Författaren tillika antropologen Amanda Thérése Snellinger skapar i denna bok en förståelse för den politiska mentaliteten och klimatet i landet. Snellinger erbjuder läsaren en intressant och djupgående inblick i Nepals politiska liv och framväxten av demokrati, samt en historisk överblick av politisk aktivism i landet.
Snellinger tar avstamp i Nepals aktiva studentkårer. Hon beskriver hur dessa studenter har kunnat, via sitt engagemang i kårer, etablera sig inom politiken i det demokratiska och nya Nepal. Studentkårerna har genom historien varit en fristad för politisk aktivitet och en möjlighet att skapa opinion, även under det auktoritära kungadömet som störtades under inbördeskriget mellan 1996 och 2006. Därför har mycket av det politiska livet och kulturen växt fram ur studentkårerna, som också är direktkopplade till olika politiska partier.
Studentkårerna och deras medlemmar har fått stor politisk tyngd i Nepal tack vare detta, och har blivit en broilerfabrik för blivande politiker i landet.
Författaren har som utgångspunkt att det politiska är en process, som kontinuerligt skapas och återskapas genom olika händelser och aktörer.
Detta är både en diskussion kring nepalesisk politik men också en diskussion om vad det politiska kan vara.
Hon menar att demokratiska utrymmen kan skapas under svåra förutsättningar, att de kan kapas av grupper och återskapas av andra igen. Demokrati är inget statiskt, utan är något föränderligt. Detta är kanske extra tydligt i Nepal, där det politiska landskapet ofta har målats om efter inbördeskrigets slut. Studentkårerna har varit beständiga men deras roll har förändrats.
Boken ringar in den politiska mentaliteten i Nepal, och hur partimedlemmar måste navigera i de sociala strukturer som har skapats och de traditionella hierarkier som lever kvar. Snellinger menar att studentkårernas vikt har skapat ett utrymme för både ungdomar och kvinnor att kringgå dessa hierarkier och strukturer. Studenternas stora roll i skapandet av demokratiska utrymmen har givit gruppen ”Ungdomar” en självklar roll på Nepals politiska arena.
Däremot så innebär det att flera politiker har försökt utvidga vad en ungdom är. Till exempel, i arbetet att etablera en nationell ungdomskommitté, så försökte en grupp äldre politiker fastställa att gruppen ungdomar skulle innefatta 16 till 45-åringar. Efter protester från de yngre medlemmarna och kompromisser beslutades till slut att ungdomen slutar vid 35-årsålder. Detta försök att utvidga ungdomen, menar Snellinger, belyser vilken viktig politisk kategori det är.
Detta betyder däremot inte att Nepals politik och samhälle inte är drabbat av hierarkiska och patriarkala strukturer. Snellinger använder ungdomarnas roll på ett målande sätt för att dels belysa hur de en symbol för det nya, demokratiska ideal, landets framtid, och hopp. Men också anses vara ett hot mot de traditionella ideal som majoriteten i Nepal fortfarande vill behålla. Ungdomarna som har varit aktiva inom studentkårerna har åtråvärd politisk erfarenhet och tyngd, men de måste fortfarande kämpa för att klättra inom moderpartierna.
Denna akademiska bok, är byggd på antropologisk teori och ett flertal fältstudier i Nepal. Det är en bok som främst vänder sig till en akademisk publik, men är definitivt läsvärd i sin helhet eller enstaka kapitel för den som är intresserad av nepalesisk politik.
Boken största styrka är att den rymmer mycket. Författaren har kommit nära ett flertal aktivister och har följt deras politiska karriärer. Genom att beskriva händelseförloppen både på individuell och samhällsnivå, samt i historiskt och nutida perspektiv skapas en rik och målande bild av det nepalesiska samhället och dess politiska utveckling. Flera olika aspekter vävs samman till en imponerande helhetsbild på relativt få sidor.
FAKTA:
Making New Nepal – From student activism to mainstream politics. av Amanda Thérése Snellinger
Utgiven 2018 av University of Washington Press
194 sidor
