Sociala mediers historia i Kashmir är viktigare än vad man kanske tror. Det ger en inblick i regionens uppror och en bakgrund till varför Modi och regeringspartiet Bharatiya Janata-partiet bestämde sig för att släcka ner internet i hela regionen förra året. Rayan Naqash rapporterar direkt från Kashmir.
Någon gång under 2015 laddades ett foto upp på sociala medier som ändrade konturerna i världens äldsta konflikt, Kashmirkonflikten, som har pågått i nästan tre decennier. Sociala medier tillförde ytterligare ett slagfält inom konflikten, och att ladda upp en selfie anses nu vara en krigshandling.
Fotografiet i fråga visade en grupp med elva unga kashmiriska separatister. De var klädda i militära kläder och bar automatgevär men visade ansiktet, det skiljde sig från tidigare rebeller som hade verkat i det dolda. Då var det många som blev överraskade av bilden, men få insåg att sociala medier skulle bli ett krigsredskap.
Antalet selfies och videoklipp med uttalanden från separatister började öka
Kort därpå ökade selfies och videoklipp med uttalanden från separatister. Mest uppmärksammad blev den karismatiska Burhan Wani, som knappt hade lämnat tonåren men hade hunnit bli befälhavare för Kashmirs största rebellgrupp, Hizbul Mujahideen. Burhan Wani hamnade snart på allas läppar.
Hans pojkaktiga anlete och mjuka röst fängslade en stor publik runt om i Kashmir. Men den stora inverkan kändes först av ett år senare, den 8 juli 2016, då Wani dödades i eldväxling med indiska styrkor. Foton på hans livlösa kropp spreds på internet och inom kort bröt ett av Kashmirs mest intensiva uppror ut.
Nu hade de insett sociala mediers styrka.
Upproret spreds över hela Kashmir och skulle fortsätta i månader. När indiska styrkor försökte stävja upproret, dödades nästan 100 civila, dussintals blev synskadade när de träffades av pellets från hagelgevär. Sammanlagt skadades flera hundra allvarligt. Nu hade de etablerade säkerhetsinstitutionerna insett sociala mediers styrka.
I januari 2017 beskrev en brigadgeneral från den indiska armén stationerad i Kashmir dödandet av tre separatister som en stor framgång. Några dagar tidigare hade en video cirkulerat med de tre männen.
– Det är en stor framgång eftersom de kunde röra sig fritt och spela in videon där de lekte med snö. Det tolkade vi som att de utmanade oss, sa brigadgeneral R Chakraborty vid en presskonferens.
Användningen av sociala medier passade perfekt för att nå Kashmirborna. Bilder och videor blev mer effektivt än skjutvapen. De visade olika aspekter av upproret med särskild fokus på de svårigheter som rebellerna själva stod inför.
Videor visade unga milismän klädda i armékläder vandrandes över snötäckta bergssluttningar, spelandes en omgång cricket uppe i bergen, eller helt enkelt i bön i lummiga trädgårdar. Deras leenden tillsammans med automatgevären blev ett övergripande tema. Att möta potentiell död med ett leende, en uppoffring för sakens skull.
Snart blev det kutym att offentliggöra varje ny ungdom som anslöt till rebellgrupperna. Rekryterna var öppna med sitt namn, ålder och även utbildningsnivå, och notiserna spreds som en löpeld. Fördelarna med sociala medier befästes ytterligare.
Ny mark hade brutits och helt plötsligt var tillgången till information om underjordiska rebeller tillgänglig för alla. Strategisk användning av sociala medier hade lyckats överbrygga klyftan mellan rebellerna och folket i Kashmir. Rebellerna var inte längre skuggor som folk fruktade, utan ungdomar från byarna som alla älskade.
Det var inte bara rebellerna som agerade öppet vid det här laget. Supportrar riskerade nu också sina liv förgäves i försök att störa eller förstöra motaktioner genom att skydda rebellerna när de flydde armén. Med varje motaktion steg antalet skadade civila stadigt.
