Utvecklingen i Bangladesh väcker oro, inte minst inom den bangladeshiska diasporan. Samtal öppnar för diskussioner, utbyten och nya insikter. Så skedde när en kvartett publicister höll panelsamtal i Stockholm kring situationen i Bangladesh.
Ett fyrtiotal personer kom till Författarnas och översättarnas hus långt uppe på Drottninggatan i Stockholm den 21 januari när Litteraturcentrum Uppsala och Studiefrämjandet arrangerade panelsamtal kring situationen i Bangladesh. Inte minst lockar ämnet givetvis de som har rötter i Bangladesh.
Panelen utgjordes av John Y. Jones, redaktör och nyhetskommentator på Ny Tid i Oslo, Arne Ruth, före detta chefredaktör på Dagens Nyheter, Anisur Rahman bengalisk-svensk poet, redaktör och folkbildare. Moderator var Lars Häger, poet, redaktör och folkbildare.
Demokratin i Bangladesh är i gungning sedan premiärminister Sheikh Hasina i all hast fick fly landet i augusti 2024. Nobelpristagaren Muhammad Yunus hämtades in från USA, där han bott i decennier, för att styra landet med en övergångsregering, sedan Hasinas parti Awami League sparkats bort från makten. Men förhoppningarna om att utvecklingen i landet skulle kunna innebära något positivt har gått om intet.

Istället råder nu en djup kris och framtidsutsikterna är allt annat än ljusa. Fabriker har förstörts och miljontals människor har blivit arbetslösa och står utan inkomst.
Ett stort antal offentliga byggnader av alla slag har förstörts, inte bara har spåren efter den tidigare ledningen utraderats, även skolor, sjukhus, museer, bibliotek, teatrar, biografer och sportanläggningar, banker, djurparker och butiker har vandaliserats.
Noterbart är att det förstörda är sådant som kan ses som sekulärt eller icke-islamskt. I samband med upproret i juli och störtandet av Hasina från makten släpptes också dömda brottslingar, inte minst farliga islamistiska extremister, ur fängelser.
Parallellt har situationen för yttrandefrihet kraftigt försämrats. Hundratals journalister har på falska grunder åtalats för mord och ett trettiotal journalister och författare har fängslats, en av dem människorättsaktivisten Shariar Kabir.
Förhoppningar fanns om att situationen skulle förbättras under övergångsregeringen ledd av en Nobelpristagare, som i Bangladesh och diasporan fortfarande är aktad av några men samtidigt misstänkliggjord av fler.
Under de senaste månaderna har fler än 300 journalister och författare, åtalats för mord, enligt uppgifter som bland andra Anisur Rahman hänvisar till. 30 journalister och författare, däribland, har fängslats av övergångsregeringen under samma period.

Frågan inför panelsamtalet: ”Är detta ett verk av islamistiska fanatiker som bär arvet från talibanerna, ISIS eller al-Qaida?” Dagens situation sattes i ett historiskt sammanhang genom folkbildaren Lars Häger, med början i frihetskriget 1971, Rabindranath Tagore, utsattheten för väder och klimatförändringar, samt det konstant växande Dhaka.
Arne Ruth sa inledningsvis:
– Vi svenskar mår väl av att jämföra vårt lands historia och ålder med andra länders historia. Det är som att vi länder har startat samtidigt, istället är det vågor i historien som har gjort att vi har nationalstater, berättade Arne Ruth.
En återkommande gestalt som fördes fram under samtalet var alltså Tagore, den bengaliske författaren och poeten, som fortfarande ses som en central tänkare och nationalskald över landgränser i Sydasien.
När han fick Nobelpriset 1913 var han den första icke-européen som fick priset. Efter ”upptäckten” översattes hans verk till olika språk i Europa.
– Han var inte bara litterär författare utan också politisk, konstaterade Arne Ruth.
Poesi i Dhaka är stort, exakt hur det ser ut med den saken idag är osäkert, men diktläsning på scen har inte sällan lockat 5000 människor. Lars Häger fyllde i:
– Det finns ett fotografi när Tagore kommer till Uppsala 1921. 3000 människor står på perrongen för att välkomna honom – som en rockstjärna, som var älskad.
Tagore hade inte kunnat komma till Stockholm för att hämta priset 1913. Förutom besöket 1921 kom han än en gång till Sverige 1926. Anisur Rahman band samman genom att berätta om sitt första besök i Sverige 2006 och hur de i tullen undersökte hans bagage och såg en väska full med böcker. Han frågade tullpersonalen:

– Har ni läst August Strindberg? De svarade nej. Vet ni vem Tagore är? ”Nej, vem är han?” Vet ni vem Henrik Ibsen är? ”Nej”.
Anisur Rahman fick sedan förklara vilka dessa personer var och att Tagore fick Nobelpriset och sedan besökte Sverige 1921.
Som det ofta blir blandas historia och nutid i samtal om Bangladesh. Det påminner om att Bangladesh är en ung nation. Kampen för självständighet inleddes i samband med Storbritanniens överlämnande av kolonier ett par år efter krigsslutet. Öst-Pakistan, som landet kallades, blev 1971 självständigt och fick sitt nuvarande namn.
Tillbaka till nutiden: Oron finns att landet, efter Sheikh Hasinas tid vid makten, ska hamna under ett islamistiskt styre. Klart är att islamister som tidigare hindrats att verka fritt nu utövar inflytande och kan påverka utvecklingen.
Tilldelningen av Nobels fredspris till Mohammad Yunus för hans modell för mikrofinansiering, lån som inte minst kvinnor i Bangladesh tagit för att starta affärsrörelser har omvärderats och ifrågasatts under lång tid. Många ser kritiskt på hans Grameen Bank. Diskussioner har kommit upp till ytan det senaste året, sedan oroligheterna inleddes våren 2024 för att kulminera under juli och augusti. Många är nu skuldsatta, enligt många i och utanför Bangladesh.
Lite allmänt filosofiska frågor kulminerar i betraktelser kring ”Västs” förehavanden i Tredje världen, där USA:s inblandning i Bangladesh är värd en artikel i sig.
Anisur Rahman lyfte fram det faktum att det i Bangladesh finns en stor mängd etniska grupper, runt 75, med 40 olika språk och olika religioner. När Sheikh Hasina hade makten hölls spänningar landet i schack. Hur går det för dem nu? Hasinas Awami League höll sig i en politisk mitt. Det allmänna intrycket var att landet styrdes sekulärt och med landets ekonomi i förgrunden.
Nu har allt välts över ända och inte minst upplever landets medier en svår situation i det nya landskapet. Journalister i Bangladesh har i nuläget mycket svårt att verka fritt. Hundratals har anklagats för mord och 30 har fängslats, enligt Anisur Rahman.
Den kommande tiden och under året kommer fler artiklar med fokus på Bangladesh av journalister med rötter i Bangladesh.
Arne Ruth konstaterade att det är viktigt att journalister åka till landet för att med egna ögon se vad som sker:
– Intresset för Bangladesh kommer att öka.
Anisur Rahman underströk avslutningsvis att val måste genomföras i Bangladesh.
Läs mer | Mer om Bangladesh
Sorgligt att vår historia kränks i kölvattnet av protesterna
Se fler artiklar om Bangladesh i arkivet och under fliken Länderna i huvudmenyn listas artiklar land för land.