I många länder i Sydasien är begreppet människovärde inte självklart. Betydelsen som vi ofta tar för given som ”allas lika värde”. Allas lika värde räknas som en av grundstenarna i ett modernt samhälle, inte minst för oss som bor i Skandinavien.
Men i kastsamhällen som i Indien, Bangladesh och Pakistan är grundstenen om allas lika värde något av ett luftslott byggt av politiker med ett modernt synsätt. Här är människor olika värda. Var och en som observerar social interaktion i Sydasien lägger märke till attityder hos köpare gentemot de som utför tjänster. I Indien är det vedertaget att kastsystemet / kastsamhället avskaffats i och med Indiens självständighet 1947 men verkligheten ser annorlunda ut.
Egentligen finns det fyra kaster och en grupp utanför, som tidigare kallade kastlösa, som i sin kamp för mänskliga rättigheter har valt att kalla sig daliter, och detta begrepp använder vi i SYDASIEN för att visa respekt för dessa människor. I vår pågående artikelserie av aktivisten Hans Magnusson kan ni läsa utförligt om daliternas historia, och kamp för att få åtnjuta samma rättigheter som de fyra kasterna.
Daliterna diskrimineras i traditionens namn i det indiska samhället. Indiens regering har ett omfattande kvoteringssystem för motverka exkludering och istället integrera daliter i samhället. Det finns kvoter till utbildningar, högskolor, statliga myndigheter, statligt ägda företag och så vidare.
Kärlek. Det finns till och med en ekonomisk bonus som paret erhåller om bara den ena parten i äktenskapet är dalit. Det är inte ovanligt att kärlekspar som gifter sig utom sin kast blir förskjutna av sina familjer. När människor av kast gifter sig med daliter har hedersmord, hot och våld förekommit. Det finns en utbredd rädsla för den stigma och det utanförskap som ett sådat äktenskap kan resultera i.
En livspartner av samma kast är viktigt. Indien är ett traditionellt samhälle där arrangerade äktenskap är kutym och där de äldre alltid har gjort de stora valen åt sina barn, såsom yrke, utbildningsbana och livspartner. Detta har i viss mån luckrats upp och den yngre generationerna har fått mer valfrihet på sina håll, inte i varenda by och stad men i många moderna familjer i storstäderna. Nationell statistik i Indien säger att endast 5 procent av äktenskapen i Indien är mellan parter från olika kast!
Min väninna som är brahmin (högsta kasten) från nordindien, gjorde stora ögon när jag frågade henne hur hennes föräldrar skulle se på saken om hon kom hem med en muslimsk man, det skulle inte gillas, men accepteras om han var rik/kom från en ansedd familj resonerade hon. Sedan frågade jag om hur de skulle reagera om hon kom hem med en dalit som pojkvän.
”A dalit! That would be worse than a muslim”, utbrast hon
På så sätt har de högre kasterna på sätt och vis anslutit sig till ett klassamhälle även om detta klassamhälle inte alls har spelat ut kastsamhällets funktioner – att till och med en annan religion föredras framför en dalit i dotterns äktenskap säger mycket om vilken betydelse kast ändå har idag.
Under 2017 arbetar SYDASIENs medarbetare med att samla kvalitativ information om mänskliga rättigheter i Sydasien. I Pakistan belyser vi frågor kring religionsförtryck. I Indien belyser vi kast och människovärde. I Nepal belyser vi funktionsnedsattas rättigheter och Traffickingfrågor, i Maldiverna HBTQ frågor. I Bangladesh minoritetsfolkens rättigheter, i Afghanistan dagspolitik ur rättighetsperspektiv och i Sri Lanka utredning av krigsbrott och olösta mord på journalister samt kulturen av tortyr och övergrepp.
Mycket spännande läsning utlovas!
Välkomna till ett nytt år med SYDASIEN!
P.S. Besök (och gilla) gärna Sydasiens sida på Facebook. På så sätt får du alltid notiser i ditt FB-flöde för våra texter om regionen. D.S.
