Tidskriftens framtid på papper eller helt elektroniskt och en världsekonomi satt i gungning av tariffer. Dessa ämnen behandlas i redaktörens betraktelse över vår nutid, där Sydasien finns och verkar. Samtidigt, i regionen Sydasien, besöker Indiens premiärminister Modi Sri Lanka.
Uppdatering: USA:s administration gav 10 april besked om att vänta 90 dagar veckan med de stora tullhöjningarna för de flesta av världens länder, men en generell höjning på tio procent består, liksom flera höjningar riktade mot EU (Europaportalen.se) och framför allt mot Kina, vars varor nu beläggs med 125 procent vid import till USA (Time.com).
När världens ekonomier åter, precis som senast vid coronapandemin 2020, sätts i gungning på en och samma gång blir det på nytt tydligt hur sammankopplat allt är i den numera globaliserade världen. Skakar det någonstans så spiller det över.
Har skalvet epicentrum inne i huvudet på den folkvalde ledaren för världens starkaste ekonomi så blir det en ekonomisk tsunami. Hur står sig Sydasien – regionen och tidskriften? Vi återkommer till det lite längre ned i texten.
Många av oss som har besparingar i aktier och fonder har nu, om inte förr, slagits av en djupare insikt. Att världsordningen var rubbad och skulle bli än mer rubbad under Donald Trumps andra tid vid presidentmakten i USA, det hade de flesta insett under de inledande tre månaderna.
Långt tidigare, under de fyra första åren av Trumps tid vid makten 2017-2021, såg vi hur demokratiska principer utmanades. Överlämningen av makten efter Trumps valförlust 2020 stördes och poliser dog i försvaret av demokratin i det som måste ses som ett kuppförsök.
Nu, när vår privatekonomi drabbas direkt, då blir vi också arga. Vem vill ens göra affärer med någon som både förolämpar oss och gör så att våra besparingar krymper?
Oavsett om det kommer motbud, pauser eller slutligen landar i någon ”deal” så är förtroendet skadat. Marknaden och framtidsutsikterna är plötsligt oerhört mycket mer svårbedömda och osäkra. Och det är ett farligt läge för världen att befinna sig i, och långt värre skulle det bli vid en eventuell global recession.
Ohejdade transporter av produkter över jorden är å andra sidan inte lösningen på världens miljöproblem. Motivet för tariffåtgärden syftar såklart till att göra Amerika stort igen (förkortat MAGA på Trumps språk) och har inget med någon vilja att bromsa klimatpåverkande utsläpp.
De som var förutseende eller hade ingående insiderinformation hade redan bytt alla sina värdepapper mot kontanta medel. Ja, det fanns en tid då folk tog sedlar och mynt och gick till affären för att handla sig mjölk, kaffe, potatis, havregryn, kött och annat som hushållet eftertraktade.
De fysiska aktiebreven togs ur bruk i slutet av 1900-talet. Länge krävdes besök hos banken och senare telefonsamtal för att göra en aktieaffär. Nu räcker det, på gott och ont, med några tryck på mobilen för att investera i järn, olja, papper, bank eller bomber. Ja, toalettpapper efterfrågas fortfarande i stora mängder, tidningspapperet är det värre ställt med.
Vid Sydasiens årsmöte som hölls i slutet av januari, diskuterades styrelsen (tillika redaktionen) som brukligt tidskriftens framtid. Allt färre läsare vill betala för papper, när så mycket läsning är gratis. Och det finns en begränsad tid att fylla med inhämtande av underhållning och kunskap, vilket idag ofta sker med hjälp av en skärm.
* * *
Några av de rikaste av de allra allra rikaste har varit förutseende. De har ju rutin. Det gäller den 95-årige amerikanske investeraren Warren Buffet, som enligt Forbes i början av 2025 var god för 167,6 miljarder dollar. Han tillhör de förutseende de och är bland annat därför som han har så oerhört mycket pengar.
