Ett uppdaterat pressfrihetsindex presenterades i veckan, på pressfrihetsdagen den 3 maj. Det ständigt krympande utrymmet för oberoende journalistik i Indien avspeglas, då Indien fortsätter dala, till plats 161 av 180 granskade länder. Här kommenterar Sydasiens redaktör läget för länderna i regionen.
Den gångna veckan uppmärksammades ”världsdagen för pressfrihet”, eller kort och gott pressfrihetsdagen som den 3 maj oftare kallas. Sydasien fanns på plats vid Reportrar utan gränsers seminarium i Stockholm som genomfördes med stöd från en rad andra organisationer i den svenska medie- och publicistsfären.
Just i år är det 30 år sedan FN:s generalförsamling fastslog att den 3 maj skulle vara ”världsdagen för pressfrihet”. För oss som följt och engagerat oss i dessa frågor med särskilt stort intresse är det här ett datum som etsat sig fast, likt en födelsedag som inte får glömmas bort.

Dagen till ära offentliggjorde Reportrar utan gränser (Reporters Sans Frontières, RSF) i vanlig ordning pressfrihetsindex (se rsf.org och reportrarutangranser.se) för 180 granskade nationer. Det finns, som alltid, anledning att reflektera över placeringarna för de åtta länderna i regionen.
Vad gäller toppen och botten på listan sker förändringar mest på marginalen. Av de 180 granskade länderna befinner sig Sydasiens länder på undre halvan, en majoritet färgade mörkröda – situationen är ”mycket allvarlig”.
.

Fakta | Pressfrihetsindex 2023
Årets placering, placering 2022 inom parentes. Sammantaget i världen är situationen mycket allvarlig i 31 länder. Sri Lanka får en tydligt bättre placering 2023 jämfört med 2022 – då ska vi komma ihåg att samtliga 44 fall av dödade journalister och mediearbetare åren 2004-2010 är olösta – ett flertal av dessa var riktade mord, där regeringen anklagas för inblandning. Anmärkningsvärt är annars att Afghanistan, där talibanerna kan sägas stå för motsatsen till mediefrihet, klättrar fyra placeringar. Källor: rsf.org.en/index och reportrarutangranser.se
Sydasien 90. Bhutan (33) 95. Nepal (76) 100. Maldiverna (87) 135. Sri Lanka (146) 150. Pakistan (157) 152. Afghanistan (156) 161. Indien (150) 163. Bangladesh (162) |
Världen – topp och botten 1. Norge (1) 2. Irland (6) 3. Danmark (2) 4. Sverige (3) 177. Iran (178) 178. Vietnam (177) 179. Kina (174) 180. Nordkorea (180) |
Att Indien, världens numera folkrikaste nation, fortsätter dala sticker ut. Det understryker det faktum att demokratin i landet är under allvarligt hot.
Vid onsdagens seminarium i Stadsgårdsterminalen i Stockholm, stod Reportrar utan gränser värd tillsammans med Medieinstitutet Fojo, Tidningsutgivarna, Svenska Journalistförbundet, Publicistklubben, Utgivarna, Svenska Unescorådet och Sveriges Tidskrifter.
Huvudnumret var en paneldiskussion med tre av Sveriges för tillfället mest framträdande journalister, som har fokus på Ukraina: SVT:s Bengt Norborg, Sveriges Radios Lubna El-Shanti och DN-fotografen Paul Hansen. Genom Rysslands storskaliga militära angrepp på Ukraina har färdriktningen för hela världen satts på spel.
I vanlig ordning har vi på Sydasiens redaktion blicken fäst på de åtta länderna i regionen.
I vanlig ordning har vi på Sydasiens redaktion blicken fäst på de åtta länderna i regionen – Indien, Pakistan, Bangladesh, Sri Lanka, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Ordföranden för den svenska sektionen av Reportrar utan gränser, Erik Halkjaer, lyfte i sin sammanfattning fram den mycket oroande utvecklingen i Indien.
Och vid huvudkontoret för RSF, Reporters Sans Frontières i Paris, understryker Daniel Bastard som har uppsikt över Asien och Oceanien att i Indien kontrollerar rika affärsmän eller oligarker med koppling till premiärminister Narendra Modi nu alla stora företag och organisationer i mediebranschen.
”Samtidigt har Modi en armé av supportrar som spårar all regeringskritisk rapportering online och bedriver fruktansvärd systematisk trakasserier mot källorna. Klämda mellan dessa två former av extrema påtryckningar tvingas många journalister i praktiken att censurera sig själva”, skriver Daniel Bastard.
Som redaktör för Sydasien kan jag bara konstatera är att allt fler svenska journalister som intresserar sig för det som sker i Indien sedan flera år tillbaka tillämpar en allt högre grad av självcensur. Många undviker helt att skriva om det som sker kring politiken.
Det finns undantag. Men rädslan att bli hemskickad eller att nekas visum tar ofta över. Från Indiens ambassad i Stockholm är instruktionen till svenska journalister som reser till Indien att de alltid ska söka visum, även om de bara åker på semester eller besöker vänner i det som allt allt mer sällan kallas ”världens största demokrati”
Sydasien har gått igenom det senaste halvårets utskick från RSF kring allvarliga händelser i Sydasien (det finns för övrigt även andra pressfrihetsorganisationer). RSF uppmanar landets regeringar att frige fängslande journalister och att inte inskränka pressfriheten genom lagar och direkta angrepp. Nedan följer ett axplock (kring Nepal och Bhutan har inga utskick kommit).

