Extremism frodas i Bangladesh – när fredspristagaren styr

För på dagen för ett år sedan flydde premiärminister Sheikh Hasina till Indien efter omfattande gatuvåld i Bangladesh. Författaren Anisur Rahman, med rötter i landet, ger i svar på Sydasiens frågor en bild av hur extremism frodas när demokratin och diversiteten slås sönder – under Nobelpristagaren Yunus styre.

Det har gått ett år sedan maktskiftet i augusti 2024. I vilken riktning har landet utvecklats sedan dess?

– För ett år sedan, idag, avsattes premiärminister Sheikh Hasina i ett landsomfattande studentuppror i Bangladesh och flydde till Indien den 5 augusti 2024. Tre dagar efter Hasinas flykt övertog fredspristagaren Muhammad Yunus makten i Bangladesh. Många hoppades att Yunus skulle leda landet mot något bättre än det som varit.

Ett år senare kan vi konstatera att förhoppningarna har grusats. Några demokratiska steg har inte tagits. Läget i landet liknas närmast vid ett inbördeskrig. Särskilt oroande är att den icke-legitima och ej folkvalda interimistiska administrationen under Yunus, som stöds av militär och islamistiska fraktioner, bekämpar sekulära och progressiva grupper och stämplar dem som ”brottslingar”, medan kända terrorister behandlas som ”oskyldiga”.

Även när det gäller kvinnors rättigheter noterar vi en tillbakagång i Bangladesh. De styrande blundar till exempel för islamister som stoppar damfotbollsturneringar och kväser regimkritiska demonstrationer med våld.

Den 16 juli i år dödades minst fem personer och flera skadades när militär och medlemmar av polisen uppges ha öppnat eld mot upprörda människor i Gopalganj, ett distrikt beläget i den sydvästra delen av landet.

Landet har utvecklats enligt en islamistisk agenda samt utifrån intressen från stormakter, däribland USA. Kvinnor har förlorat frihet, samhällssäkerhet och sina arbeten. Etniska samt religiösa minoriteter utsätts för våld och hot varje dag. Den sekulära och progressiva kulturen har offrats. Korruptionen har ökat. Bangladesh är nu en replika av Afghanistan. Dhaka är synonymt med Kabul, Tripoli eller Damaskus.

Förstörelsen var stor under flera månader, med omfattande våld vid protesterna och efter maktskiftet, då även fabriker förstördes. Hur har detta påverkat landets ekonomi och hur har vanliga människor påverkats?

– Under perioden juli–april under räkenskapsåret 2025 minskade importen av kapitalvaror med 26 procent jämfört med föregående räkenskapsår, vilket inte har skådats tidigare. När importen av kapitalvaror minskar, minskar produktiviteten och sysselsättningen – vilket i sin tur minskar BNP-tillväxten och ökar arbetslösheten. Under perioden juli–april under det sista räkenskapsåret under Awami League-eran var intäktstillväxten 11,17 procent.

Under samma period under räkenskapsåret 2025 kunde denna regering visa en intäktstillväxt på endast 3,96 procent. Ändå kunde regeringen inte göra några besparingar i driftskostnaderna. Denna situation med ”färre intäkter och mer utgifter” bevisar inte bara ineffektivitet, utan signalerar också slöseri och äventyrande av statsförvaltningen. Det verkar som att samma fara kommer att uppstå i det nya årets budget.

Hur ser situationen ut för landets minoriteter, exempelvis minoritetsfolk och religiösa minoriteter som hinduer?

– Den kände minoritetskämpen och ekonomen Abul Barkat greps nyligen av polis i huvudstaden Dhaka, antagligen för att tysta en av landets sista modiga oliktänkande. Abul Barkat greps i ett korruptionsmål.

Tiden är knapp, och extremistiska krafter i Bangladesh står redo att ta makten eller hotar att överta makten, likt utvecklingen i Afghanistan. Minoriteterna har upplevt cirka 2 500 våldsamma händelser, inklusive mord, sexuella trakasserier, vandalisering och rån. Även i huvudstaden Dhaka vandaliserades ett hindutempel av myndigheterna för att möta islamisternas önskemål.

De demokratiaktivister som finns kvar i Bangladesh och de som är i exil runtom i världen oroas över totalitära tendenser, en mix av militarism och islamism. Är det en korrekt iakttagelse?

