Nepals noshörningar hotas av ändrat klimat

Noshörningar i Nepal
Se Fotogalleri 5 Foton
Landskapet i Chitwan vid normala förhållanden. När vattennivåerna i floderna stiger kraftigt påverkas såväl djur som växtlighet. Foto: Natalia Maroz /Shutterstock
Noshörningar i Nepal
Noshörning springer
Tursiter på elefantygg skådar indisk pansarnoshörning i Nepal
Noshörning i närbild
Sydasien reportagemagasin 2020 – tema klimat och vatten
Beräknad lästid 5 minuter

Nepals noshörningar har återhämtat sig och ökat i antal från början av 2000-talet. Men nu står dessa fantastiska djur inför nya allvarliga hot på grund av krympande habitat och översvämningar till följd av det ändrade klimatet.

Mellan juli och oktober 2020 hittades åtta noshörningar döda i Chitwans nationalpark i Nepal. Hälften av djuren hade fallit offer för stora översvämningar i floden Narayani, vilka ledde till att noshörningarnas gräsmarker översvämmades.

Ett av de döda djuren tros ha fallit offer för tjuvjägare som utnyttjat de nedstängningar som genomförts i coronapandemins spår. Det var det första fallet efter att landet under fyra år helt hade lyckats sätta stopp för tjuvjakten på noshörningar.

Nepals noshörningar har tack vare insatser mot bland annat tjuvjakten kunnat räddas från att utrotas. Nu beräknas det finnas över 600 djur i Chitwans nationalpark, samt ytterligare ett dussintal i nationalparken Bardia.

– Noshörningarna har överlevt många hot, men i och med klimatförändringarna ställs de nu inför en ny utmaning, säger forskaren Shantaraj Gyawali som är expert på skyddet av noshörningar.

Sydasien reportagemagasin 2020 – tema klimat och vatten
I Sydasien nr 1 2020 syns en indisk pansarnoshörning i ett av reportagen.

Han menar att det mindre förutsägbara väder som resulterat i kraftig nederbörd och översvämningar, men också i långa mycket torra perioder, har förändrat noshörningarnas habitat.

Noshörningar, tigrar och andra djur som är beroende av vattentäkter under de torra perioderna drabbas hårt då dessa sinar. Vattnet torkar ut delvis på grund av en minskad nederbörd under våren. Dessutom har grundvattennivåerna sjunkit då bönder utanför nationalparkerna överutnyttjar dessa resurser.

Nepalesiska myndigheter har i ett försök att motverka utvecklingen grävt fram nya vattentäkter och de har även försökt återställa gräsområden där noshörningarna betar.

Förvaltningen för Chitwans nationalpark oroar sig samtidigt för att flera noshörningar drunknat i samband med årets monsunregn – och menar att orsaken är att nederbörden förvärrats, troligen på grund av klimatförändringar.

När noshörningar drunknar eller spolas ner till Indien i samband med översvämningar så ringer larmklockorna

Många mätstationer i landet har i år visat rekordhöga nederbördsnivåer, varav flera ligger i närheten av Narayani-floden. Detta har resulterat i flodvattnet har översvämmat gräsområden och skogar i Chitwans nationalpark, vilket drabbat många vilda djur.

– Att noshörningar dör en naturlig död skapar ingen oro. Men när de drunknar eller spolas ner till Indien i samband med översvämningar så ringer larmklockorna, säger Ashok Ram som arbetar för nationalparkens förvaltning.

För tre år sedan ledde en plötslig översvämning till att många djur fördes över gränsen till tigerreservatet Valmiki på den indiska sidan av gränsen. Tio noshörningar kunde dock senare återföras till Nepal.

Ett annat hot mot noshörningarna är att tillgången på deras favoritgräs har minskat, vilket lett till att en del djur gett sig av från nationalparken, bland annat till turistorterna Sauraha och Meghauli. Där har synen av noshörningar som går längs gatorna blivit en ny turistattraktion.

Ashok Ram berättar att man nu har noterat att många noshörningar har börjat röra sig från nationalparkens östra delar längre västerut.

– Vi vet inte varför, men det kan bero på att de är på jakt efter bättre betesmarker eller vattentäkter.

Det långa gräs som traditionellt växt i närheten av floderna i nationalparken har med tiden i högre utsträckning ersatts av invasiva växter som trivs bättre i det varmare klimatet, säger Ashok Ram. Det är en utveckling som oroar.

– Klimatförändringarna riskerar att undanröja de framgångar som Nepal uppnått i skyddet av noshörningarna, säger han.

Läs mer Nepals noshörningar

Artikeln publicerades först av Nepali Times, som senare följt upp med fler artiklar om noshörningarna. Enligt räkningar som genomförts var antalet noshörningar i Nepal 345 år 2005 men hade ökat till 645 vid en räkning 2015. De flesta finns i nationalparken Chitwan.

Enligt en ny artikel publicerad i Nepali Times i början av januari 2021 konstaterade Mukesh Pokhrel att det nu endast finns 37 noshörningar i nationalparken Bardia, trots att 100 noshörningar transporterats dit 1986–2017 från Chitwan. Ministry of Forests and Environment i Nepal anser att Bardia inte är en idealisk livsmiljö för noshörningar, även om anpassningar har gjorts för att plantera noshörningarnas favoritgräs och anlägga vattenhål.

Enligt WWF fanns i början av 2000-talet bara sammanlagt ett par hundra djur kvar på grässlätterna i regionen Terai i södra Nepal och i nordöstra Indien, men antalet uppskattas nu vara mellan 3000 och 3700.

Vid de kraftiga monsunregnen i den indiska delstaten Assam i juli 2020 drunknade minst nio pansarnoshörningar i Kaziranga National Park som svämmades över.

Det latinska namnet för noshörning rhinocerotidae härstammar från grekiskans rhino för nos och keros för horn. Den indiska pansarnoshörningen som finns i Nepal och Indien har det latinska namnet rhinocerotini. På engelska kallagår den under namnen Indian rhinoceros, rhinoceros unicornis eller greater one-horned rhinoceros.

Indiska pansarnoshörningar klassas för övrigt som uddatåiga hovdjur och väger vanligen 1500-3000 kg, och är därmed världens femte största levande landdjur, men kan väga så mycket som fyra ton.

Källor: WWF, Wikipedia (engelska och svenska), BBC, SvD/TT /Redaktionen Sydasien

Inter Press Service News Agency

Inter Press Service är en internationell nyhetsbyrå med omkring 500 journalister, merparten lokalt förankrade i fler än 130 länder. IPS fokuserar på och bevakar FN, mänskliga rättigheter, internationell politik, ekonomi, freds- och utvecklingsfrågor samt miljö och klimat. IPS grundades 1964.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் اردو اردو