Sri Lankas sällsynt vackra fåglar tar plats på sedlarna

Motiven på sedlarna, inte minst fåglarna, är noga utvalda av Central Bank of Sri Lanka.
Motiven på sedlarna, inte minst fåglarna, är noga utvalda av Central Bank of Sri Lanka. Foto: Johan Mikaelsson
Beräknad lästid 4 minuter

Ur Sydasiens arkiv – vinjett

Sri Lankas nuvarande serie av sedlar släpptes 2010, i valörerna 20 till 5000 rupier. De största motiven visar byggnader och dansare, men även fåglar och fjärilar tar plats. Sydasiens redaktör zoomar i den här krönikan särskilt in på fåglarna. 

Central Bank of Ceylon inrättades 1950, två år efter självständigheten från Storbritannien och bytte 1985 namn till CBSL, Central Bank of Sri Lanka (även om republiken hade bytt namn redan 1972).

Den senaste serien sedlar släpptes 2010 i valörerna 20, 50, 100, 500, 1000 och 5000 rupier. Tidigare fanns även en tiorupiersedel). Motiven symboliserar ”utveckling, välstånd och lankesiska dansare”, enligt information på cbsl.gov.lk.

De sedlar som nu är i bruk i Sri Lanka kommer i valörer från 20 till 5000 rupier.
De sedlar som nu är i bruk i Sri Lanka kommer i valörer från 20 till 5000 rupier. Källa Central Bank of Sri Lanka. Samtliga sedlar är 67 mm höga. Längden på sedlarna är 128-153 mm, då längden ökas med 5mm per steg i valör. Källa: cbsl.gov.lk.

Mitt på sedlarnas framsida syns för landet viktiga byggnader, på höger sida ovanför valören en i öns fauna framträdande fågel och i nedre vänstra hörnet en omsorgsfullt utvald fjäril. Baksidan har bilder på höjden, här visas dansare, bland annat de som förenklat kallas Kandyan dancers.

Om vi zoomar in på de fåglar som avbildas på sedlarna, så är det i tur och ordning från 20 rupier till 5000 rupier: Sri Lanka Serendib Scops Owl (otus thilohoffmanni), Sri Lankan Dull Blue Flycatcher (eumyias sordida), Sri Lankan Orange Billed Babbler (turdoides rufescens), Sri Lankan Emerald Collared Parakeet, även kallad Layard’s Parakeet (psittacula calthropae), Sri Lankan Hanging Parrot (loriculus beryllinus), Sri Lankan Yellow Eared Bulbul (pycnonotus penicllatus).

När jag får en sedel eller ett mynt i handen i Sri Lanka tittar jag alltid på årtalet. Alla dessa årtal speglar öns historia. I lådorna har ett mindre antal mynt och sedlar blivit liggande.

Flera har årtal med koppling till skeenden efter självständigheten, inklusive inbördeskriget. Dess bättre var propagandamotivet på 1000-rupiersedeln som trycktes den 20 maj 2009, två dagar efter krigsslutet den 18 maj 2009, en parentes.

Här finns ljuspunkter, som VM-segern i endagscricket 1996. Efter bragden präglades ett mynt (5 rupier) med cricketspelande på en sida och segerpokalen på den andra. Senare gavs även ett silvermynt ut, i valören 1000 rupier, för samlare och cricketfantaster.

I cricketsammanhanget ska nämnas att självmordssoldater från LTTE, den tamilska separatistgerillan, den 31 januari 1996, bara veckor innan VM-turneringen hade detonerat en kraftig sprängladdning just vid Centralbanken i centrala Colombo. Nästan hundra människor dödades och över 1 400 skadades.

Sex veckor senare, den 17 mars, stod Sri Lanka som slutsegrare i VM efter att ha besegrat Australien i finalen i Lahore. Sri Lankas lag hade först vunnit sina fem matcher i gruppspelet – två på walk over, då Australien och Västindien vägrade spela sina matcher i Sri Lanka. Detta trots utlovad säkerhet runt arenorna. Två hemmamatcher spelades dock, mot Kenya i Kandy och mot Zimbabwe i Colombo.

I kvartsfinalen som spelades i Pakistan besegrade Sri Lanka England, britterna som en gång lärt dem spelet. Ytterligare en stor triumf kom i semifinalen mot Indien, då hemmapubliken, inofficiellt över 110 000 på Eden Gardens i Calcutta gav uttryck för besvikelse över det indiska lagets spel.

När plastflaskor kastades in bröt domaren matchen. Efter att publiken började tända eldar på läktarna blåste han av och Sri Lanka tilldelades segern.

När nyheten nådde Sri Lanka att öns landslag vunnit finalen mot Australien, sköts det enligt rapporter i glädje på båda sidor om frontlinjen som skilde regeringens och gerillans områden i norr åt. Detta var i ordets rätta bemärkelse en historisk seger.

Sydasien nr 3 2022 – Magasin med tema Ekonomi och digitalisering
Sydasien nr 3 2022 – Magasin med tema Ekonomi och digitalisering kan nu läsas som pdf. Klicka på bilden eller titta in Sydasiens arkiv (länk till utgåvor 2017-2026).

Som jag minns det, efter att ha besökt landet under 30 år, har tusenrupiersedeln alltid haft samma djupgröna färg. Tidigare pryddes den av en påfågel. Numera tar en srilankesisk hängande papegoja plats. Tusenrupiersedeln symboliserar ett värde att respektera. Hos merparten av de människor som korsat ens väg på ön under alla resor har pengar inte funnits i överskott.

Det blev tydligt att pengar kan göra skillnad och att fördelningen av välstånd i världen är sned. I nuläget kostar en tusenrupiersedel knappt 35 kronor. Vid första resan, 1997, kostade den nästan tre gånger så mycket. De djupgröna sedlarna räckte länge.

Betalkort hade då inte gjort sitt inträde och tålamod behövdes när kontanter skulle tas ut på bankkontor. I och med inflationen räcker pengarna till allt mindre. Öbor har påpekat för mig att ett ägg som brukade kosta runt 15 rupier under den ekonomiska krisen 2022 kunde kosta 65 rupier (drygt 2 kronor).

I och med användningen av betalkort och appar försvinner en bit av vår historia. Titta lite närmare på sedlarna, de inrymmer så mycket mer än bara sin valör.

Fotnot: Texten publicerade först i Sydasien nr 3 2022, där temat var ekonomi.

Johan Mikaelsson

Johan Mikaelsson är sedan 2020 redaktör för Sydasien. Johan är frilansjournalist och har skrivit och gjort dokumentärfilm om Sri Lanka med särskilt fokus på mänskliga rättigheter. Hans bok ”När de dödar journalister – En personlig skildring av Sri Lanka”, släpptes 2015. Johan började skriva för Sydasien 1997.

Inga kommentarer ännu

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.