Freedom Pride Parade 2023 visar ett Sri Lanka i förändring

Sri Lanka i förändring – artikelserie i Sydasien 2023

Avkriminalisering av homosexualitet har länge efterfrågats i Sri Lanka och nu är en lagändring inom räckhåll. Damith Chandimal, människorättsaktivist och researcher i Colombo, summerar intrycken från årets Pride och blickar tillbaka mot Pride under proteströrelsen Aragalaya 2022. Arbetet för en förändring av samhället fortsätter.

Förra året, 2022, organiserades ”Aragalaya Pride Parade” i Colombo. Den ägde rum i bakgrunden av människors protester mot den korrupta regeringen och den ekonomiska krisen.

Jag är en del av en grupp HBTQI+-personer och aktivister, som då satte upp en kampanjhydda som vi kallade ”Equality Hut”. Detta skedde i anslutning till protesterna under ”GotaGoGama” (översättningen från singalesiska blir ”Gota åk hem till byn!”) och fanns till för HBTQI+-gemenskapen. som besökte protestplatsen 2023.

Förkortningen för HBTQI+ på engelska är LGBTQI+ och står för Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender, Intersex, Queer, Questioning och + står för en ständigt ökad förståelse för olikheter. Ibland läggs ett A till förkortningen, vilket står för asexual.

Gruppen är väldigt mångfacetterad och omfattar främst ungdomar, men även flera HBTQI+-aktivister från alla åldersgrupper. Samma grupp människor anordnade nu i juni 2023 ”Freedom Pride Parade” i Colombo.

Dessutom hölls prideparader runtom ön, exempelvis i städerna Jaffna och Batticaloa, som ligger i de tidigare krigsdrabbade norra och östra provinserna.

Samtidigt har ett flertal andra evenemang för att fira pride anordnats under månaden, av flera organisationer och kollektiv i Colombo och i andra delar av ön. På samma sätt som under 2022 var vår inställning till Pride intersektionell, på samma sätt som synen på hur den ekonomiska krisen, och politiska frågor starkt har påverkat HBTQI+-gemenskapen, och alla lankeser, medborgare i Sri Lanka, i allmänhet.

Vårt firande av Pride gick längre än att fira mångfalden i SOGIESC (förkortning för sexual orientation, gender identity, gender expression and sex characteristics), men tog också upp andra socioekonomiska och politiska frågor i landet, med fokus på att stärka social rättvisa.

Slogans mot allt från avkriminialisering och förbud mot konverteringsterapier till yttrandefrihet och mötesfrihet och frågor om mänskliga rättigheter i stort

Våra slogans handlade om att lyfta SOGIESC-frågor, som avkriminalisering av homosexualitet och förbud mot användning av konverteringsterapier, socioekonomiska frågor som brist på mediciner och på fattigdom, och politiska frågor som yttrandefrihet och mötesfrihet och frågor om mänskliga rättigheter i stort i Sri Lanka.

I år är det mycket viktigt att fira Pride för lankesiska HGBTIQ+-personer eftersom en process att avkriminalisera homosexualitet pågår i parlamentet.

Ett förslag har lagts fram till talmannen i parlamentet. Förslaget innebär att homosexualitet ska avkriminaliseras, ett krav som ignorerats under många år av många regeringar.

Avsnitt 365 och 365A i Sri Lankas nuvarande strafflag kriminaliserar homosexualitet, ett brittiskt kolonialt arv från lagstiftning som infördes på ön 1883.

Även om den koloniala lagen förbjöd endast samkönade sexuella relationer mellan män, utvidgades kriminaliseringen 1995 till att även gälla kvinnor, vilket blev resultatet efter ett misslyckat försök till avkriminalisering. Många av oss är hoppfulla igen, samtidigt som vi också vet att det är en mycket tidskrävande och svår process för en enskild parlamentsledamot att resa krav på förändring av lagstiftningen.

Framgången för processen skulle bero på flera andra faktorer, främst på stödet från de stora politiska partierna i parlamentet.

När lagförslaget lades fram för parlamentet lämnade en grupp konservativa personer in en framställan till Supreme Court (motsvarande Högsta domstolen) där de hävdade att avkriminalisering av homosexualitet skulle få en rad negativa konsekvenser och att den föreslagna lagändringen skulle vara ”i strid mot buddhismens principer”.

Övriga argument från de konservativa personerna var att det skulle saknas lagar för att hantera sexuella övergrepp mot barn av samma kön, störningar av regeln om andra medborgares rätt till lag och frihet, samt att det skulle ske en ökning av hiv och aids och att den nationella säkerheten skulle störas.

Tolv petitioner mot denna framställan skickades då in till Högsta domstolen, där HBTQI+-rättighetsaktivister, barnrättsaktivister, människorättsaktivister, specialister på hiv och aids, psykiatriker och akademiker presenterade fakta som utmanar de triviala argument som lyfts fram av de konservativa personerna.

Domstolen fann att också att invändningarna mot en lagändring som presenterats genom de konservativa personernas framställan var ogrundade och inte hade någon rättslig grund. Högsta domstolen förklarade således att det föreslagna lagförslaget är förenligt med konstitutionen och faktiskt förbättrar de grundläggande rättigheter som garanteras av konstitutionen.

