Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning berör en miljard människor. Men mediernas intresse är begränsat. Dags att ändra på det, skriver Simone Galimberti, grundare av den nepalesiska organisationen Engage. Lyft frågan på internationella dagen för mänskliga rättigheter.
Den 13:e upplagan av konferensen COSP avslutades på torsdagen i förra veckan, samma dag som internationella funktionsrättsdagen, den 3 december.
Den här artikeln publiceras den 10 december 2020, på internationella dagen för mänskliga rättigheter, då temat för årets dag är valt med koppling till coronapandemin: ”Bättre återhämtning – stå upp för mänskliga rättigheter”.
Fakta Funktionsrätt en del av de mänskliga rättigheterna
Förkortningen COSP står för Conference of States Parties to UN CRPD, alltså alla stater som undertecknat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, se UN.org, Funktionsrätt Sverige och artikeln om CRPD på engelska Wikipedia. Det finns en koppling till FN:s förklaring om de mänskliga rättigheter som beskrivs kortfattat av Svenska Amnesty. Internationella dagen för de mänskliga rättigheterna uppmärksammas den 10 december, då FN:s generalförsamling antog deklarationen/förklaringen den 10 december 1948, läs mer på UN.org (FN:s webbplats på engelska). /Redaktionen Sydasien
I år var temat för konferensen hur världen i spåren av pandemin ska kunna återuppbyggas på ett mer inkluderande sätt. Målet är att skapa samhällen som präglas av tillgänglighet, och att alla människor på jorden som har en funktionsnedsättning ska ges möjlighet att kunna förverkliga sina drömmar och få ett välmående liv.
Av det skälet var konferensen, COSP, mycket viktig för många av oss – den kanske främsta av sitt slag under året med fokus på funktionsnedsättning.
Några av de frågor som stod i fokus var behovet av att skapa inkluderande arbetsmarknader, de särskilda behov äldre personer har, samt arbetet för att skapa inkluderande miljöer. Allt detta i enlighet med det som slås fast i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Det handlar om stora frågor som berör väldigt många – och konferensen borde därför ha blivit bevakad av de stora nyhetsmedierna. Men i stället betraktas snarare COSP som ett forum för specialintressen – och dessa konferenser har aldrig fått den uppmärksamhet de förtjänar.
Inga stora medier rapporterade om det senaste mötet och inga av de största och mäktigaste internationella organisationerna tycks heller ha visat något intresse.
En viktig fråga är om hur världens arbetsplatser ska bli mer inkluderande. Det är en fråga som även borde kopplas samman med det faktum att rätten till arbete också gäller personer med funktionsnedsättning.
Den återhämtningsplan efter pandemin som syftar till att bygga upp fler mer miljövänliga lösningar och satsningar på renare energi skulle kunna få en avgörande betydelse i kampen för minskade koldioxidutsläpp.
Men det finns också ett avgörande behov av att rättigheter för personer med funktionsnedsättning blir en viktig del i den nya utformningen av städer. Det handlar om att skapa stadsmiljöer som både är fullt ut tillgängliga och miljömässigt hållbara, och om att skapa nya strategier som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att ta plats på alla arbetsplatser – i både rika länder och utvecklingsländer.
Men det som verkligen behövs är en heltäckande och holistisk strategi – som omfattar allt från transporter och energifrågor och tillgången på billiga bostäder. En strategi som är verkligt inkluderande för alla medborgare. Det gäller i synnerhet de minoritetsgrupper som hittills allt för ofta har exkluderats från de ekonomiska framgångar som uppnåtts inom den rådande världsordningen.
För att personer med funktionsnedsättning och andra sårbara grupper verkligen ska få möjlighet att fullt ut kunna förverkliga sina liv krävs det att alla områden binds samman.
En inkluderande arbetsmarknad är dock den centrala frågan, och först efter att det målet har uppnåtts kommer personer med funktionsnedsättning att vara jämbördiga parter i den värld som byggs upp efter pandemin.
Rättigheter för personer med funktionsnedsättning är inte en fråga som endast berör FN, diplomater och experter
Verklig inkludering kommer endast att uppstå när de grupper vars röster i dag sällan hörs lyckas uppnå sina rätt till deltagande och att ta del av det ekonomiska välståndet.
Av det skälet borde en konferens som COSP få mycket större uppmärksamhet. Detta samtidigt som paraplyorganisationen International Disability Alliance behöver stöttas för att kunna skapa nya samarbeten med inflytelserika grupper inom en rad sektorer.
Rättigheter för personer med funktionsnedsättning är inte en fråga som endast berör FN, diplomater och experter.
Simone Galimberti
Grundare av Engage, Nepal
Läs mer Kamp för rättigheter i Nepal
International Disabilty Alliance (IDA) lyfter fram funktionsnedsatta människors berättelser om sin tillvaro under pandemin. Pratima Gurung företräder organisationer som verkar för funktionsnedsatta som tillhör ursprungsfolk, såväl i Nepal och internationellt:
”Vi är människor med funktionsnedsättningar, men vi är också ursprungsfolk, vi har våra egna utmaningar och historiskt har vi blivit marginaliserade i vårt land. Jag är dessutom kvinna och i en feministisk diskurs står vi också utanför.” (Läs hela texten på IDA:s webbplats.)
Johanna Sommansson och Beat Lindberg gjorde ett reportage i Nepal, vid Satyam Day Care Center, som publicerades på Sydasien.se den 16 juli 2018 och fanns med i Sydasien nr 1 2019 (det tryckta numret kan beställas): Läs reportaget här:
