Ett svenskt företag har via mellanhänder betalat mutor som hamnat i fickorna på politiker och tjänstemän i Indien. Allt för att vinna affärskontrakt. Att det rör Scania gör människorättsjuristen Parul Sharma extra besviken. Hon framhåller i SVT:s Uppdrag granskning att agerandet inte kan skyllas på naivitet.
Nej, det hände sig inte på 80-talet och handlar inte om vapen. Det rör svenska lastbilar och bussar och affärer som gjorts upp de senaste åren.
För några dagar sedan samspråkade Indiens premiärminister Narendra Modi med Sveriges statsminister Stefan Löfven i ett virtuellt möte. De två pratade om gemensamma värden som ”demokrati, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet, jämställdhet, frihet och rättvisa”.
”Relationerna och samarbetet länderna emellan skulle stärkas”, framkom det efter mötet genom tidningar som The Print i Indien och i allehanda svenska medier.
Några dagar senare briserar så en nyhet om fulaffärer mellan ett svenskt storföretag och den indiska staten. SVT:s Indienkorrespondent Malin Mendel kontaktades för flera år sedan av den indiska journalisten Sonal Matharu som hade fått ett tips om att det pågick oegentligheter kring Scanias affärer i Indien. Grävjobbet för Uppdrag granskning som inleddes och har pågått i flera år ser nu dagens ljus.
”Mitt intryck var ett företag av hög etik och moral”, säger Malin Mendel i reportagets inledning.
Även på Sydasien och författaren Zac O’Yeah gav Scanias arbete för jämställdhet ett gott intryck, genom de kvinnliga medarbetare vid fabriken i Bangalore som intervjuades och speglades i reportaget ”Verklighetsfabriken” (Sydasien #2 2019 och på Sydasien.se).
Bilden ska under SVT-reportagets dryga 50 minuter krackelera och en slogan som ”The Scania Way” får en helt annan klangbotten. Det hela börjar med att Malin Mendels indiska journalistkollega Sonal Matharu får ett tips om att 100 lastbilar lagvidrigt märkts om för att kunna säljas till det indiska statliga gruvbolaget BCCL, Bharat Cooking Coal Limited. Ordern var enligt SVT värd 100 miljoner kronor.
Lastbilar av modell ”410” förvandlades med hjälp av förfalskade dokument och ett ljusskyggt byte av skyltar till en ”380”. Ett företag som tillverkar skyltar levererade skyltarna direkt till Scanias vd i Indien.
Det är ingen nyhet att smörjmedel kan förekomma vid affärer. För alla inblandade i mutaffärer är det heller ingen hemlighet att de är såväl olagliga som av ondo för samhället.
En gnagande känsla, med tanke på undersökande journalistik, inte bara i Indien, är hur de källor som framträder öppet med känslig information i reportaget kan påverkas. En källa pressas av en chef i Scania och blir tillsagd att inte prata med SVT.
Ett skolboksexempel på ett företagemed två ansikten
Människorättsjuristen och författaren Parul Sharma intervjuas i programmet och får kommentera de uppgifter som SVT grävt fram:
”Jag tycker att det är ett skolboksexempel. Företaget har ett ansikte här hemma, med hög grad av etik och representerar det. Men har ett helt annat ansikte på marknader där man behöver vara extra försiktig”, säger Sharma.
Scania, som är världskänd tillverkare av bussar och lastbilar, är ett företag med svenska rötter och huvudkontor i Södertälje, men ägs idag av tyska Volkswagen AG och dess dotterbolag Traton. Volkswagen har återhämtat sig från ”dieselgate” (felaktigt, lågt angiven bränsleförbrukning) som briserade i Tyskland 2015 och skadade företagets trovärdighet.
Men det som först troddes vara en ”relativt simpel bedrägerihärva med utbytta skyltar” förvandlades till något större när en bunt med dokument landades hos journalisterna i Indien.
Det framkom att chefer vid Scania i Indien hade mutat till sig kontrakt på bussar. Pengar från Scania hade lämnats till mellanhänder och bland annat framkom att en minister 2018 fått motsvarande 130 000 kronor för en affär.
”Det finns oerhört mycket studier och forskning som visar att användandet av handelsagenter utgör en oerhört stor risk när du ska göra affärer i högriskländer som Indien, Kina, Brasilien och så vidare”, kommenterar Parul Sharma i Uppdrag granskning.
Pengar som skulle ha kunnat lyfta fattiga människor hamnar i ministrars fickor. ”Speed money”, ofta det runda beloppet en miljon rupier (motsvarande runt 100 000 kronor) levereras i plastpåsar. En Scaniachef mejlar en minister att pengarna har levererats.
”Inte en buss såldes utan mutor”, uppger en källa i reportaget.
