De allvarliga hoten mot Goas unika natur

Goa i Indien
Hoten mot naturen i den lilla indiska delstaten Goa är många. Foto: Stella Paul /IPS

Turism, urbanisering och en evig byggboom utarmar den unika naturen i delstaten Goa. På senare år har cykloner och väldiga översvämningar drabbat turistparadiset. Samtidigt har mangroveskogar skövlats. Julia Wiræus har besökt Goa och diskuterat miljöhot med kust- och vattenvårdsexperten Nisha D’Souza.

Hippierna hittade till stränderna i Goa redan på 1970-talet. Då fanns här ett statligt hotell, men inte mycket mer än väldiga ensliga sandstränder, palmer och några enstaka stenhus en bra bit från havet.

Numera ökar kommersen på stränderna från år till år, samtidigt som vattenbristen och klimatförändringarna blir alltmer påtagliga. Under hösten 2019 var det väldiga stormar och översvämningar i stora delar av Goa. Bilarna i delstatshuvudstaden Panjim var täckta av vatten och många restaurangägare såg sin egendom gå förlorad i vattenmassorna, men enligt Nisha D’Souza, som är specialist i kust-, och vattenvård är detta bara början.

Nisha D'Souza vill motverka klimatförändringarna i det indiska turistparadiset Goa.
Nisha D’Souza vill motverka klimatförändringarna i turistparadiset Goa. Foto: Julia Wiræus

– Vi förstör den biologiska mångfalden i rask takt, men i längden förstör vi för turisterna och oss själva.

80 procent av de väldiga mangroveträden i delstaten har skövlats

Hon har sina rötter i delstaten och bestämde sig nyligen för att flytta hem och arbeta med marina frågor härifrån. Det finns många problem att tackla, då både urbaniseringen, industrialiseringen, den tidigare gruvverksamheten och framförallt turismen driver på miljöförstöringen.

Över 80 procent av de väldiga mangroveträden i delstaten har skövlats under de senaste 30 åren. Mangroveträden växer i bräckt vatten och skyddar mot stormar, tar upp enorma mängder koldioxid från atmosfären och skapar ett unikt ekosystem som filtrerar tungmetaller såsom järn och zink.

– Där finns ostron och snäckor som kvinnor traditionellt plockat och sålt vidare till restauranger, men föroreningarna gör att de inte längre är ätbara, säger Nisha D’Souza.

Under de senaste åren har turismen och flyttvågen till delstaten ökat enormt, vilket lett till en byggboom som bidrar till växt- och djurlivet långsamt utarmas. Det har också bidragit till att den redan utbredda vattenbristen blivit allt mer akut.

Nya bostadskomplex och stora hotellbyggen med pooler som kräver enorma mängder vatten, vilket lett till att illegala brunnar har byggts. Det har i sin tur gjort så att jordbrukarna fått svårt att få vatten till sina odlingar de haft hand om i flera decennier.

– Det var några lokalbor som fick hjälp att stämma den vattenmaffia som ligger bakom de illegala brunnarna och vann till slut, säger Nisha D’Souza.

Vi träffas i den pittoreska byn Assagao i norra Goa som är en av platser som sett en enorm våg av inflyttade indier från hela landet. Här finns lyxiga kaféer som säljer design och stora nybyggda hus som skiljer sig från de traditionella husen i Goa med löstagbara tegeltak.

– Byggandet har tidigare varit anpassat efter det växlande klimatet här och har gjort det möjligt att återanvända materialet om och om igen, men nu kommer det rika Delhibor som smäller upp en cementkoloss.

Luftföroreningarna i de indiska storstäderna har gjort att många välbärgade indier söker sig bort under delar av året, dels till Goa och dels till bergen, där luften är betydligt bättre.

– En del av de där lyxbyggena kommer inte finnas kvar om 50 år när vattennivån höjts och stormarna blivit ännu värre.

Nisha D’Souza jobbar över kustområdena i hela Indien, men det är tydligt att hon brinner extra mycket för utvecklingen i Goa, där hon lever och har sina rötter. Smältande isar och en höjd global medeltemperatur kommer leda till att bebyggelsen kring kusten drabbas och hon varnar för att bygga fördämningar som finns på flera ställen i exempelvis delstaten Kerala.

– Då ändras sedimenteringsprocessen och stränderna eroderas eftersom sanden inte fylls på. Vi måste lyssna på naturen och anpassa lösningarna efter klimatförändringarna som redan är här.

Nisha D’Souza som arbetat med kustområdena i ett decennium, förklarar att torkan kommer förvärras, precis som översvämningarna och att perioderna av stabilt väder kommer minska.

Perioderna av stabilt väder kommer minska

Trots att delstaten bara är lite större än Blekinge finns tre biologiska zoner där bergen med flera naturreservatet är en unik del, floderna och landskapen däromkring en andra och kustlinjen en tredje. De alla har ett unikt djur- och växtliv och är beroende av varandra.

– Många av hotellen och restaurangerna dumpar allt sitt skräp i havet, utan att bry sig om vad det leder till.

Vad kan man själv göra som turist som besöker Goa?

– Vad vill du ha? Stora hotell med pooler eller något annat? Det finns flera företag som satsar på ekoturism. Ökar efterfrågan bidrar det till en förändring.

Hon tillägger att det är en komplex utmaning, där det handlar om att förena social inkludering, ekonomisk tillväxt och att värna om naturresurser.

– Nu handlar det mest om tillväxt på bekostnad av miljön, men det här inte för att rädda naturen som vi måste förändras. Det är för att rädda mänskligheten.

Julia Wiraeus
Julia Wiraeus

Julia Wiræus är radioproducent, författare och Indienkännare. Sedan 2011 är hon delvis baserad i Delhi och hennes texter har publicerats i flera av Nordens ledande medier. Hon skriver ofta om social förändring och hur det speglas i synen på kvinnors rättigheter, kön och politik. År 2017 gav hon ut reportageboken "De kallade henne Delhi Braveheart" på Leopard Förlag.

Inga kommentarer än.

Kommentarer är avstängda.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் اردو اردو