Författaren Meena Kandasamy sätter ner foten mot förtrycket

Meena Kandasamy fotograferad av Teri Pengilley
Meena Kandasamy är aktivist, poet, författare och översättare. Hon är en viktig förebild för den nya generationens feminister. Foto: Teri Pengilley
Beräknad lästid 8 minuter

På internationella kvinnodagen 2021 sätter vi fokus på Meena Kandasamy. Äktenskap, våld och kvinnoförtryck fortsätter världen över och Sydasien är inget undantag. Tidigare redaktören Johanna Sommansson diskuterar brännande samtidsfrågor i Indien genom Kandasamys författarskap.

Poeten och författaren Meena Kandasamy är baserad i London och Tamil Nadu. Hon är förutom poet och författare också aktivist och översättare. Hon talar om kastsystemets systematiska diskriminering, hon talar om toxisk maskulinitet och kvinnors subordinerade position i samhället.

Hon är en av de nya feministiska rösterna som höjs i Sydasien, hon lämnade ett våldsamt äktenskap och skildrar nu sin erfarenhet i sin litteratur. Det personliga är sannerligen politiskt i hennes poesi. Kandasamy vill absolut inte tillskrivas rollen som våldsutsatt utan som en fri individ som tog sig ur en svår situation.

Kandasamy är inte bara feminist, hon har även länge varit engagerad i daliters rättigheter, som chefredaktör för tidskiften The Dalit, en alternativ tidskrift utgiven av The Dalit Media Network 2001-2002.

Hon talar ofta och gärna om institutionaliserad våldtäkt, det vill säga sex utan samtycke inom äktenskapet. I Indien kan en fru inte anklaga sin äkta man för våldtäkt, det är inget brott att våldta inom äktenskapet. Detta är en förlegad syn på samtycke och kvinnors rättigheter.

Unga indiska feminister tar stort utrymme på sociala medier och driver olika frågor, som till exempel att lagstiftningen skall ändras och våldtäkt ska kunna anmälas inom äktenskapet.

Kandasamy är aktiv på sociala medier och ser den feministiska kampens nya plattformar som en jämlik genväg till aktivism. Kandasamy är en frispråkig och orädd kvinna som har emottagit såväl dödshot som hot om våldtäkt.

Enligt hennes bok When I hit you: Or, A Portrait of the Writer as a Young Wife från 2019, finns det huvudsakligen två problem i det indiska samhället. Patriarkatets struktur i religionens och kulturens namn och kastsystemet. Båda dessa system förpassar kvinnans plats och hänvisar till traditioner.

”When I hit you är ett porträtt av hur toxisk maskulinitet färgar en kärleksrelation. Boken skildrar ett kärleksäktenskap emellan en ung kvinnlig författare och en universitetsprofessor. Den har förankring i Kandasamys egna erfarenheter, men är inte en biografi utan autofiction”, sa Keena Mendasamy vid en intervju i samband med den internationella litteraturfestivalen i Berlin i september 2020.

Så många som 90 procent av äktenskapen i Indien arrangeras berättar Kandasamy. Hon menar att det som händer i arrangerade äktenskap är att den fria viljan tas ifrån de två unga individerna som ingår äktenskap.

Varje relation bör byggas utifrån samtycke, och att bygga något utan denna grund är oerhört riskabelt. Då vilar äktenskapet på ett socialt eller ekonomiskt arrangemang, snarare än fri vilja som grund.

Ett val gjort av andra, av samhällets normer och det blir i viss mån två ofria individer som nu ska försöka bygga något med denna grund. Hur ska individernas frihet kunna packas upp och förverkligas när premissen för deras enhet är ofrihet?

Vidare menar hon att det indiska äktenskapet, tvåsamheten, ska ses som den minsta politiska enheten i samhället.

Omslaget till When I Hit You. Omslag: Atlantic Books

Samhällsstrukturer och normer reproduceras även i den minsta enheten, därför är det oundvikligt att patriarkala mönster reproduceras inom äktenskapet. Både arrangerade äktenskap och så kallade kärleksäktenskap följer samma mönster, menar Kandasamy.

Att hålla sin minsta enhet intakt är samhällets intresse, för om denna utmanas så utmanas hela samhället. Därför är det oerhört svårt att upplösa ett indiskt äktenskap.

”I Indien kan en fru inte anklaga sin äkta man för våldtäkt, det är inget brott att våldta inom äktenskapet.”

Våldtäkt inom äktenskapet kan inte dömas i Indien, det finns ingen kontroll eller trygghet för de tysta våldsutsatta inom äktenskapet. Våldsutövarna skyddas och deras handlingar ser grannar och närstående mellan fingrarna på.

I boken skildrar Kandasamy den problematiken genom en scen där den våldsutsatta huvudpersonen berättar för sina föräldrar vad som sker i hennes äktenskap. Deras respons reflekterar samhällets normer, när de uppmanar henne till att bita ihop, ändra sitt beteende och anpassa sig efter våldsutövaren.