Buffet gick redan förra året ut med att han tror att det kommer en nedgång i ekonomin och att han därför hade sålt av värdepapper. I väntan på nästa tillfälle att investera.
Papper och åter papper… Vi tidskrifter försöker sälja papper, men papperet som budbärare byts mot elektroniska produkter. Så är det också för den här tidskriften. Åren 2022-2023 var vi på redaktionen optimistiska och gav ut fyra tryckta nummer per år parallellt med täta publiceringar på Sydasien.se.
Från 2023 ger vi ut en bok vid sidan av den nättidskrift du nu har blicken fäst på. Det var en realistisk nivå 2023 och 2024. Nu utvärderar vi den tryckta utgåvans framtid. Åren 2011 till 2017 var ju tidskriften för övrigt en renodlad nättidskrift.
Tidskrifts- och tidningsvärlden är i förändring, liksom hela medievärlden. Inte minst är poddar populära. Ljud kan tas in passivt, orden strömmar in i öronen och bearbetas i hjärnan, allt medan vi kan ägna oss åt något annat vid sidan av.
Sveriges Radio gör ju förresten inte radioprogram, nu är det poddar om än det ena och än det andra – och de ”hittar vi i SR-appen”, som pro… förlåt poddarna numera avannonseras.
Konkurrensen om radiolyssnarnas uppmärksamhet hårdnar. Om det tidigare var musiklyssning som var huvudkonkurrent så är det idag poddlyssnande. Ett otal kreatörer och kanaler tar lyssnare från radion.
* * *
Till regionen Sydasien: Det indiska indexet Nifty 500 hade på måndagsmorgonen gått ned 5 %, rapporterade The Hindu som senare skrev om historiska så kallade svarta måndagar i den indiska börshistorian. De fem procenten är i linje med världens alla fallande börser. Senare samma dag skrev The Hindu i en artikel att Indiens utrikeshandelsminister och USA:s utrikesminister Marco Rubio talade i telefon kring utvecklingen.
Sri Lanka har som bekant brottats med en dålig ekonomi de senaste åren. En nedåtgående spiral skruvades upp i och med terrordåden på påskdagen för sex år sedan, 21 april 2019. Därefter kom en ekonomisk tsunami i covidpandemins spår 2020, följd av skuldkris, protester och maktskifte 2022. Nu försöker landets nya regering få ett grepp om ekonomin och la i slutet av februari 2025 sin första budget.
I dagarna besöker Indiens premiärminister Narendra Modi Sri Lanka. Han kom såklart för att träffa ö-nationens president, Anura Kumara Dissanayake, allmänt känd som ”AKD”. Daily Mirror lyfter fram det symboliska i att Sri Lanka nu vänder sig till Indien.
En illustrativ kommentar kring tulleländet hämtas från en personlig favoritpodd (!), The Rest is Politics, med Katty Kay och Anthony Scaramucci, en investerare och Trumpkritiker som i juli 2017 arbetade tio dagar som kommunikationschef för Vita huset – tills det skar sig i relationen.
I avsnitt 75 från 3 april 2025, med rubriken ”Trump’s Act of War: Tariff Liberation Day”, beskriver han sin förre chef, när denne stod i The Rose Garden utanför Vita huset i Washington för att tala och visa skylten med procentsatser som ska gälla för länder i världen:
”He is looking like an Evil Moses holding up The Evil Ten Commandments.”
Tillbaka till Sri Lanka: Under sitt besök på ön kunde Modi närvara som hedersgäst vid invigningen av två järnvägsprojekt i Anuradhapura. Indiens utrikesminister Vickram Misri lyfte i ett uttalande i samband med besöket fram att de båda länderna drabbas av USA:s tariffer.
För Indiens del ska det läggas på 26 procent på alla varor som importeras från Indien och för Sri Lanka blir det påslag på 44 procent. Tarifferna var en dålig nyhet för Sri Lanka, vars företrädare var snabba med att skapa dialog med den amerikanska administrationen.