– Precis så ser landets läge ut idag. Landet vittnar om en extrem katastrof. Polisen arresterade före detta huvuddomaren i landets högsta domstol, ABM Khairul Haque, på en falsk anklagelse om mord på en person under en folklig protest förra året. Bangladeshiska medier rapporterar inte kritiskt om vare sig Yunus-regimen eller armén.

Folk i Bangladesh är rädda för att kritisera den statliga makteliten. Att ifrågasätta arméns brister eller att kritisera religiösa grupper kan kosta kritikerna livet. Det senaste året har landet upplevt en utbredd förstörelse av över 1 400 skulpturer, akademier, museer, bibliotek och Lalon-fester [ ].

Förstörelsen inkluderar statyer av landets grundande president Sheikh Mujibur Rahman, den bengaliske Nobelpristagaren Rabindranath Tagore, pionjären och konstnären Shilpacharya Zainul Abedin, den banbrytande feministiska författaren Begum Rokeya samt landets hjältar från befrielsekriget 1971.

Hur ser det ut med yttrandefriheten och medierna i Bangladesh i dagsläget?

– Till vår stora besvikelse och förvåning har Yunus anammat en auktoritär ledarstil à la Afghanistans Hibatullah Akhundzada. Enligt Reportrar utan gränser har situationen för journalister och journalistik försämrats kraftigt i år. Journalister misshandlas med batong, hammare och knivar.

Nyhetsredaktioner stormas av uppretade människor som kräver att tidningen ska avpublicera artiklar de ogillar. Interimregimen har vägrat pressackreditera arbetande journalister och samtidigt stoppat tilldelningen av ackreditering för utländska journalister.

Och vissa journalister betalar ett högt pris för journalistiken. Khandaker Shah Alam, reporter på tidningen Daily Matrikaste, mördades i juni av en man som var inblandad i en korruptionshärva som Alam avslöjat. I årets pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser innehar Bangladesh plats 149. Utveckla?

Det talas om påverkan från USA i det som skett med Bangladesh och vissa individer, går det att sammanfatta detta?

– Ni vet att Myanmar i åratal har styrts av en militärjunta. Mer än en miljon rohingyer har tvingats fly från Rakhine-provinsen (tidigare Arakan-provinsen) till Bangladesh. För närvarande utkämpar den statliga militären strider mot olika revolutionära styrkor runt om i Myanmar. I Rakhine-provinsen opererar den väpnade gruppen Arakan Army, som erhåller stöd från USA enligt The Burma Act från 2022.

FN:s generalsekreterare har uppmanat Bangladesh att upprätta en humanitär korridor för att förse krigsdrabbade områden i konflikten mellan Myanmars militär och Arakan Army med förnödenheter. Trots att det finns flera alternativa vägar att distribuera nödhjälp, pressas Bangladesh att engagera sig i konflikten. Detta beror främst på Arakan Armys behov av bangladeshiskt territorium för träning och vapenförflyttningar.

Det är anmärkningsvärt att fredspristagaren Muhammad Yunus tillåter landet att dras in i stormaktspolitiken. Hans brist på demokratiskt mandat och ambitioner att styra landet i samverkan med militären och islamistiska extremister har lett till att han accepterar USA:s villkor.

Tiden är knapp, och extremistiska krafter i Bangladesh väntar på att överta makten, likt utvecklingen i Afghanistan. Sedan Sheikh Hasinas fall 2024 har den tillfälliga regeringen under Yunus fört en politik som närmast kan liknas vid krigföring.

Yunus har välkomnat Elon Musks Starlink att operera i Bangladesh. Han önskar lämna Chittagong sjöstad för amerikanska bolag att operera i. Under Yunus-regimen har Bangladeshs armé redan inlett ett nära samarbete.

Nobelpristagaren Muhammad Yunus, som alltså tilldelades Nobels fredspris 2006, är en kontroversiell person i Bangladesh. Är han rätt person att leda landet och i vilken grad påverkar han utvecklingen?

– Det är nu ganska klart att han är absolut fel person för att styra ett land som Bangladesh. Han är skicklig på PR-arbete och att driva sina egna mål för att tjäna pengar och utmärkelser. Han är populär i västvärlden och i förlängningen en kolonial docka.

