Jag står vid floden Ganges utanför den nordindiska pilgrimsorten Rishikesh och låter den första vårsolen lysa upp mitt vintertrötta ansikte. I bakgrunden hörs mjuka toner av mantrasång och ringandet ifrån tempelklockor. Ifrån en poster på väggen intill mig blickar en helig man ned med ett milt leende på läpparna. Gångbron Laxman jhula, som förbinder båda sidorna av den heliga floden och som gett platsen dess namn, håller på att målas om i den indiska flaggans färger. Vid en första anblick verkar det här ögonblicket symbolisera essensen av allt det som skulle göra en hindu-nationalist varm i hjärtat.
Reportage
Sri Lanka anses inte längre vara en svart fläck för pressfrihet. Landet tar i år ett glädjeskutt i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex, från plats 165 till 141. Pressfrihetsdagen 3 maj 2016 kan positionerna flyttas fram. Morden under de mörka åren, som det på Dharmeratnam Sivaram 28 april 2005, måste lösas.
Litteraturfestivaler fungerar som broar mellan indiska läsare och deras favoritförfattare. Den här vintern har varit smockfull med bokmässor och litteraturfestivaler – och jag lyckades besöka ett tiotal av de bästa som Indien har att erbjuda. Det är något enormt tillfredsställande över att luffa runt från en litteraturfestival till nästa berättar Zac O’Yeah.
Tusentals människor som rör sig i olika gångar och lukter som inte är likt något annat vi känt. Vi har mött ett av världens största slumområden, Dharavi.



