Maktskifte och förändringar efter Gen-Z-protesterna

En variant av sjörövarflaggan Jolly Roger i stråhatt, tecknad i mangaserien One Piece av Eiichiro Oda har blivit en symbol för Gen-Z.
En variant av sjörövarflaggan Jolly Roger i stråhatt, tecknad i mangaserien One Piece av Eiichiro Oda har blivit en symbol för Gen-Z. Foto: Pratisha Manandhar | Shutterstock
Beräknad lästid 3 minuter

Protesterna fick namn efter Gen-Z. Nepals unga garde hade fått nog. När polisen tog till dödligt våld eskalerade protestvågen och landets ledning fick avgå. Händelserna i september 2025 blev omvälvande. Läs ett utdrag ur Henrik Schedins essä i Sidor av Sydasien – Nyanser. En ny verklighet skapas och i dagarna har det hållits parlamentsval.

Protesterna i Nepal är ett led i en regional och global trend, där en desillusionerad yngre generation har uttryckt sitt missnöje genom att ta över gator och torg. I länder som Indonesien, Serbien och Madagaskar har liknande protester brutit ut och i Sydasien har folkligt missnöje i Sri Lanka 2022 och Bangladesh 2024 också störtat regeringar genom omfattande demonstrationer.

Det är inte isolerade händelser utan rörelserna har inspirerat varandra i sitt uppvaknande.

En återkommande symbol i dessa protester är Jolly Roger-flaggan från den japanska mangaserien One Piece av Eiichiro Oda, där Jolly Roger bär stråhatt. Den tecknade serien publicerades första gången 1997 och handlar om ett gäng pirater som kämpar mot onda ledare och frigör kuvade folk.

Serien är populär bland ungdomar runt om hela världen och har blivit en enande kraft. Efter att premiärministerns bostad och kontor i Katmandu stormades hissades den på grinden in till området, ett tecken på en digitalt sammankopplad global generation.

Missnöjet i Nepal är grundat i att politiska löften och förhoppningar som kom med landets demokratisering inte har införlivats. Generation Z var småbarn när inbördeskrigets sista skälvande dagar upplöste kungadömet och demokratiska partier lovade en ljus framtid.

De minns inte vad som sas och har inte samma respekt för de revolutionära hjältar som har suttit på makten sedan 2006, men landets ungdomar har reagerat på att deras framtid ser allt annat än ljus ut. Nu har snart 20 år passerat och tiden kommit till en ny ungdomsrevolution.

Demonstration i Katmandu den 8 september 2025 för att få Nepal att vakna.
Uppslag i Sidor av Sydasien – Nyanser. Bild från en demonstration i Katmandu den 8 september 2025 för att få Nepal att vakna. Foto: Pratisha Manandhar | Shutterstock

Makten har bytts ut från kungamakten till en politikerklass som har tillskansat sig stora rikedomar och mycket inflytande, och den politiska eliten har tappat fattningen om folkets verklighet. Det är samma farbröder som har haft makten sedan 2006. Det var de som startade inbördeskriget, stred i det, agiterade för en egalitär framtid och tog över makten i demokratiska val.

Samma tre ledare har bytt plats på de högsta politiska posterna sedan 2012 då jag besökte landet för första gången, KP Sharma Oli, ledare för United Marxist Leninist, Sher Bahadu Deuba, ledare för Nepali Congress och Pushpa Kamal Dahal, ledare för Communist Party of Nepal (Maoist Center). Tre män som också har blivit förmögna och ger uppdrag till sina jämngamla kollegor.

Det är inte bara liberala krafter som är missnöjda. I maj demonstrerade rojalister i Katmandu och krävde att kungahuset återigen skulle få makten, vilket är ett tecken på att missnöjet är brett. Dessa protester blev också våldsamma och två personer omkom, precis som i september. En föraning om vad som skulle ske tre månader senare.

– Vi är vana vid demonstrationer, men vi är också vana vid att inte mycket kommer ur demonstrationerna, säger journalisten Pranaya Rama som driver bloggen Kalam Weekly.

* * *

Sydasiens nyårskalender 2025-2026 lyfter fram boken Sidor av Sydasien – Nyanser
I Nyårskalendern publicerar vi utdrag ur Sidor av Sydasien – Nyanser. Läs här om hur du beställer. Foto (bakgrund): Abdul Momin Photographer | Shutterstock

1 | Ett superexklusivt förhandsutdrag från Den väldigaste indiska matresan ∙ bokutdrag ∙ Zac O’Yeah
2 | Trädgårdshistoria i Indien – från heliga lundar till gröna tak ∙ reportage ∙ Karl-Johan Fabó
3 | Ayurveda är en hälsolära för alla – åtminstone i Indien ∙ essä ∙ Julia Wiræus
4 | Här skapas gröna oaser på hustak i storstaden∙ essä ∙ Jenny Wikström och Karl-Johan Fabó
5 | Följ med till Kumbh Mela – hinduismens megafestival ∙ bildreportage ∙ Mattias Löw
6 | Hazarer i Sverige: ”Kalla oss inte afghaner” ∙ essä ∙ Karin Fridell Anter
7 | Maktskifte och förändringar efter Gen-Z-protesterna ∙ reportage ∙ Henrik Schedin
8 | Yttrandefrihet och demokrati under attack i Bangladesh ∙ essä ∙ Anisur Rahman
9 | På språkjakt i Pakistans Norrland ∙ essä ∙ Henrik Liljegren
10 | Språkresan – eller att prata med tamiler om tamilska ∙ essä ∙ Johan Mikaelsson
11 | Om att förlora och att återerövra dhivehi ∙ essä ∙ Ijunad Junaid
12 | Drömbygget Gelephu Mindfulness City en verklig utopi ∙ reportage ∙ Alf Persson

Swisha och förhandsbeställ Sydasiens kommande bok 2025-2026.
Beställ Sidor av Sydasien – Nyanser (2025-2026). Swisha 200 kr till 1232112068. Skriv namn och adress i meddelandefältet eller mejla info@sydasien.se.
Henrik Schedin

Henrik Schedin är skribent och var redaktör för Sydasien 2020-2022. Hans fokusområde är sociala rörelser i Nepal och han har rest till Nepal regelbundet sedan 2012. Henrik har en magisterexamen i globala studier från Göteborgs universitet och har en bakgrund i antropologi och utvecklingsstudier.