Våldsutsatta kvinnor pressas och förövare går fria

Regeringar i Sydasien behöver genomföra en rad åtgärder för att stärka det juridiska skyddet för kvinnor som utsätts för sexualbrott. Foto: Stella Paul /IPS
Beräknad lästid 4 minuter

Bristande lagar, dåligt polisarbete och offer för sexualbrott som pressas till tystnad. En rapport som bygger på intervjuer med offer, aktivister och jurister som kämpar mot sexuellt våld sätter fingret på varför förövare i Sydasiens länder ofta går fria – och vad som måste förändras.

Den gemensamma rapporten från människorättsorganisationerna Equality Now och Dignity Alliance International publicerades redan i april, men förtjänar förnyad eller ständig uppmärksamhet.

Rapporten, som är skriven på ett lättillgängligt sätt, kastar ljus på situationen i Bangladesh, Bhutan, Nepal, Maldiverna, Indien och Sri Lanka. Den 70-sidiga rapporten kan laddas ned och läsas genom Equality Now.

Rapport om sexuellt våld i Sydasien 2021
Rapporten om sexuellt våld i Sydasien 2021 ger smärtsamma insikter men också hopp om att förändring är möjlig.

Studien bygger på intervjuer med offer för sexualbrott samt jurister och aktivister som är engagerade i kampen mot sexuellt våld. Enligt rapportförfattarna har lagstiftningen brister i alla de granskade länderna.

– Ett av de största problemen är att våldtäkter som begås inom äktenskapet inte är kriminaliserade i fyra av de sex länderna, säger juristen Divya Srinivasan vid Equality Now, till IPS.

Undantagen är Nepal och Bhutan. Studien visar också att den bevisning som får läggas fram i våldtäktsmål kan utgöra ett hinder för offrens möjligheter att uppnå rättvisa. Alla länder utom Indien tillåter exempelvis att offrets tidigare sexuella erfarenheter kan åberopas.

Rapportförfattarna konstaterar också att uppgörelser utanför rättssalen är ett återkommande problem i hela regionen.

– Trots att sådana uppgörelser är olagliga så är de vanligt förekommande. I många fall görs det upp mellan familjer utan att offret ens har gett sitt medgivande. I de fall offret godkänner uppgörelsen beror det ofta på att hon utsatts för hårda påtryckningar eller till och med hot om våld, säger Divya Srinivasan.

Dessa överenskommelser är en orsak till att många våldtäktsfall inte får rättsliga konsekvenser, enligt henne.

I rapporten vittnar kvinnor även om olika övergrepp som de utsatts för efter att ha blivit våldtagna. En kvinna från Indien berättar om hur hennes man anklagade henne för att ha vanärat deras hem efter att hon utsatts för en våldtäkt. Flera kvinnor uppger också att de bemöttes med skepsis av polisen efter att de samlat mod och beslutat sig för att anmäla sina förövare.

– Polisen kan vägra att ta emot en anmälan eller fylla i felaktiga uppgifter – och ha en attityd där offren skuldbeläggs. Detta är något vi stött på inom hela rättsväsendet, men även från medicinsk personal, säger Divya Srinivasan.

Många vittnesmål kommer från kvinnor som har en svag ställning i samhället på grund av sin kasttillhörighet, etnicitet eller religiösa bakgrund. Dessa kvinnor utsätts ofta för flera lager av diskriminering när de vänder sig till rättsväsendet.

Marginaliserade kvinnor löper en förhöjd risk att utsättas – män som tillhör högre kaster eller samhällsklasser åtnjuter ofta straffrihet.

Rapportförfattarna konstaterar samtidigt att marginaliserade kvinnor löper en förhöjd risk att utsättas för sexualbrott. Detta eftersom våldtäkter används som ett vapen för att förtrycka kvinnor – medan män som tillhör högre kaster eller samhällsklasser ofta åtnjuter straffrihet.

Rapport o msexuellt våld i Sydasien 2021
Det bor cirka 860 miljoner kvinnor i Sydasien. Förekomsten av sexuellt våld och övergrepp mot kvinnor och flickor är avsevärt högre än i andra delar av världen.

I rapporten uppmanas regionens regeringar att skriva om bristfälliga lagar och att genomföra åtgärder för att förändra hur polismyndigheterna hanterar sexualbrott. De poliser som inte gör sitt jobb måste drabbas av konsekvenser, slår studien fast.

Dessutom måste reglerna för de rättsliga processerna mot misstänkta våldtäktsmän skärpas, i syfte att få fler förövare fällda, enligt organisationerna.

Divya Srinivasan påpekar att flera uppmärksammade våldtäktsfall på senare tid har orsakat stora folkliga protester i Sydasiens länder – vilket fått regeringarna att gå ut med vaga uttalanden i syfte att lugna ner känslorna.

– Men det som verkligen behövs är systematiska förändringar. Alla delar av rättssamhället måste skärpas för att göra det möjligt för offren att få upprättelse, säger hon.

Alison Kentish /IPS

Läs mer | Parul Sharma om situationen i Indien

Stoppa ”dagliga smällar” och lagliga våldtäkter i Indien

Inter Press Service News Agency

Inter Press Service är en internationell nyhetsbyrå med omkring 500 journalister, merparten lokalt förankrade i fler än 130 länder. IPS fokuserar på och bevakar FN, mänskliga rättigheter, internationell politik, ekonomi, freds- och utvecklingsfrågor samt miljö och klimat. IPS grundades 1964.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் اردو اردو