När en beräkning senast gjordes i Nepal fanns det 129 levande språk. Men fortfarande upptäcks nya språk i avlägsna delar av detta lilla, bergiga land. Samtidigt är många av de lokala språken på väg att försvinna.
Minst 24 språk och dialekter anses vara hotade i Nepal och flera kommer inom kort att vara borta. Det gäller exempelvis dura, kusunda och tillung, språk som numera endast talas av en enda person.
– Vi kommer inte att kunna rädda dessa språk, säger Lok Bahadur Lopchan vid Nepals språkkommission, som ansvarar för att bevara landets lingvistiska mångfald.
Om färre än tusen personer talar ett språk så anses det vara hotat – och det beräknas finnas minst många sådana språk i Nepal.
Men samtidigt upptäcker kommissionen fortfarande språk som tidigare aldrig blivit uppmärksammade, i landets mest avlägsna delar.
– Det är positivt att dessa språk identifieras. Samtidigt talas de av väldigt få personer och riskerar att dö ut inom kort, säger Lok Bahadur Lopchan.
Även många av de vanligaste språken, vid sidan av det officiella nepali, är på väg bort som förstaspråk för många nepaleser. Detta eftersom många föräldrar anser att deras barn i första hand ska lära sig nepali eller engelska för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden.
Sedan länge har den nepalesiska staten verkat för att nepali ska vara det första språket i landet, vilket drabbat många av de andra lokala språken.
Skådespelaren Supral Raj Joshi, 29, talade bhasa när han växte upp. Men i grundskolan var det nepali och engelska som gällde. Med tiden började han glömma bort sitt modersmål och nu pratar också han nepali med sin familj. Men i dag menar Supral Raj Joshi att en stor del av hans egen kultur också har gått förlorad med språket.
– Förlusterna av de nepalesiska språken beror på en medveten statlig politik där vårt lingvistiska arv sopades bort för att skapa en enhetlig nationalkaraktär, säger han.
Strategin med nepali var att skapa ett enhetligt språk – och radera de andra
Under den tidigare mäktiga monarkin genomdrevs åtgärder för att skapa en gemensam nepalesisk identitet – och där var ett enhetligt språk en av strategierna. Det ledde i sin tur till att många av landets ursprungsbefolkningar förhindrades att tala sina egna språk.
– Den styrande klassen gjorde sitt eget språk till det nationella språket, vilket drabbade de andra, säger Rajendra Dahal, redaktör för tidskriften Shikshak [red anm: på nepali].
Numera arbetar Nepals språkkommissionen i stället för att försöka rädda de språk som riskerar att försvinna.
I en av satsningarna har man inlett ett samarbete med Kamala Kusunda, 45, som numera är ensam om att tala språket kusunda. Genom samarbetet driver hon i dag en utbildning i orten Dang där hon lär ut språket till 20 elever.
– Mitt modersmål kommer att dö ut den dag jag dör. Men jag försöker nu återuppliva det eftersom det har ett värde för vårt folk att hålla våra förfäders språk vid liv, säger Kamala Kusunda.
Efter att monarkin avskaffades 2008 och Nepal förvandlades till en federal republik skrevs till sist en ny författning, som slog fast att alla landets barn ska ha möjlighet rätt att bli undervisade i sitt modersmål i grundskolan.
Sedan dess har vissa skolor infört en valbar modersmålsundervisning, men många föräldrar uppges vara inriktade på att skolorna bara ska satsa på nepali och engelska.
Alisha Sijapati /IPS
Artikeln har publicerats i The Nepali Times och Global Voices
