Forskare befarar fler glaciärkatastrofer i Himalaya

Rishigangafloden i norra Indien
Utsikt från byn Bhubaneswar efter den förödande störtvågen i Rishigangafloden i den indiska delstaten Uttarakhand i Himalaya. Foto: Manipadma Jena /IPS

Minst 58 människor omkom och 164 saknas efter störtfloden den 7 februari, som krossade allt i sin väg i en floddal i indiska delen av Himalaya. Forskare varnar för fler katastrofer till följd av klimatförändringar.

På morgonen började Rishigangaflodens vatten i den indiska delstaten Uttarakhand att stiga. Inom två timmar hade floden fyllts av så mycket rasmassor och smältis att vattennivån var lika hög som ett femvåningshus. Institutet IIRS har beräknat att mellan två och tre miljoner kubikmeter vatten sedan forsade ut i de närliggande floderna.

När den brungrå massan av vatten och rasmassor började forsa ner för kullarna började människor som bor högre upp i bergen att ringa till sina barn som arbetade med bygget av vattenkraftverket Tapovan-Vishnugad. Deras budskap var att arbetarna skulle fly för sina liv. Andra som befann sig ovanför raset skrek åt personer som var längre ner i dalen att de måste ta skydd. Men alla hann inte höra varningarna.

Störtfloden krossade byggarbetsplatsen.

Störtfloden krossade byggarbetsplatsen. Ett 30-tal arbetare sveptes in i en tunnel vid vattenkraftsdammen, medan andra fördes långt nedför med vattenmassorna.

Bland de saknade finns ett stort antal arbetare vid vattenkraftsbygget och bybor vars bostäder spolades bort. Till och med personer som befann sig ute på sina åkrar sveptes med i katastrofen som tycks bero på en kollapsad glaciär.

Än så länge har 58 omkomna hittats, medan 164 personer fortfarande saknas.

Mauri Pelto, glaciolog och professor i miljövetenskap vid Nichols College i USA, säger till IPS att en trolig orsak till katastrofen är att smältande glaciärvatten blockerats i samband med ett jordskred – och att fördämningarna sedan brustit.

Den samling av sten och snö som sedan forsat ner från hög höjd kan i sin tur ha fört med sig ännu mer smältande vatten från ismassorna.

Enligt Mauri Pelto har snögränsen på de närliggande glaciärerna legat ovanligt högt på senare tid, samtidigt som det var flera decennier sedan januari var lika varm som i år i Uttarakhand.

– Samverkande faktorer i form av varma temperaturer och en kraftig avsmältning av glaciärerna låg troligen bakom jordskredet, säger Mario Pelto. Och den bakomliggande orsaken är klimatförändringarna.

Det är en slutsats som stöds av forskning som databasen Science Direct publicerade förra sommaren – vilken visar att närmare tio procent av glaciärerna i regionen försvann mellan 1980 och 2017. Enligt forskarna beror de minskande isarna inte bara på varmare temperaturer, utan också på en förändrad nederbörd.

– Glaciärerna i regionen blir framför tunnare, snarare än att de drar sig tillbaka. Det leder i sin tur till att det bildas fler sjöar av smältande vatten – vilket ökar riskerna för att nya störtfloder ska drabba allt fler befolkningar, säger Mario Pelto.

”Jag förväntar mig att fler sådana händelser kommer att inträffa.”

En färsk studie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Cryosphere varnar dessutom för att den smältande isen på den västra tibetanska platån i Himalaya har börjat fylla på lägre liggande sjöar i ökande omfattning.

När glaciärerna drar sig tillbaka frigörs stora klippor och stenmassor som tidigare fanns under isen – vilket i sin tur ökar riskerna för katastrofala störtfloder, i samband med att glaciärsjöar rämnar.

Stora sprickbildningar i bergen har, enligt Mario Pelto, hållits tillbaka av ismassorna. Men när isen försvinner så hålls inte dessa bergsmassor samman längre – vilket han menar var orsaken till katastrofen.

– Jag förväntar mig att fler sådana händelser kommer att inträffa, säger Mauri Pelto till IPS.

Manipadma Jena /IPS

Mer om Klimatförändringar och vattenfrågor

Sydasien reportagemagasin 2020 – tema klimat och vatten
Sydasiens reportagemagasin 2020 innehåller exklusiva reportage och artiklar.

I Sydasiens 72-sidiga reportagemagasin som släpptes i oktober 2020 behandlas vattenfrågor och klimatförändringar i regionen på djupet. Magasinet finns att beställa (120 kr inkl frakt), läs mer här.

Bland annat berörs vattenförsörjning och vattenkraft. De stora flodernas betydelse tas upp i en längre intervju med Ashok Swain, professor och chef för institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Han är också ordförande för International Water Cooperation vid Unesco.

Läs innehållsförteckning och redaktörernas inledare till numret här.
Inter Press Service News Agency
Inter Press Service News Agency

Inter Press Service är en internationell nyhetsbyrå med omkring 500 journalister, merparten lokalt förankrade i fler än 130 länder. IPS fokuserar på och bevakar FN, mänskliga rättigheter, internationell politik, ekonomi, freds- och utvecklingsfrågor samt miljö och klimat. IPS grundades 1964.

Inga kommentarer än.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் اردو اردو