Krigsindustrin en vinnare på långdragen konflikt

Alla merikanska soldater under kriget i Afghanistan
800 000 amerikanska soldater har tjänstgjort i Afghanistan. Insatsen avslutades 30 augusti 2021. Foto: Trent Inness /Shutterstock
Beräknad lästid 5 minuter

När ett nytt kapitel med talibaner tillbaka vid makten i Afghanistan inleds summeras krigsinsatsen. I USA pekar kritiker nu på att amerikansk vapenindustri och en klick högt uppsatta afghaner tjänat på konflikten.

Den amerikanska militära närvaron i Afghanistan fick ett ovärdigt slut som innebar en förlust inte bara för USA, utan också för den afghanska militären och landets civila befolkning.

President Joe Biden konstaterade i ett uttalande att landet investerat enorma belopp i Afghanistan, genom att utbilda och förse landets armé med utrustning.

USA har lagt många miljarder dollar om året på den afghanska militären – främst genom inköp från den amerikanska försvarsindustrin, samt genom utbildning och service.

Konflikten har dessutom kostat 2 461 stupade amerikanska soldater, samtidigt som flera tusen privata amerikanska säkerhetsvakter har dödats – samt närmare 100 000 afghanska civila dödsoffer.

Norman Solomon, ordförande för organisationen Institute for Public Accuracy, säger till IPS att nästan alla parter – förutom krigsindustrin – är förlorare i konflikten. Han menar att de amerikanska skattebetalarnas pengar slösats bort till gagn för ett stort antal vapenleverantörer och investerare under den långa konflikten.

– Den andra stora vinnaren är de högt uppsatta politikerna och plundrarna inom den afghanska regeringen som nu har lämnat landet, säger Norman Solomon, och fortsätter:

– De levde flott i två decennier och stack sedan med de resurser de hade kunnat stoppa undan som privata rikedomar.

Alon Ben-Meir, professor i internationella relationer vid New York University, säger till IPS det är uppenbart att talibanerna nu står som slutgiltiga segrare i konflikten. Men han påpekar också att det militärindustriella komplexet gynnades av det långa kriget i landet.

Det militärindustriella komplexet gynnades – en förklaring till att krigsinsatsen höll på så länge

Och enligt Alon Ben-Meir är detta en av förklaringarna till att den amerikanska militären fortsatte sitt engagemang i konflikten – trots alla problem som USA ställdes inför redan från början.

Han menar att försvarsindustrin även gynnades av att landets militärer inte vill dra sig ur krig innan de vunnits.

Alon Ben-Meir säger att Kina nu kommer att flytta fram sina positioner i samband med att USA har dragit sig tillbaka från Afghanistan. Till skillnad från USA kommer inte Kina att ställa några krav på den inhemska politiken i sina kontakter med talibanerna. Det kommer i sin tur att drabba landets befolkning – i synnerhet landets flickor och kvinnor.

Natalie J. Goldring, expert på säkerhetsfrågor och verksam vid Georgetown-universitetet, betonar att USA investerade enorma resurser på konflikten – men att det bara finns en vinnare inom landet.

– Amerikanska vapentillverkare tjänade pengar på vapen som användes i Afghanistan. Men dessa vapenleverantörer hålls inte ansvariga för hur dessa vapen brukas, och missbrukas, säger hon till IPS.

Natalie J. Goldring säger att vinsterna även gjordes på bekostnad av amerikanska soldater och civil personal. Detta eftersom talibanerna sedan länge har kunnat beslagta USA-tillverkade vapen som sedan har använts mot de amerikanska styrkorna.

– Nu när den afghanska regeringen har fallit kommer sannolikt en del av dessa vapen att säljas eller skänkas bort till styrkor utanför Afghanistan – vilket innebär en ytterligare risk för att dessa kommer att vändas mot vår militära eller civila personal, säger hon.

 

Fakta | Högt pris för kriget i Afghanistan

Det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon har klargjort att flygplanen på Kabuls flygplats inte kommer att kunna brukas av talibanerna, de ska har oskadliggjorts för att inte kunna brukas av talibanerna. Men en stor mängd vapen, fordon och anläggningar som använts av afghanska regeringsstyrkor har under årens lopp hamnat i händerna på talibaner.

Prislappen för kriget har för USA ofta legat på 300 miljoner dollar – per dag. Som mest satsades det åren 2010-2012 då USA hade över 100 000 soldater på plats och kostnaden ofta uppgick till cirka 100 miljarder dollar. År 2018 hade kostnaderna sjunkit till 45 miljarder dollar, enligt BBC.

En sammanställning som Brown University i USA gjort visar att 978 miljarder dollar spenderats i Afghanistan och Pakistan från 2001 till och med 2020. Baser i Pakistan har ofta använts för USA:s attacker mot talibaner i Afghanistan.

Nyhetsbyrån AP pekar på att kostnaden snarare är 2 triljoner dollar (2000 miljarder), medan Sajten Military.com i april 2021 angav siffran 2,26 triljoner dollar. Räntekostnader och betalningar för pensioner, ersättningar till personer med invaliditet, begravningar och andra utgifter fram till 2050 blir än större.

I siffrorna ingår heller inte amerikanerna satsningar på återuppbyggnad som uppgått till minst 50 miljarder dollar. Inte heller ingår kostnader för övriga allierades insatser i landet.

Priset i mänskligt liv och lidande är högt. Sammanlagt beräknas 170 000 ha dött av militärt våld i Afghanistan åren 2001-2021, enligt en artikel den 30 augusti i New York Times som under de 20 åren lagt stora resurser på att följa konflikten.

Dödssiffran kan vara högre. FN-organet Unama började först 2009 systematiskt räkna antalet döda civila och har angett siffran 111 000. Följdeffekter av kriget har tagit ytterligare liv, oklart hur många. Antalet allvarligt skadade är också mångdubbelt fler än dödsoffren och det psykologiska lidandet omätbart.

Cirka 3500 utländska soldater har dött i Afghanistan, varav drygt 2400 amerikanska soldater och 450 brittiska soldater. Fem svenska soldater i den så kallade ISAF-styrkan dödades i Afghanistan. Antalet dödade talibankrigare beräknas vara över 50 000.

Även Nato gör nu en slutsummering. På det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagons webbplats defense.gov tackar president Biden för den evakuering som avslutats och sänder tankar till anhöriga till de 13 amerikanska soldaterna som dödades vid flygplatsen i Kabul av självmordsbombare från IS. Samtidigt dödades uppemot 200 afghaner.

Artiklar på Sydasien.se om Afghanistan listas här.

/Sydasien

 

Inter Press Service News Agency

Inter Press Service är en internationell nyhetsbyrå med omkring 500 journalister, merparten lokalt förankrade i fler än 130 länder. IPS fokuserar på och bevakar FN, mänskliga rättigheter, internationell politik, ekonomi, freds- och utvecklingsfrågor samt miljö och klimat. IPS grundades 1964.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் اردو اردو