Affären utreds nu av den indiska korruptionsenheten CBI. Det visar sig också att lastbilarna inte används idag. Några av de inblandade fruktar nu att hamna i fängelse.
Tyska ZDF som parallellt och tillsammans med SVT grävt i affären bekräftar att Scania betalat mutor i sju olika indiska delstater. En svensk chef på plats i Indien ska ha godkänt transaktionerna, som innebar mutor till folkvalda indiska politiker i maktposition och tjänstemän.
“Det här är helt oacceptabelt”, säger Henrik Henriksson, vd för Scania till SVT.
Han understryker att företaget ”agerat kraftfullt” och vill komma till botten. Personer har städats ur organisationen de senaste åren. En svensk chef som ansvarade för affären på plats i Indien har lämnat Scania och skrivit under ett tystnadsavtal. Scania har också slutat att tillverka och sälja bussar i Indien.
Henrikssson var själv styrelseordförande för Scania Indien 2013-2016. Han säger att det fanns en stark vilja hos Scania att verkligen lyckas på den indiska marknaden. Men det är Scanias ansvar att se till att mutor inte förekommer och det fanns som Henriksson säger också ”Business ethics” och ”Code of conduct”. Etik och uppförandet på papperet blev något annat i den indiska verkligheten.
“Så här i efterhand hade vi inte tillräckligt bra regelverk, lite naivt och lite blåögt”, säger Henriksson till SVT:s uppdrag granskning.
Parul Sharma, vars senaste bok Produktionskedjan: Ditt ansvar för människan och miljön släpptes kom ut 2019, köper inte den förklaringen.
“Naivitetskortet hör vi ofta här hemma: ’Vi har varit naiva och ska förbättra oss.’ Jag tror inte på naiviteten. Det finns så mycket data, forskning och information kring svårigheterna med tredjepartskonsulter och handelsagenter och hur arbetet ska följas upp att det inte går att hänvisa till någon slags naivitet i frågan. Indien är ett land som inhemskt har kämpat mot mutor och korruption i så ofantligt mycket i så många år. Att i ett sådant skede som ett svenskt företag gå in och göra det ännu värre med sina affärer gör mig besviken och djupt olycklig”, säger Parul Sharma i SVT-programmet.
Sydasien har också sett reportaget om Scania i den tyska tevekanalen ZDF:s undersökande magasin Frontal 21. Även det premiärvisades under tisdagskvällen.
Här behandlas framför allt kopplingen mellan Scania och Nitin Gadkari, som sedan 2014 innehaft olika ministerposter i Narendra Modis administration. Bland annat har han varit transportminister. Gadkari har enligt ZDF fått en lyxbuss till skänks av Scania. Åtminstone har han inget betalat för bussen som vid tillfället skulle ha kostat 260 000 Euro.
Mutanklagelser har även tidigare kastat skuggor på Gadkari, men han har hela tiden fått BJP-ledningens fortsatta stöd. En faktor är att han själv tillhör densamma. Det var också just Gadkari som invigde (se Economic Times) Scanias busstillverkning vid fabriken i Bangalore 2015, som Scania i juni 2018 beslutade avsluta ”på grund av låg efterfrågan”.
Nitin Gadkari besökte för övrigt Scania i Södertälje i juni 2017 och förde samtal med företrädare för företaget. Han träffade under sitt Sverigebesök, enligt Indiens ambassad i Sverige, representanter för en rad svenska industriföretag och flera ministrar i den svenska regeringen.
Källor inom Volkswagen med insyn i företagets internutredning uppger till ZDF att det var tydligt att bussen var en muta, avsedd att ge Scania fler affärer i landet, där indiska regeringen och statliga bolag är stora beställare.
Organisationen Transparency Internationals tyska representant säger i reportaget att den här typen av korruption på hög politisk nivå är än mer problematisk. Och tyska myndigheter kan med gällande lagstiftning inte ställa Volkswagen till svars för korruptionsaffärer i Indien, enligt ZDF.
Scania är sedan 2019 stödjande medlem av Institutet mot mutor (IMM), en organisation med säte i Stockholm. Scania har de senaste åren städat upp internt och ett antal personer inom Scania Indien har sagts upp. Men frågor återstår kring hur långt upp i organisationen som mutkulturen var känd.
Scanias ledning har, enligt vd Henrik Henriksson, valt att inte anmäla händelserna till polisen i Indien. Nu väntas svallvågor efter SVT:s avslöjande.
Vilka, om några, politiska konsekvenser affären får i Indien återstår att se. Oavsett så lämnar det hela en besk eftersmak. Precis som i alla andra mutaffärer som kommit till allmänhetens kännedom kan den dröja sig kvar.
