kislay. Foto: Johan Mikaelsson
De självbiografiska dragen från regissören Rais eget liv framträder. Filmen lyfts i programmet fram som en ”stark kvinnoskildring”. Vad gäller titeln, så kan det också sägas att ”Momo” är namnet på ett litet degknyte med fyllning, som är ett mycket populärt tilltugg.
Som vanligt när det gäller merparten av all film som producerats i Sydasien gäller det att ställa om förväntningarna och ta in filmberättandet så som det är. Det som kan vara tydligt och ge starka känslor för den som är bekant med just den här platsen, upplevs som vagt för den som inte känner den så väl.
De miljöer och händelser som skildras är autentiska och för den som är intresserad är det en möjlighet att lära mer om en i film sällan skildrad region och folk som lever där. Det är något som också Tribeny Rai betonar.
– Jag kände att det var viktigt för mig att åka tillbaka och berätta om vårt folk, eftersom ingen gör det för oss. Jag gick också igenom mycket i det hus där jag bodde med min mamma och mina systrar. Det samhället passade jag inte in i.
Manusförfattaren Kislay Kislay bidrog, enligt Rai, till att få in mer objektivitet i filmen. Säkerligen bidrog han också med ett manligt perspektiv, där arkitekten Gyan spelad av Rahul Nawach Mukhia, drar ett stort lass i filmen.
Gaumaya Gurung spelar huvudrollen i Shape of Momo. Foto: Johan Mikaelsson
Eftersom handlingen är rotad i Rais i egna upplevelser tänkte hon att, ”… jag måste hitta någon som mig”. När Gaumaya Gurung hade provspelat för huvudrollen var det ingen tvekan. Shape of Momo är hennes sjunde spelfilm under hennes hittills femåriga karriär som skådespelare.
– Jag var trött på att spela roller som innebar att jag skulle räddas. Filmer skrivs inte för kvinnor som kan vara starka och inte följa normer. Jag ville representera de kvinnor som säger vad de tycker. Det var en mycket lekfull upplevelse för mig, förklarar hon.
Historien är universell och kan kännas igen i alla länder, vilket en kvinna i publiken påpekade. Hon kom från en mindre by på landsbygden och hennes mamma sa till henne att hon borde stanna i Göteborg. Visst, det har spelats in otaliga filmer i Sverige på samma tema.
Här kommer också andra aspekter in, som de olika dialekterna av nepali, som talas i Nepal och Sikkim. Själv kommer Gurung från en av Nepals många minoriteter. Dessa syns eller skildras sällan i film, enligt Gurung. Det handlar här också om kvinnors kamp för att få ta plats på det som de själva känner är rätt.
”Flickor uppfostras att inte tala på ett visst sätt, inte gå på ett visst sätt. De begränsas redan från början.”
– Flickor uppfostras att inte tala på ett visst sätt, inte gå på ett visst sätt. De begränsas redan från början. Jag uppfostrades på det sättet. Men var inte sådan. Det var roligt att spela en så fri karaktär, någon som gör saker på sitt sätt. Jag hade så roligt, förklarar Gurung.
Ingen som ser Gaumaya Gurung i den här filmen och lyssnar till henne under samtalet efteråt skulle bli särskilt förvånad om hon framöver också skulle synas i internationell, engelskspråkig film. Men det handlar som alltid såklart om egna drömmar och mål, om tillfälligheter och dörrar som plötsligt öppnas.
Vad som annars är intressant att veta är mormoderns karaktär i filmen, baseras på regissör Tribeny Rais morfar – sådant som han har sagt och gjort.
– Vi ville skapa karaktärer som vi inte dömer, förklarar hon.
Ännu har filmen inte visats i Nanduk, hembyn.
– De är mycket nyfikna och tycker det är spännande att den färdas och visas över hela världen. Jag ser fram emot att den ska visas där och kommer inte att ändra något, utan får se deras reaktioner, förklarar hon.
Det känns lite som att den där scenen med annonstexten kommer att återupprepas och visst borde det spelas in något från det tillfället då filmen väl visas där i byn.
Johan Mikaelsson är sedan 2020 redaktör för Sydasien. Johan är frilansjournalist och har skrivit och gjort dokumentärfilm om Sri Lanka med särskilt fokus på mänskliga rättigheter. Hans bok ”När de dödar journalister – En personlig skildring av Sri Lanka”, släpptes 2015. Johan började skriva för Sydasien 1997.