Protester i norr och öster – nationaldagsfirande i söder

Önationen Sri Lankas 73:e självständighetsdag har firats till ljudet av traditionsenligt vapenskrammel och marscherande av 5000 soldater i huvudstaden Colombo. I öster och norr genomfördes ”P2P”, en 691 km lång protestmarsch, som under fem dagar samlade tiotusentals tamiler och muslimer. Samtidigt sköljer den andra coronavågen över ön.

Nationaldagsfirandet den 4 februari inträffade vid en tidpunkt när en ny batalj inom kort väntar vid människorättsfronten i Genève. Det var 24 februari 2020 som Sri Lankas utrikesminister Dinesh Gunawardena meddelade MR-rådet att hans land inte längre vill följa HRC Resolution 30/1 – ”För mänskliga rättigheter, ansvarsskyldighet och försoning i Sri Lanka”. Om några veckor, när det gått ett år, väntar FN:s respons och möjligen kan konsekvenserna snart bli kännbara för Sri Lankas ledare.

Att nationalsången på nationaldagen sjöngs enbart på singalesiska ger en fingervisning om vilken inriktning styret av ön har tagit med Gotabaya Rajapaksa vid presidentrodret. Under den föregående regeringen framfördes sången även på tamilska, som är förstaspråk för ungefär en fjärdedel av öns invånare. Det sågs då som en viktig gest.

I norra och östra delen av ön, där tamiler och muslimer är i majoritet, har landets olösta etniska konflikt aktualiserats genom ”P2P”. Förkortningen står för en protestmarsch från staden Pottuvil vid öns sydöstra kust till Polikandi längst uppe på Jaffnahalvön i norr, har protester mot regeringen och dess politik genomförts. På Twitter under #P2P publicerades på bland annat bilder, filmklipp, kommentarer och information från det pärlband av städer där marschen passerade.

Genomförandet av protestmarschen förbjöds med motiveringen att dess syfte var att ge stöd åt anklagelserna mot regeringen men också den fortsatta ökningen av antalet fall av covid-19 i landet, enligt domstolsbeslutet som bland andra Sri Lanka Brief har publicerat.

Videoklipp visar hur poliser på plats också stoppa protestmarschen med motiveringen att den inte var covidsäker. Men efter retoriskt ingripande och en framställan ”om rätten att få gå”, av den tamilske parlamentsledamoten R. Shanakiyan från TNA kunde marschen fortsätta.

#PottuvilToPolikandy marching through Chavakachcheri, Jaffna #P2P pic.twitter.com/BRA1D3TNHY

— Tamil Guardian (@TamilGuardian) February 7, 2021

På bilder syns civilpoliser såväl som tungt beväpnade poliser från den militära polisstyrkan STF som filmar demonstranter och i vissa fall handgripligen ger sig på deltagarna i försöken att stoppa dem.

Till viss del påminner P2P-protesterna om massrörelsen Pongu Tamil som genomfördes under parollen under fredsprocessen efter 2002. Krav ställs på rättvisa och självständighet. När fredsprocessen bröt samman försvann ett större antal av de som varit framträdande vid protesterna. Det har redan nu kommit rapporter om repressalier mot deltagare vid protesterna som avslutades under söndagen.

I huvudstaden Colombo gav regeringsorganet Daily News ut en extrabilaga den 4 februari, självständighetsdagen till ära. Landet befann sig under drygt 400 år under kolonisatörers makt.

I bilagan trummas idén om ett enat Sri Lanka in, där alla lever under en gemensam flagg som lankeser. Men presidenten sticker i sitt tal inte under stol med sitt ursprung. Han är stolt singales och buddist, men menar att även minoriteterna har en plats på ön.

Men det är tydligt för alla att de ska vara underordnade.

”Jag är ledaren ni har letat efter”, sammanfattar han i slutet av sitt tal, som kan läsas i sin helhet direkt på presidentsekretariatets webbplats.

Samtidigt som självständighetsdagen uppmärksammades och firades den 4 februari av delar av den singalesiska befolkningen har tamiler och muslimer i östra och norra Sri Lanka alltså gjort gemensam sak i protester mot den singalesiska regeringen.

De två minoritetsfolken på ön har det det tamilska språket gemensamt. Religion, kultur och ursprung skiljer dem åt. Dessutom anslöt de så kallade höglandstamilerna av indiskt ursprung i centrala delen av ön med sitt moraliska stöd och passade på att åter framföra kravet om en minimilön på 1000 rupier (cirka 43 kronor) per dag för arbetet på teplantagerna.

Det finns på många håll ändå ett kitt mellan singaleser, tamiler och muslimer.