Domen i sig var en seger för HBTQI+-gemenskapen i Sri Lanka.

Domen i sig var en seger för HBTQI+-gemenskapen i Sri Lanka. Men en avkriminalisering genom ett förslag till lagändring från en enskild parlamentsledamot innebär fortfarande en lång process som lätt kan möta ytterligare utmaningar i och med det kommande valet som ska äga rum i början av 2024.

Ändå har våra förhoppningar inte försvunnit. Många av oss anser att detta är den bästa tiden att fira Pride och markera vår närvaro. Detta är dock inte en bra tid för att organisera protester, marscher och demonstrationer i Sri Lanka, särskilt för de som kritiserar regeringen.

Mötesfriheten och yttrandefriheten är hotad. Varje månad skingras minst fem till sex protester. Demonstranter attackeras med tårgas och vattenkanoner och deltagare arresteras. På senare tid har de som exponerats för tårgas upplevt allvarliga hälsoproblem, till och med ett fåtal dödsfall. En nyligen genomförd utredning avslöjade att polisen ibland har använt tårgas som då hade gått ut för 20 år sedan.

I detta sammanhang är det ganska utmanande att inta ett intersektionellt förhållningssätt till en prideparad. Samtidigt är det mycket viktigt att göra det. Många, inklusive en del av aktivisterna inom vår gemenskap, avskräckte oss från att organisera prideparaden i år, eftersom vi inte hade ”tillstånd från polisen”.

I själva verket är det allmän praxis att informera närmaste polisstation inför en sådan händelse. Något ”polistillstånd” finns alltså inte som lagkrav för att genomföra en protest eller en marsch i Sri Lanka.

Även om vi trots det ansökte om ”polistillstånd” flera veckor före evenemanget, kunde vi få det bara en dag innan evenemanget, och då först efter enträgen uppföljning med myndigheterna.

Bara minuter innan vår parad i Colombo startade stoppades en grupp deltagare från etniska minoriteter av militären och de förhördes.

Vi var tvungna att skicka våra advokater för att få dem frigivna. Under hela evenemanget inklusive kulturkonserten som hölls efter prideparaden fortsatte polisen sin övervakning.

Strax efter evenemanget rapporterade en senior journalist att det har förekommit diskussioner på hög nivå på ministernivå för att rikta in sig på dem som organiserade evenemanget.

Samtidigt som många uppskattade våra insatser, förekom också en ansenlig mängd hatretorik i sociala medier

Det verkar som om regeringen nu har övergett dessa planer. Samtidigt som många uppskattade våra insatser, förekom också en ansenlig mängd hatretorik i sociala medier mot personer som deltog i paraden.

Svaren vi fick före och efter evenemanget representerar mer eller mindre verkligheten som HBTQI+-gemenskapen och andra minoritetsgrupper i Sri Lanka står inför. Dessa incidenter visar ytterligare varför vi bör fortsätta att ha en intersektionell inställning till Pride.

Att säkerställa yttrandefrihet och mötesfrihet är viktigt för HBTQI+-gemenskapen i Sri Lanka, på samma sätt som det är viktigt för många andra utsatta samhällsgrupper och gemenskaper i Sri Lanka.

Glad Pride!

Översättning: Johan Mikaelsson

Bakgrund | Juridiska processen inleddes 2022

Det var den 24 augusti 2022 som ledamoten Premnath C. Dolawatte, som är advokat, i Sri Lankas parlament lämnade ett förslag till lagändringar till den då nytillträdde presidenten Ranil Wickremesinghe och detta rapporterades då på presidentkontorets webbplats. Om förslaget röstas igenom gehör innebär det att rättigheter ges personer som har en koppling till LGBTQI+-samhället (HBTQI+) på ön.

Förbudet mot homosexualitet härrör från den tid då Storbritannien styrde över ön. Även om lagen inte tillämpats fullt ut, på grund av dess orimlighet, har den lett till stora svårigheter för många människor. Många har utsatts för trakasserier i allmänhet och diskriminering från myndigheter som berövat dessa medborgare de demokratiska rättigheter.

Sri Lankas högsta domstol, Supreme Court of Sri Lanka i Colombo, har i en 43-sidig skrivelse kommit med ett utlåtande om att det inte finns några hinder i konstitutionen för en lagändring och att det då enbart krävs enkel majoritet och inte två tredjedelar för att förslaget ska röstas igenom. Bland andra International Commission of Jurists (ICJ) välkomnar domstolsbeslutet.

Den 9 maj överlämnades skrivelsen till talmannen i Sri Lankas parlament. Nu återstår för parlamentet att rösta i frågan. Något datum för detta är inte fastställt.

Debatten är långt ifrån över i såväl offentliga som politiska rum, vilket bland annat en artikel i The Island den 9 juni 2023 visar. Tidningen beskrivs sedan årtionden som hätsk, konservativ och nationalistisk (i singalesisk, buddistisk riktning). I en annan ände av mediefloran på ön står Groundviews upp för ökad tolerans. | Sydasien

Läs också | Om Bookerprisvinnaren The Seven Moons of Maali Almeida

Bookerpriset gav Karunatilaka ett välförtjänt genombrott