Indien
När BBC-kontoret i Mumbai utsattes för en räd av indiska myndigheter i den 15 februari 2023 höjdes många ögonbryn. Att den BJP-ledda regeringen skulle ge sig på ett stort och ofta högt ansett internationellt mediebolag som BBC hade för bara några år sedan varit helt otänkbart. Enligt talespersoner för premiärminister Modis BJP får organisationer inte ”spy gift”, eller ”bedriva anti-indisk propaganda”.
Upprinnelsen var ”The Modi Question”, en BBC-dokumentär (länk till BBC) i två delar som släpptes den 17 respektive 23 januari 2023. Frågan i fokus rör Narendra Modis inblandning i våldet i delstaten Gujarat 2002, där han 2001 till 2014 var chefsminister. Hindunationalistiska anhängare till partiet BJP gick till våldsamt angrepp på muslimer, efter att hinduer som reste med tåg hade angripits. Tusentals dödades.
I mars arresterades redaktören Irfan Mehraj i delstaten Kashmir och fördes till New Delhi. Enligt RSF baserades angreppet på Mehraj på falska anklagelser om terrorism. Mehraj arbetar även som reporter för internationella medier. RSF uppmanar regeringen att omedelbart frisläppa Mehraj.
RSF berömmer däremot indiska myndigheter för ett snabbt gripande av affärsmannen Pandharinath Amberkar som medvetet ska ha kört på och dödat journalisten Shashikant Warishe som arbetade för Mahangari Times. Denne hade under en längre tid följt och rapporterat om illegala markbeslag i samband med ett planerat raffinaderi i delstaten Maharashtra i västra Indien.
Maldiverna
Ett lagförslag kan leda till att frilansande och utländska journalister hindras bevaka röstning och rösträkning i kommande presidentval. Regeringen uppmanas dra tillbaka lagförslaget.

Bangladesh
Reportern Shamsuzzaman Sham vid den ledande dagstidningen Prothom Alo i Bangladesh greps av polis med våld i sitt hem i Dhaka och riskerar 14 år i fängelse. Gripandet saknar enligt RSF laglig grund och sker efter ”falska anklagelser som repressalier för hans rapportering”.
Förutom RSF (se artikel) har också bland andra Amnesty International (se artikel) engagerat sig i fallet. Intressant i sammanhanget kan också vara att läsa Prothom Alos kommentar kring årets pressfrihetsindex.
Sydasien kan också rekommendera artikeln In Bangladesh, the War on the Press Rages On, publicerad i The Diplomat den 18 april 2023. Den i Dhaka baserade Journalisten Zarif Faiaz sätter fingret på hur regeringen fortsätter sitt angrepp på det som återstår av fria medier i landet. Han går också in på fallet som rör Prothom Alo.

Sri Lanka
Något som återkommer i RSF:s rapporter är att tamilska journalister hindras rapportera om det som rör landets blodiga historia med koppling till inbördeskriget. När de gör det riskerar de att anklagas för terrorism. Flera tamilska reportrar har tvingats till långa polisförhör och flera har satts i fängelse under längre tid.

Den 28 april 2023 publicerade Sydasien en minneskrönika för Dharmeratnam Sivaram, alias Taraki, där bland annat ett unikt intervjuavsnitt kan höras.
Pakistan
En affärsman hotade per telefon Hamza Azhar Salam, redaktören för tidningen The Pakistan Daily efter avslöjanden om korruption. RSF uppmanar Pakistans regering att garantera journalistens säkerhet.
Afghanistan
Talibanerna inskränker ständigt mediernas utrymme. Regimen arresterar journalister, blockerar webbsidor och genomför våldsamma räder mot mediehus, inte minst tevestationer.
Takhöjden i Afghanistan är mycket låg, då medier ska ”respektera islamiska värderingar”. Enligt RSF har mer än hälften av alla medier stängt sedan talibanernas maktövertagande i augusti 2021. Alla tryckta medier kontrolleras nu av talibanerna och nästan hälften av radiostationerna har slutat sända. Musik är inte tillåtet.
Bhutan
Vad gäller Bhutan har landet dalat ordentligt i statistiken på ett år, från plats 33 till 90. Av allt att döma beror detta tapp mest på RSF:s nya bedömningskriterier. Det är brist på pluralism i landet, där en monark har i princip oinskränkt makt. Problem saknas inte, men journalister upplever exempelvis färre hot än i andra länder i regionen, även om dessa också tilltar i takt med att användning av sociala medier ökar.
…
Ur Sydasiens perspektiv arbetar vi för ökad vidsynthet och respekt för mänskliga rättigheter, inklusive rätten att uttrycka sig fritt.

Till sist en vädjan till regeringen i Eritrea:
Släpp Dawit Isaak fri!
Visa lite medmänsklighet.
Låt mannen förenas med sin familj.