Hade motsättningarna efter självständigheten och det etniska våldet helt kunnat undvikas? Sannolikt inte, men det hade definitivt inte behövt bli så illa som det blev. På många håll finns ändå ett kitt mellan singaleser, tamiler och muslimer, som skulle kunna hålla ihop ett gemensamt samhälle. Men så länge det finns stora grupper i samhället som känner sig som andra klassens medborgare utan likvärdiga rättigheter och möjligheter, kvarstår problemet.

Sedan coronapandemin utbröt har Sri Lanka stuckit ut internationellt genom att införa tvång att kropparna av alla som avlider av av covid-19 måste brännas. Det har väckt starka känslor hos framför allt muslimer, vars tro och religiösa traditioner påbjuder att kroppar måste begravas så som de är. Bland andra Human Rights Watch har sagt att beslutet innebär diskriminering

WHO har klargjort att kravet strider mot de allmänna hälsorekommendationerna. I Sri Lanka har det funnits en rädsla för att grundvattnet ska förorenas av covid-19.
Ungefär två tredjedelar av de nu närmare 356 som avlidit i covid-19 på ön uppskattas så många som två tredjedelar vara muslimer.

Detta trots att muslimer bara utgör ungefär tio procent av befolkningen. Tamilerna utgör cirka elva procent och höglandstamilerna cirka fyra procent. Den singalesiska majoritetsbefolkningen med 75 procent av befolkningen på närmare 22 miljoner.

Totalt har nästan 70 000 fall av coronasmitta bekräftats, enligt dagsfärsk statistik. Det är lite i en internationell jämförelse och i förhållande till exempel Sverige, där närmare 600 000 fall har registrerats och drygt 12 000 avlidit i covid-19.

I staden Mullaitivu i nordöstra Sri Lanka har tamilska kvinnor som har anhöriga som ”försvunnit” inlett en hungerstrejk. Mariyasuresh Easwary leder Mullaitivu Missing Persons Association:

– Det internationella samfundet måste leverera rättvisa till oss. På den här så kallade självständighetsdagen har vi inlett protesten, trots att vi alla har en påtaglig och djup känsla av rädsla inom oss. Vi tillåts inte tala fritt och vi har inte friheten att röra oss fritt. Genom domstolsbeslut, polisens aktioner, och att vi tvingats skriva på dokument har gjort det ännu svårare för oss att protestera. Mitt i det här ger vi inte upp sökandet efter våra försvunna släktingar, sa Easwary, enligt Tamil Guardian, som publiceras i London.

De tiotalet deltagande kvinnorna, de flesta änkor som lever i en utsatt situation i de starkt militariserade norra delarna, bar rödgula munskydd, en symbol för det tamilska folket. Svarta flaggor, banderoller, handskrivna budskap och bilder på försvunna anhöriga talar sitt tydliga språk.

Under hela inbördeskriget 1983–2009 och åren efter försvann tiotusentals människor efter att ha tagits av regeringssoldater.

Många av kvinnorna som protesterar i Mullaitivu var med när anhöriga togs till fånga av militären vid krigsslutet i maj 2009. Sedan dess har deras anhöriga inte synts till. Nu trakasseras de för att de vill ha svar från de politiska ledarna och deras militärer.

Under de senaste 12 åren har många anhöriga till försvunna dött i förtid av åkommor som hjärtproblem och hjärnblödning. Enligt människorättsförsvarare på ön är symtomen tydligt relaterade till den långvariga psykiska tortyr de utsatts för genom bristen på besked.

En annan av de deltagande kvinnorna sa på självständighetsdagen:

– Vi ser den här dagen som en svart dag. Eftersom vi inte har fått någon rättvisa fortsätter vi nu våra protester på dag 1429. Vi kommer att fortsätta att protestera tills vi får rättvisa.

Det står i kontrast med vad president Rajapaksa sa i sitt tal, där han pratar om framtida välstånd. Men när krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord i Sri Lanka diskuteras internationellt spelar de ansvariga gärna rollen som offer. Varför ska en liten obetydlig önation som på egen hand bekämpade ”världens mest hänsynslösa terroristorganisation” straffas, har argumentet varit.

”Regeringen begick inga krigsbrott”, menar de som känner sig utpekade. Mot detta talar mängder av tunga bevis. Det tricket har inte fungerat tidigare och lär göra det ännu mindre nu. Det finns helt enkelt för många som vet för mycket. Rajapaksa kan heller inte huka sig bakom coronaoron i världen. Faktum är att det är väldigt lite som ser ut att kunna gynna Rajapaksa och hans regering i nuläget.

För en stund är förvisso en stor del av uppmärksamheten på det internationell planet nu riktat mot Myanmar, men av det landets militärledning har ingen förväntat sig mycket och agerandet väckte upprördhet, men inte häpnad. Vad de folkliga protesterna för demokratin i Myanmar utmynnar i och om den avsatte Aung San Suu Kyi kommer att släppas vet ingen i nuläget.

