Jag vill hävda att Indien skall ses som en politisk demokrati med strukturell ojämlikhet. Det indiska samhället är i mångt om mycket fortfarande som vid tiden för självständigheten 1947, märkt av flera strukturella former av hierarkier och förtryck befästa över århundraden. De mest tydliga tecknen på ojämlikhet manifesteras i den hierarkiska graderingen av människor inom kastsystemet och dess samband med ägande och kontroll över land.
Krönika
Del 2 i artikelserien om Mänskliga Rättigheter i Indien; artikeln förklarar Indiens konstitution utifrån B. R. Ambedkars begrepp ”politisk demokrati” och ”social demokrati” och sambandet mellan demokrati och mänskliga rättigheter så som de är formulerade i FN:s deklaration för mänskliga rättigheter.
Bilderna i Afghan Tales på Världskulturmuseet i Göteborg ger en nyanserad bild av det hårt prövade Afghanistan. De 22 afghanska fotograferna andas en tydlig vilja att förändra. Deras bilder ekar som rop på frihet mellan bergen.
Mumbai Metro utmanar ekosystemet; Kruxet är att linje 3 slutar mitt ute på det grönområde som används av Aarey Milk Colony, det statligt ägda mjölkkooperativet. Området har pekats ut som en ekokänslig zon, och tanken bakom är att det ska gå att producera mjölk till stadens invånare utan att mjölkkorna behövde vistas innanför stadens gränser.