Indiska pristagaren kastar ljus på muslimska kvinnor

Vinnaren av International Booker Prize 2025 – författaren Banu Mushtaq och översättaren Deepa Bhasthi.
Vinnaren av International Booker Prize 2025 – författaren Banu Mushtaq och översättaren Deepa Bhasthi. Foto: David Parry | Booker Prize Foundation och Penguin Random House (bokomslag)
Beräknad lästid 4 minuter

Den muslimska kvinnan står centralt i Banu Mushtaqs författarskap. För sin novellsamling Heart Lamp som översatts från kannada till engelska av Deepa Bhasthi vann den från Karnataka bördiga författaren International Booker Prize 2025. Henrik Schedin har läst den prisvinnande samlingen av noveller, som kan få läsaren att leva sig in i situationen för muslimska kvinnor.

Banu Mushtaq, född 1948 och från Karnataka i södra Indien, är vinnare av International Booker Prize 2025 för översatt litteratur för Heart Lamp. Det är första gången en författare tilldelas det prestigefyllda priset för en novellsamling.

Samlingen består av noveller skrivna mellan 1990 och 2023. Översättningen från kannada till engelska är fint utförd av Deepa Bhasthi, som har valt att inte kursivera ord på kannada som inte går att översätta.

Prisvinnande novellsamlingen Heart Lamp av Banu Mushtaq.
Den Bookerprisvinnande novellsamlingen Heart Lamp av Banu Mushtaq. Omslag: Penguin Random House

I ett efterord förklarar Deepa Bhasthi att det beror på att inte störa flytet i texten men också för att inte exotifiera ord, och låta marginalens språk få komma till tals. Språket må ha cirka 65 miljoner modersmålstalare, men i Indien är det fortfarande en minoritet jämfört med hindi och urdu, och för att inte tala om i relation till engelskan på den internationella litterära scenen.

Mushtaq är inte bara författare, hon är också jurist och journalist och är socialt engagerad i frågor som rör muslimers och daliters rättigheter i sin delstat Karnataka. På 70-talet var hon en del av den litterära gruppen Bandaya Sahitya, som skrev om sociala frågor och specifikt frågan om kast på kannada.

Det märks även i novellerna som tar sig an patriarkala strukturer i det lokala livet. Novellerna befolkas av kvinnor som har det svårt, men fortfarande har en agens och hittar strategier till överlevnad trots att de blir behandlade illa. Det skrivs med trovärdighet och med en närhet till berättelsernas subjekt, Mushtaq skriver engagerat och med uppenbar sympati och förståelse.

Huvudpersonen är ofta en kvinna som hanterar familjen hon gifts in i eller muslimska seder och religiösa män och deras skenhelighet. Som i novellen Black Cobra där en mutawalli, förvaltare av en muslimsk donation i form som ser över att den kommer samhället till gagn, inte kan fördöma en man som missköter sina äktenskapliga plikter. Här trumfar de lokala sederna och manliga lojaliteterna de andliga lagarna.

Läs ett utdrag ur en av novellerna i Heart Lamp
Läs ett utdrag ur inledningen av Heart Lamp (länk till Thebookerprizes.com).

Mest drabbande är den sista novellen i samlingen, Be A Woman Once, Oh Lord!, där titeln är ett hjärtskärande rop mot skyarna och en bön till Allah att leva sig in i kvinnors situation. Där blir ännu en kvinna med två barn lämnad av sin make på grund av att hon blir sjuk, och när hon väntar utanför sitt gamla hem kommer han hem med sin nya brud. Den tycks ringa in och sammanfatta Mushtaqs författarskap, och är i min mening skriven med mest glöd.

Samlingen är något enformig då novellerna liknar varandra i form, språk och, som ni numera förstått, tematik. Alltså går berättelserna in i varandra och litterärt sker ingen utveckling. Däremot bildar raden av kvinnoröster en kör som fyller en social mening, och då tematiken fortsätter vara aktuell under de dryga 30 åren de är skrivna är det också en kör som behöver höras.

Fakta | Bookerpriset till Sydasien

Bookerpriset delas ut sedan 1969 för bästa roman på engelska som originalspråk. Först publiceras en längre lista med romaner och därefter en nedkortad lista och denna shortlist ger även dessa böcker och författare stor publicitet.

1971 tog författaren V.S. Naipaul, med rötter i Indien, hem priset för romanen Visa mig min fiende (In a Free State).

Salman Rushdie, Indien och Storbritannien, vann 1981 med Midnattsbarnen (Midnight’s Children). Han fick 1993 också ett prisernas pris eller kvartsseklets pris för Midnattsbarnen.

Michael Ondatjee, Sri Lanka, vann 1992 med Den engelske patienten (The English Patient).

Arundhati Roy, Indien, vann 1997 med sin De små tingens gud (The God of Small Things).

Romanen Tomb of Sand av Geetanjali Shree
Tomb of Sand av Geetanjali Shree.

Kiran Desai, vann 2006 med Bittert arv (The Inheritance of Loss).

Shehan Karunatilaka, Sri Lanka, prisades 2022 för sin The Seven Moons of Maali Almeida.

Vid sidan av Bookerpriset delas sedan 2005 Internationella Bookerpriset ut för romaner som översatts till engelska. Priset till Heart Lamp av Banu Mushtaq – det första för en novellsamling – är det andra till en författare i Sydasien och Indien.

2022 gick priset till Tomb of Sand av Geetanjali Shree från Indien. Handlingen i hennes bok, ursprungligen utgiven på hindi, utspelas i norra Indien, där en 80-årig dams liv får en oväntad vändning.

Källa: The Booker Prize (thebookerprizes.com)

Läs också | Om en tidigare vinnare från Sydasien

Bookerpriset gav Karunatilaka ett välförtjänt genombrott

Henrik Schedin

Henrik Schedin är skribent och var redaktör för Sydasien 2020-2022. Hans fokusområde är sociala rörelser i Nepal och han har rest till Nepal regelbundet sedan 2012. Henrik har en magisterexamen i globala studier från Göteborgs universitet och har en bakgrund i antropologi och utvecklingsstudier.

Inga kommentarer än.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.