På den geopolitiska arenan för Sri Lankas del finns besvikelse i Delhi och Tokyo över ett sprucket politiskt löfte om ett gemensamt bygge av en stor containerhamn i Trincomalee vid öns östra kust. Sunday Times i Sri Lanka rapporterade i söndags om projektet förkortat ECT. Att landet är tungt skuldsatt till framför allt Kina gör knappast saken bättre när det kommer till de internationella virvlarna runt ön.

Regeringen kan förvänta sig att få bemöta argument från en ny amerikansk administration som förefaller ivrig att åter vara med och spela en roll internationellt. Världens totala fokus ligger inte längre på att enbart hantera och begränsa spridning av coronaviruset.

USA var drivande i arbetet i MR-rådet åren 2011–2015 för att få till en undersökning av Sri Lanka. Sedan kom de fyra åren med Trump och utträdet från rådet i mitten av 2018. Nu talar det mesta för att Joe Bidens administration vill få tillbaka platsen i MR-rådet, vilket The Guardian rapporterade om under måndagen.

Läget är volatilt på många håll i världen. I regionen har Narendra Modi omfattande protester mot honom och hans regering att hantera. Bondeupproret i Indien är långt ifrån över och kan vinna momentum genom att fler och fler bönder från hela landet ansluter.

I Ryssland pågår omfattande protester till stöd för den nu fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj och mot president Vladimir Putin.

I USA ska senaten rösta om den förre presidenten kan hållas ansvarig för stormningen av Kapitolium i Washington den 6 januari 2020. Oavsett hur utgången blir – det krävs två tredjedelar av de 100 senatsrösterna för en fällande dom – är expresidenten Donald Trump historisk, som den ende president som två gånger ställts inför ett riksrättsåtal.

Nationerna i Afrika och Sydamerika spelar perifera roller, även om Brasilien kan dra på sig allt mer irritation när effekterna av skövlingen av den för planeten livsviktiga regnskogen passerar en kritiskt punkt.

Vinnarna i det globala spelet som ibland liknar spelplanen för strategispelet Risk? Kina ser ut att gå starkt in i 2021 ekonomiskt sett och med minimal spridning av corona.

Tillbaka till Sri Lanka: Det faktum att en hemlig FN-rapport läcktes från utrikesministeriet i Colombo har inte stärkt landets aktier i FN:s ögon. Svaret till FN som kan sammanfattas: ”grundlösa anklagelser, utan substans och byggda på antaganden” lär inte höja stämningen i den ansträngda relationen.

För alla som är insatta blir det än en gång tydligt att brott som faller under internationell lagstiftning, allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna har begåtts i Sri Lanka under inbördeskriget, av alla inblandade parter: regeringen, landets väpnade styrkor, den tamilska LTTE-gerillan och paramilitära grupper på regeringens sida.

Riktade sanktioner, frysta bankkonton, reseförbud är några av åtgärderna som väntar de misstänkta. För arméchefen, generallöjtnant Shavendra Silva, gäller redan reseförbud till USA. En annan kännbar bestraffning blir totalstopp för FN-uppdrag för lankesiska soldater.

Av läckan framgår att FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet kommer att rekommendera medlemsstaterna att hänskjuta situationen i Sri Lanka till ICC, Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Flera tamilska parlamentsledamöter, främst människorättsadvokaten Gajendrakumar Ponnambalam, har under flera år framhållit att ICC är enda utvägen, då MR-rådet är tandlöst i sammanhanget. Men fortfarande är det en lång och juridiskt snårig väg att gå för att komma till Haag.

Förkortningen ICC kanske till sist börjar sända kalla kårar längs ryggraden.

ICC hanterar folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Samtliga dessa brottsrubriceringar kan diskuteras för Sri Lankas del när bevis sammanställs och analyseras.

Även om tamiler i Sri Lanka och internationellt talar om ett långt och utdraget ”folkmord på tamiler” som nådde en kulmen de fem första månaderna 2009 är det mest sannolikt att FN stannar vid att peka på att krigsbrott och brott mot mänskligheten har begåtts.

Men den som läser FN:s definition av begreppet folkmord, bakgrunden och vad som står i FN-konventionen för att förebygga folkmord och utdela straff och som har insikter i konflikten i Sri Lanka kan inte vifta bort folkmordsargumentet.

För att en process ska inledas krävs beslut i FN:s säkerhetsråd, där de permanenta medlemmarna Ryssland och Kina förväntas lägga in veto. Sannolikheten att Sri Lanka skulle lämna ut någon som står anklagad är dessutom minimal.

En inhemsk väg till rättvisa finns det ingen som tror på, vilket The Hindu i Indien rapporterar.

Men förkortningen ICC kanske börjar sända kalla kårar längs ryggraden på de som vet vad de gjorde under krigets slutfas och i än högre grad längs ryggarna på de som gav order. Just nu är de i alla fall arga, och argast av dem alla är, enligt uppgifter till medier i Colombo, presidenten.