Den nya fasen av upproret fick nu allt större stöd av lokalbefolkningen. Samtidigt som användningen av sociala medier växte, fick även Bharatiya Janata-partiet (BJP) makten i Indiens allmänna val 2014. Det hindunationalistiska partiet fick då även flera platser i Jammu och Kashmirs politiska församling, vilket ledde till politiska friktioner och en ojämförligt stor instabilitet i regionen.
Den chauvinistiska hinduismen mötte starkt motstånd
Den chauvinistiska hinduismen mötte starkt motstånd från regionens muslimska majoritet, vilket ökade stödet för den militanta oppositionen bland lokalbefolkningen.
Indien har sedan länge anklagat sin ärkerival Pakistan för att föra ett proxy-krig genom att beväpna och stödja separatisterna som slåss mot den indiska staten i Kashmir. Pakistan hävdar emellertid att de endast ger ”moraliskt och diplomatiskt stöd” till Kashmirs frihetsrörelse.
Indiska säkerhetstjänsten som är posterad i Kashmir hävdar att anvisningar om att använda sociala medier kan ha kommit från rådgivare i angränsande Pakistan. Det ligger en viss sanning i det, men det har framför allt lett till att lokalbefolkningen i Kashmir känner en större samhörighet med rebellerna.
– Vi var rädda för att tala ut tidigare, men när vi såg vad dessa ungdomar var tvungna att gå igenom när de kämpade för oss, beslutade vi oss för att stå upp för oss själva, berättade en ung student för mig 2017.
Hans by, i Shopian-distriktet i södra Kashmir, sörjde då en milisman som nyligen blivit dödad.
– De har klivit in i allas våra hjärtan, lade han till.
Upproret hölls flytande av folkets stöd men var samtidigt under stark press efter tunga förluster. De indiska styrkorna hade ökat sina insatser och rebellerna försökte nu upprätta sin närvaro.
Innehållet i videor som laddades upp förändrades märkbart. Det eskalerade från det subtila innehåll från Wanis tid till hot, och senare brutala avrättningar av informatörer, började cirkulera som varningar till andra.
Upproret började splittras
Upproret började splittras strax efter Burhan Wanis död. Samtidigt fördelades upprorets propaganda från en centralgestalt till flera lokala hjältar. Nu var det flera unga män från olika delar av Kashmir som vädjade om lojalitet inuti folkets fickor.
Det påminde om 90-talet, då kriget mellan olika rebellgrupper tillät indiska styrkor att neutralisera ett redan tumultartat uppror. Den här gången sågs dock de interna striderna också på sociala medier.
Sociala medier hade en gång i tiden lyft upproret men beskylldes snart för att orsaka ett bakslag. Hizbul Mujahideens operativa chef i Kashmir, Riyaz Naikoo, har sedan dess förbjudit användningen av sociala medier och dessutom smartphones för att undvika spårning. Idag är de militanta meddelandena begränsade till ljudinspelningar från Naikoo.
Kashmirs protester online tog sin form redan 2010, när det bröt ut upplopp på regionens gator. Denna gång över att civila hade dödats och senare att en skolpojke dödades när han passerade en protestaktion. Från och med den stunden blev online-aktivismen högljudd.
Oberoende observatörer påstår att det indiska etablissemanget tolererade online-aktivismen eftersom dess företrädare föredrog att den var virtuell istället för i form av fysiska konfrontationer. Händelserna 2016 ledde däremot till att det indiska etablissemanget var tvunget att tänka om.
De indiska säkerhetsexperterna anser att sociala medier har hjälpt separatisterna att masskommunicera och mobilisera civila till motstånd. Det verkar dock inte finnas någon korrelation.
Det utbröt tre större uppror innan 2016 och de eskalerade trots blockering av mobiltelefoner och internet. Dessutom blev smartphone-appar vanliga bara några år innan upproren 2016. Uppror har alltså uppstått även utan sociala medier och under kommunikationsblockeringar.