Indirekt finns en skuldbeläggning – att om hon beter sig annorlunda kommer våldet att minska. Alltså är det hennes ansvar.

When I hit you är en fiktiv berättelse som skildrar tusentals indiska kvinnors verklighet. Kvinnor som lever i äktenskap av politisk och personlig plikt och inte av fri vilja.

Berättelsen pekar ut samhället som det största hindret för att kunna upplösa ett destruktivt äktenskap, samhället stöttar upp våldets cirkel och har kontrollen över äktenskapet då detta i sig representerar samhället.

”Patriarkatet vilar på en trygg bas av överlägsenhet – överlägsenhet baserat på kön, klass och kast och detta är i grunden ett ojämlikt system som inte ser till mänskliga rättigheter och individers fria vilja.”

Kandasamy berättar att hon fick styrka från upplevelsen av att själv ha levt i ett destruktivt äktenskap. Hon är kvinna men först och främst en skapare av litterära verk och det var den vetskapen som hjälpte henne att ta steget ut.

Hon befann sig i en våldsam vardag och visste att hon skulle gå därifrån och skriva om det för att öppna ögonen för samhället.

”Jag är en aktiv person som lämnar och berättar min historia, inte en passiv fru i rollen som våldsutsatt. Det personliga är politiskt, min räddning var min beslutsamhet att äga berättelsen.”

When I Hit You är ett konstnärligt verk inte en biografi, Kandasamy berättar att hon kände sig manad att bevisa sin talang genom att byta genre i nästkommande bok Exquisite Cadavers. Hon har skrivit inom många olika genrer och vill bestämma över sina verk. Hon vill att berättelserna ska stå för sig själv och att fokus inte ska ligga på henne som person.

”Jag berättar och bygger upp en mörk historia med en berättarteknik som blev osynliggjord. Istället blev jag ett med boken och jag beskrevs som modig, djärv och ”en överlevare” av äktenskapligt våld. Jag avskyr att bli kallad för överlevare eller offer för det känns som att jag reduceras till en erfarenhet, jag är så mycket mer”.

Det är vanligt hos män i patriarkala samhällsstrukturer att känna sig hotade av feminismen som ideologi. Om en man eller kvinna känner sig hotad av en ny ideologi och förändringens vindar, finns det en hög sannolikhet att det gamla sättet ger densamme fördelar.

Det kan handla om kastsystemet och de fördelar de privilegierade klasserna åtnjuter. Det kan även handla om äktenskapets små enheter. När en av de som ingår i den minsta enheten (frun) representerar en ny ideologi, kan det utlösa att den andra (mannen) blir provocerad att representera den och hålla fast i den patriarkala ideologin och de traditioner av kvinnoförtryck som systematiskt har skett i tidigare generationer.

Traditionen av att använda skönlitteratur, poesi och performativa konstformer som verktyg för att utmana sociala normer är utbrett i Sydasien. Konstformer som gatuteater, spoken word-poesi och debattkvällar på universiteten, föder gräsrotsrörelser och aktivism och får unga röster att höjas. Att starta debatter och väcka frågor möjliggörs när sociala medier finns inom räckhåll för en växande ung generation.

”Att synliggöra samhällets normer och strukturer med kulturen som verktyg är inte nytt i Sydasien, däremot är rösterna och plattformarna nya.”

Jag har själv sett hur en analytisk, ifrågasättande, progressiv anda föds och utformas till välgrundad samhällskritik på Indiens flickskolor. Djärva generationer av kvinnor utbildas, där de utan kritiska manliga perspektiv får utvecklas och bygga sina självständiga argument i trygga kvinnodominerade salar.

Det föds en känsla av frihet, fria val och möjligheter inför framtiden. Men sedan blir många unga kvinnor och män förpassade till arrangerade äktenskap och samhällets normer sluts allt tätare runt dem.

Det går inte att skilja på patriarkala normer och kastsystemets normer menar många unga feminister, de två systemen upprätthåller varandra och faller det ena, ja då faller det andra, och bara i detta kaos kan en rättvis samhällsordning växa fram.

Vi måste utplåna gamla förställningar och våga oss ut på nytt.
Utan ojämlika samhällsstrukturer som grund.
Askan är den bästa jorden.

 


Citaten är hämtade från en intervju Eliza Apperly gjorde med Meena Kandasamy den 12 september 2020 för Internationales Literaturfestival i Berlin. Intervjun kan ses i sin helhet på Youtube.

Johanna Sommansson

Johanna Sommansson var redaktör för Sydasien 2010–2019. Indolog i botten, med BA i Indologi och en MSc i Socialantropologi med flertalet fältarbeten i Indien, Sri Lanka och Nepal. Johanna brinner för mänskliga rättigheter specifikt funktionsrättsfrågor, jämställdhetsfrågor och HBTQIA++ frågor i Sydasien och i Sverige.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் اردو اردو