Ett fyrtiotal personer i den indiska diasporan i Göteborg samlades i lördags på Gustav Adolfs torg för att protestera mot försvårandet för indier att rösta och för demokratin. Samtidigt är det manifestation för alla som drabbats när polisen en vecka tidigare slog ned hårt på deltagare i protester i New Delhi.
Manifestationen på Gustav Adolfs torg under lördagseftermiddagen kan ses som en sympatiaktion för de som drabbats när indisk polis slagit ned hårt på demonstranter i Delhi exakt en vecka tidigare, 10 oktober. Det var inte bara anhängare av ”Kackerlacksrörelsen”, som i och för sig är som ett paraply eller en katalysator för protesterna, utan även studentorganisationer och flera politiska oppositionspartier.
Protesterna i Delhi nådde lördagen den 17 oktober en ny kulmen, när polisen i Delhi slog ned hårt mot det som beskrivs som fredliga demonstranter och journalister som befann sig vid Jantar Mantar i Delhi, som varit centrum för proteströrelsen. Liknande demonstrationer har hållits runtom i Europa, även i Stockholm.
Sedan ”Kackerlacksrörelsen” (Cockroach Janta Party, CJP) föddes efter 15 maj 2026 har rörelsen gett röst åt ett missnöje med makten i Indien, framför allt det hindunationalistiska BJP och premiärminister Narendra Modi.
Nu syns också ett missnöje inom den indiska diasporan. Det finns en växande oro för utvecklingen i hemlandet. En kärnfråga är att miljontals röstberättigade hindras lägga sina röster när det ska hållas demokratiska val. En uppskattning pekar på att det handlar 130 miljoner indiska medborgare.
En person beskrev skaran på Gustav Adolfs torg som ”en samling opolitiska människor med stort samhällsengagemang”. Flera av varandra oberoende informella talespersoner för gruppen underströk att de inte tillhör CPJ.
– Det som sker här är egentligen ingen protest mot regeringen, utan en demonstration för demokratin, för konstitutionen och för människors möjlighet att lägga sina röster, konstaterar en av deltagarna vid manifestationen.
En annan fyller i:
– Men där borta [hos regeringen i Delhi, red anm] betraktas ju det som att vara ”mot regeringen”, vilket det inte borde vara.
Nästa parlamentsval hålls 2029, men fram tills dess hålls en rad lokala och regionala val.
– Människor kan lite hur som helst tas bort från röstlängden. De protesterar och sedan när valet redan är hållet sätts de tillbaka på listan, förklarar en person. Detta är manipulation av valen.
En annan faktor som spelar in är att människor som flyttat från sin födelseort måste resa tillbaka till hemorten för att lägga sin röst just där på valdagen. Detta gör att valdeltagandet blir lågt och inte speglar folkets vilja.
– Valmyndigheten i Indien ska se till att det hålls fria och rättvisa val. Men nu genomförs lagändringar för att rigga systemet och som i stället gör valen mindre fria och mindre rättvisa.
En deltagare framhåller:
– Samtidigt så är detta en sympatiaktion med de som protesterar i Delhi. Att internet stängdes ned under 24 timmar runt platsen för protesten och över 7000 greps och låstes in av Polisen i Delhi. Över 40 journalister häktades också. Det är ingen bra situation.
Ledarna för CJP, som rest till Delhi för att delta i protesten, hölls först kvar på planet och togs sedan till en okänd plats av polis.
– Det är skrämseltaktik. Sedan stängdes platsen för demonstrationen, Jantar Mantar, ned. Allt detta har gjort indier i Europa och på andra platser i diasporan upprörda. Nu är i stället budskapet: ”Jantar Mantar är överallt”, så protester kan ske var som helst.
Det som fortsätter oroa är de auktoritära tendenser som syns allt mer och som har tilltagit, vilket syns rakt igenom samhället och avspeglas i medierna, där få vågar vara regeringskritiska.
– Under den rådande regeringen uppfattas allt som en protest mot regeringen. En vanlig uppfattning är också att de flesta indier i diasporan är högerinriktade BJP-supportrar. Men den här samlingen visar att det också finns en bredd.
Om rösterna i Göteborg är lugna och samlade, så ser det inte ut på samma sätt i Delhi. En gatan nära rymdobservatoriet Jantar Mantar är sedan flera decennier tillbaka en plats där medborgare kunnat ge uttryck för åsikter, även missnöjesyttringar. Platsen ligger inte långt från parlamentet Lok Sabha och parlamentsledamöterna har inte kunnat undgå att höra det som ropas ut från platsen.
Nu har myndigheterna i stället anvisat demonstrationer och protester till tre andra platser i staden. Detta uppfattas som en strategi från regeringen i syfte att skingra proteströrelsen.
Den BJP-ledda regeringen i Delhi har klarat sig igenom prövningarna under de långvariga protesterna mot medborgarskapslagarna och jordbrukspolitiken. Men nedgången för BJP i valet 2024 visar på en riktning.
Att myndigheterna vill stänga ner och begränsa räckvidden för CJP kan ha att göra med att regeringen vill undvika massprotester som potentiellt kan skaka makten. I grannländerna Nepal, Bangladesh och Sri Lanka har folkliga uppror där gen-Z gått i bräschen redan knuffat bort sittande regeringar.
Väldigt lite talar för att något liknande skulle kunna ske i Indien. Men frågan är vad CJP:s intåg på scenen kan leda till i förlängningen. En sak är säker: Sista ordet är inte sagt. Kackerlackor är som bekant födda överlevare och svåra att bli av med.
Kort om | CJP – ”Kackerlacksrörelsen”
Det var den 16 maj som Abhijeet Dipke grundade Cockroach Janta Party (CJP), som ett från början satiriskt inlägg i sociala medier tillsammans med en bild på en kackerlackas huvud. Om orden översätts ordagrant blir det ”Kackerlackornas folkparti”. Namnet ses som en parodi på premiärminister Modis parti, Bharatiya Janata Party (BJP), Indiska folkets parti.
Inlägget var en reaktion på ett uttalande av Indiens chefsdomare Surya Kant. Denne hade dagen innan i ett tal beskrivit aktivister och arbetslösa ungdomar som ”kackerlackor” och ”parasiter på samhället”. Att Kant sedan slätade över med att han hade syftat på personer som skaffar sig falska examina hjälpte inte.
CJP fick på kort tid miljontals följare på olika sociala medieplattformar. Ett kortfattat manifest har författats, med fem punkter för stärkande av demokratin och mediernas rätt att verka fritt. Fem månader senare är CJP fortfarande bara en rörelse och inget registrerat politiskt parti.
Dipke är strateg inom politisk kommunikation och aktivist och har varit politiskt aktiv. CJP ses nu som en röst för ett utbrett missnöje med politiken, demokratin och ekonomin, inte enbart bland gen-Z. På bilder från protestaktionerna i Delhi och andra indiska städer ses alla generationer. | Sydasien
Relaterat och aktuellt:
- 10 000 häktade i Indien under protesterna 10 oktober (Scroll.in)
- Protesterna i Indien får uppmärksamhet i världen (BBC)
- Minst 43 journalister satta i häkte och flera misshandlade när de bevakade protesterna (CPJ, Committee to Protect Journalists)
- Internet nedstängt under 24 timmar vid demonstrationsplatsen Jantar Mantar (NDTV)
Läs också | När Modi kom till Norden
