Resolutionen mot Sri Lanka i Genéve under den 22:a sessionen för FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC) väckte starka känslor innan det ens fanns någon text att analysera. USA:s utkast cirkulerades någon vecka in i sessionen. Den mildrades efter hand och röstades igenom 21 mars (25 länder röstade för, 13 emot och åtta avstod från att rösta).
Både de som efterfrågar en oberoende, internationell utredning och de som vill låta Sri Lanka sköta sina egna affärer är missnöjda med utfallet.
Sri Lankas utrikesminister G.L. Peiris har klargjort att regeringen tar avstånd från resolutionen. Om Sri Lanka finner sig i den är landet på rådets agenda var sjätte månad.
När vi ser på situationen i världen, är Sri Lanka idag inte ett land med en oroväckande situation. Proportionaliteten av den här resolutionen kan inte accepteras, sa Peiris i parlamentet.
Nationalistiska känslor kom till ytan i Sri Lanka efter all uppmärksamhet i Genève. Några dagar efter den nya FN-resolutionen attackerade en mobb ledd av buddistmunkar i Colombo en stor klädbutik som ägs av en muslimsk handelsman. Allt medan poliser stod och såg på. Wimal Weerawansa, som innehar en ministerpost för sitt parti JNP inom alliansregeringen, är en av flera politiker som uttrycker farhågor om ett nytt ”Black July”. I en intervju med Daily Mirror jämför han med stämningar som ledde fram till de anti-tamilska upploppen i juli 1983. I skottgluggen står nu den muslimska minoriteten, som också har tamilska som modersmål.
Allvarliga attacker har den senaste veckan riktats mot den tamilska tidningen Uthayans lokalredaktion i Kilinochchi och tryckeriet i Jaffna i den hårt militariserade norra regionen. Tidningen är regeringskritisk och ägs av den tamilske parlamentsledamoten Eshwarapathan Saravanapavan. Enligt Lakshman Hulugalle, generaldirektör vid mediecentret för nationell säkerhet, visar polisens utredning att det är ett ”insiderjobb”.
Enligt Saravanapavan sov den polisman som satt vakt utanför tidningens kontor i Jaffna.
Saravanapavan säger till Sunday Times of Sri Lanka att artiklar om markstöld och kommande provinsval kan ha fått någon att vilja attackera tidningen och avfärdar regeringens snabba förklaring. Minst 35 attacker mot tidningen har ägt rum enbart sedan 2006. Det inkluderar ett flertal mord, många misshandelsfall, kidnappningar, hot, mordbränder, sabotage av tryckpressar, tidningsbål etc. Ingen har gripits under alla år.
Bilder ur den nya dokumentären från brittiska Channel 4 som visades i indiska tv-kanaler bidrog till nya hämndattacker mot singalesiska pilgrimer och buddistmunkar i södra Indien. I Sri Lanka avråds nu singaleser från att göra resor till delstaten Tamil Nadu.
Indiens regering försöker i en balansgång såväl behaga både delstaten Tamil Nadu och grannen Sri Lanka. Det tamilska partiet DMK under ledning av M Karunanidhi har dragit tillbaka stödet till Kongresspartiets alliansregering. Detta sedan kongresspartiet inte velat fördöma Sri Lankas krigföring i parlamentet. 18 parlamentsledamöter går därför till oppositionen och fem av dessa lämnar ministerposter. Enligt Kongresspartiet är regeringen ändå stabil.
USA har sagt att om Sri Lankas regering inte låter genomföra en oberoende och trovärdig undersökning så kommer USA att tvingas ingripa igen och då driva igenom en internationell undersökning.
Anklagelserna mot regeringen, som bland annat kommit fram i rapporten 2011 från en expertpanel tillsatt av FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, handlar om att regeringens militäroffensiv orsakat ett stort antal civila dödsfall. Kriget genomfördes på ett brutalt sätt, med bombning av sjukhus och områden med civila, utomrättsliga avrättningar av kapitulerande gerillasoldater och civila. Under månader utsattes civilbefolkningen för en inhuman behandling, med ständig beskjutning, brist på mat, vatten, medicin och skydd.
LTTE anklagas ha rekryterat barnsoldater och för att ha hållit kvar civila mot deras vilja. Gruppen anklagas också för självmordsattentat som slagit mot civila.
Gamla sår med koppling till konflikten mellan det tidigare militanta vänstergerillan JVP och den dåvarande regeringen har börjat blöda. Kropparna i den massgrav som upptäcktes vid ett sjukhus i Matale förra året har visat sig härstamma från tidsperioden 1986-1990, då den dåvarande regeringen slog ned hårt mot regeringsmotståndare. Tiotusentals, främst unga män, tillfångatogs och dödades under den våldsvåg som splittrade öns majoritetsbefolkning.
Den som tittar i konflikt- och krigshistoriken behöver inte gräva djupt för att konstatera att myndigheterna under årtionden låtit många med blod på händerna gå fria. Många av dem med mest blod på händerna har handlat i statens tjänst.