Sociala medier har överbryggat klyftan mellan rebeller och de civila
Sociala medier har överbryggat klyftan mellan rebeller och de civila, och även sammanlänkat civila i olika delar i den isolerade regionen uppe i Himalaya. De nya länkarna ökade även det politiska medvetandet i ett redan politiskt laddat samhälle.
Åtminstone 108 civila förlorade livet i konflikten 2017. Siffran för 2018 var 160 och under 2019 dödades 80 civila. Dessa dödsfall inkluderar dödsfall orsakade av indiska styrkor, såväl som de som orsakats av rebeller som fattat misstankar om att människor samarbetat med de indiska styrkorna.
Under 2017 förbjöd indiska myndigheterna i Kashmir sociala medier för första gången. Förbudet var motiverat med hänvisning till fred och stabilitet i regionen. Förbudet varade i ungefär en månad, innan myndigheterna i det tysta drog tillbaka bestämmelsen.
I augusti 2019 beordrade premiärminister Narendra Modi och hans BJP i New Delhi en nedsläckning av Jammu och Kashmir. Det verkställdes av tusentals tungt beväpnade trupper, då de samtidigt upphävde den autonomi som regionen till vis del åtnjöt, och reducerade regionen till ett federalt administrerade territorium under deras direkta kontroll.
Kashmir har svarat med en kuslig tystnad vilket har lovordats som ett strategiskt tålamod av de som stöttar den kashmirska rörelsen. Men också som ett nederlag av de som stöttar den indiska staten.
Nu har Kashmirborna inte längre tillgång till några sociala medier
Efter månader av ett fullständigt förbud mot användningen av internet återställde New Delhi internet med låg hastighet och med en censur liknande Kinas. Nu har Kashmirborna bara tillgång till några hundra webbplatser och inga sociala medier. Detta har lett till att många Kashmirbor istället använder internet via VPN-tjänster. Polisen har svarat med att åtala användare enligt deras stränga antiterrorlagar.
Idag när covid-19-pandemin har tvingat människor över hela världen att vistas inomhus, fortsätter Indien att förneka Kashmir höghastighetsinternet.
– Det är bara ytterligare ett sätt för indierna att poängtera för oss att de kommer att kontrollera varje aspekt av våra liv, uttalade sig en forskare vid Kashmir University.
– Förnekandet av höghastighetsinternet, fortsatte hon, var ett avsiktligt hinder i Kashmirbornas vardag. Att arbeta hemifrån är en lyx här. Indierna låter inte oss blomstra. Fram till nu har de belägrat våra hem, nu vill de belägra vår frihet att uttrycka oss.
Översättning: Henrik Schedin
Sammanfattande tidslinje över Kashmirkonflikten
1947 Indien och Pakistan delas och gränsdispyten över delstaten Jammu och Kashmir startas. Det första kriget mellan Indien och Pakistan bryter ut och pågår till 1948.
1949 Indien skriver in artikel 370 i konstitutionen, som ger Jammu och Kashmir viss autonomi.
1965 Ett andra krig bryter ut mellan länder. Ett fredsavtal sluts 1966, men kashmiriska rebellgrupper blir mer aktiva i delstaten.
1987 Jammu and Kashmir National Conference vinner valet, och motståndaren Muslim United Front klagar på att valet var riggat. Oroligheterna ökar och året därpå ökar även anti-indiska demonstrationer och polisen inför utegångsförbud.
1988 Hinduiska kashmirier flyr till andra delar av Indien. Över 300 000 hinduer räknas har lämnat Kashmir.
2001 Attackeras både parlamentet i Kashmir och New Delhi av terrorister.
2003 Indien och Pakistan återupptar diplomatiska relationer.
2010-talet Ett flertal våldsamma upplopp och protester bryter ut.
2019 Indiska parlamentet drar tillbaka artikel 370 och blockerar internet och telefontäckningen i regionen.
Källa: Wikipedia
