Krönika

Parul Sharma, människorättsjurist och Sydasiendebattör.

Indien ställer tuffa hållbarhetskrav på företag, tro inget annat!

Indien drar till sig utländskt kapital som aldrig förr. Samtidigt har kraven här på företagens hållbarhetsarbete skärpts väsentligt. I fortsättningen tvingas därför svenska företag som vill investera i Indien att förhålla sig till en ny unik CSR-lagstiftning, stärkt tillsyn kring korruption och en ny granskande nationell miljödomstol.

Indisk kvinna. Foto: Julia Wiræus

Digitaliseringen drabbar hijras

Chetali skiftar mellan sina könsidentiteter dagligen, då hon dagtid försörjer sig på att ge välsignelser och nattetid delar lägenhet med män som inte vet vad hon får sina pengar ifrån. Det delade boendet är en praktisk lösning som tvingar henne till ett dubbelliv. Det underlättar när hon åker i kollektivtrafiken eller när hon ska besöka privatsjukhus.

Detta är del 2 i artikelserien "Kvinnopoträtt från Delhi". Foto: Julia Wiræus

De nattliga rikshafärderna i Delhi

Delhis parker är på flera sätt ett vardagsrum, där jag kan få en skymt av människor jag inte annars ser. Afghanska turister fyller parkerna på helgerna, då de dukar upp picknickar på stora filtar. Mer eller mindre professionella fotografer tar bilder på finklädda unga indier med de ståtliga ruinerna som bakgrund. Jag misstänker att bilderna kommer användas till äktenskapssajter eller dejtingappar.

Neelam är den första i sin familj som gått mer än åtta år i skolan, surfar på sin mobiltelefon och kan lite engelska. Det finns miljontals tjänstefolk i Indien, men deras liv uppmärksammas sällan. Foto: Julia Wiræus

I Indien ser jag mina privilegier

I ett land som Indien finns lika många livsöden som människor. Under de senaste åren har indiskorna krävt och på många sätt fått till en förändring när det gäller attityder, lagstiftning och normer. Mångfalden är enorm, så i tre personliga texter skriver Julia Wiræus om olika kvinnor som försöker få ihop sina liv.