Exakt hur det fungerar för Sri Lanka går Daily Financial Times (ft.lk) in på i en artikel under måndagen. Det ska noteras att invånare i Sri Lanka redan nu känner sig drabbade av det egna landets höga tariffer på bland annat import av bilar (läs mer om Sri Lankas tariffer här, på regeringens webbsidor).
På grund av att landets valuta inte skulle flyta ut ur landet under den akuta ekonomiska krisen efter 2022 infördes så småningom ett totalförbud mot import av bilar. Förbudet hävdes så sent som 1 februari 2025.
Sammanlagt har 66 länder listats, vilket bland andra BBC redovisar. Noterbart är att det i Sydasien belägna Brittiska territoriet i Indiska oceanen beläggs med tio procent i tariffer på gods som skickas till USA.
På de sandiga atollöarna, med huvudorten Diego Garcia, finns enbart en amerikansk-brittisk militärbas, sedan lokalbefolkningen chagossierna tvingades bort från sin övärld åren 1968-1973. Läs gärna mer i en artikel som den gode Thomas Bibin skrev och publicerade i Sydasien nr 1 1978 (pdf från Sydasiens öppna arkiv). Men dessa beläggs alltså med tariffer.
Enligt de första uppgifterna kommer Indien inte att svara med moteld, så som exempelvis Kina och Kanada var snabba med att göra. Sedan dess har USA höjt tariffen ytterligare på importerade Kina-varor till 54 procent, sedan kom ytterligare en höjning till 104 procent. Allt är satt i rörelse. Kommande dag, 9 april, ska det mesta träda i kraft är det hittills sagt.
I Sri Lanka har sju överenskommelser, förkortat MoU, undertecknats mellan Indien och Sri Lanka. Dessa handlar bland annat om energi- och försvarsrelaterade frågor. Men av de sura läsarkommentarerna att döma är öborna inte imponerade, men kanske återspeglar just dessa inte ett tvärsnitt av befolkningen.
Under måndag förmiddag lokal tid i New York, där aktiemarknaden huserar på Wall Street, och i Washington 400 kilometer bort kom ett rykte att Donald Trump, i sin exekutiva roll som ”han som bestämmer”, ska pausa sina tullar. Ryktet räckte för att börser skulle gå upp på plus. Men när det sedan kom en officiell dementi från Vita huset fortsatte fallet.
Under tisdagen, när den här artikeln publiceras, har det varit en rekyl uppåt, vilket inte minst lugnar aktiesparare av olika slag.
Hur är det då ställt med ekonomin för tidskriften Sydasien? Sveriges regering styrde i sin budget för 2025 det så att kulturtidskrifterna skulle få mindre pengar att dela på, något Ann Ighe, redaktör för tidskriften Ord&Bild tidigare uppmärksammade när hon intervjuades av Journalisten.
Precis som så många andra mindre tidskrifter med krympande drömmar i Sverige inledde vi det här året med höjda kostnader och sänkta intäkter. Den viktigaste intäktskällan kommer från Kulturrådet, genom produktionsstödet för kulturtidskrifter. Sänkningen på 25 000 i en tid av inflation var oväntad. De flesta tidskrifter är drabbade (se Kulturrådets lista på vilka 93 tidskrifter som beviljades stöd för 2025).
En del pengar kommer också in från prenumeranter, medlemmar inklusive högt ärade stödmedlemmar, lösnummerköpare och nya sponsorer eller samarbetspartner (som vi söker efter). Ett besparingsprogram är sjösatt för att hålla igen på utgiftssidan.
Summan av kardemumman (för att travestera ett talesätt och titeln på en roman av den för Sydasiens läsare välbekante författaren Zac O’Yeah) är att papper generellt efterfrågas i allt mindre utsträckning, även om våra papper åtminstone fortfarande och i bästa fall har ett läsvärde som består.