Han är inte fri från korruption. Under interimregimen har hans företag befriats från att betala över 600 miljoner kronor. Han har startat eget universitet och bolag för att exportera arbetare till utlandet. Han lade ner alla anklagelser mot sig själv som redan var under rättsprocess.

Han har landets media med sig för att uppfylla sina intressen. Vissa mediehus i Dhaka, till exempel Daily Prothom Alo, Daily Amar Desh, Jamuna TV och andra, spelar en politisk roll som intellektuella brottsplatser.

Yunus fyllde nyligen 85 år och hans politiska karriär skulle vara ett tillfälligt inhopp – finns det någon eller några som kan efterträda honom och som kan vinna ett demokratiskt val?

– Både Yunus och hans kollegor, vänner eller följare har som mål att driva en icke-vald regim så länge de kan. Annars har de ambitionen att hålla ett ensidigt val där de exkluderar landets majoritet, den 14-partikoalition som leds av Sheikh Hasinas parti, Awamiförbundet, samt Jatiyapartiet.

Då blir det lättare för dem att samarbeta med islamister och andra höga partier. Ett demokratiskt val är inte deras prioritet. De flesta har utländska pass. Yunus och de flesta av hans följare kommer att fly till vissa västländer, inklusive USA och Kanada, när de får signal om att tiden är farlig för dem.

Kommer det att ske demokratiska val i Bangladesh?

– Jag oroar mig för detta. Demokrati eller fria val är inte hans prioritet. Han är grundare av en slags samhällsfascism. Jag skulle kategorisera honom som en fiende till folket eller ultrafascist. Folket har tappat tron på både interimregimen och landets armé. Yunus har lovat att de kommer att hålla val någon gång under perioden februari–april 2026.

Jag oroar mig för att de, om de hittar någon orsak, kommer att ändra planen. Från början till slut försöker Yunus att etablera islamister vid makten i Bangladesh. I framtidens historia får Yunus en plats som ’ultrafascist’ och arméchefen Waqaruzzaman som en ’ultra-gaddar’ om de inte lyckas hålla ett accepterat och inkluderande val.

Den störtade premiärministern, Sheikh Hasina, befinner sig i exil i Indien, och hennes parti Awami League är i spillror. Kommer detta parti att på något sätt kunna komma tillbaka till makten?

– Ett år efter maktskiftet 2024 är Awamiförbundet, tillsammans med koalitionspartner och Jatiyapartiet, nu det mest populära partiet. Enligt KNR-bulletinen juli 2025 skulle över 50 procent av folket rösta på dem. Men Yunus-regimen har en plan att exkludera Awamiförbundet från valet.

Voice of America visade att 57 procent av publiken vill att Awamiförbundet ska ha rätt att delta i valet. Yunus-regimen samt delar av media, inklusive BBC och Al Jazeera, driver omfattande propaganda mot Awamiförbundet och ledaren Sheikh Hasina för att partiet ska kunna exkluderas från valet.

Du som är författare, och andra intellektuella som har lämnat landet, kan ni upprätthålla levande kontakter med släkt och vänner i Bangladesh?

– Jag försöker upprätthålla levande kontakter med släkt, författarkollegor och vänner i Bangladesh. En del av mina förlag ligger i Dhaka. Jag vet inte mycket om hur andra som bor utomlands håller kontakten.

Vissa av dem publicerar fortfarande böcker i Dhaka. Jag har märkt att en del av dem till och med trivs med islamism och Yunus-politik! Jag besökte Bangladesh senast i januari–februari 2024. Då reste jag runt i landet och försökte följa utvecklingen inom kultur, samhälle och etnicitet.

Har du möjlighet att återvända på besök till Bangladesh?

– Jag vet inte än. Jag har frågat mina kontakter i Dhaka. Ingen ger mig några positiva signaler. Alla säger att jag ska avvakta till december i år. Jag önskar åka dit så snart som möjligt. Jag bojkottade bokmässan i Dhaka i år på grund av den kontroversiella utvecklingen med högerextremistisk inriktning. Vi väntar och ser hur det blir vid nästa bokmässa som äger rum i februari 2026.

Fotnot: Anisur Rahman har svarat på frågor från Sydasiens redaktör Johan Mikaelsson.

Läs mer | Utvalda artiklar om Bangladesh

Pressfrihet under hot i Sydasien – Bangladesh i fokus

Bangladesh: ny våldsvåg med gamla rötter

Samtal om Bangladesh väcker tankar kring allvarliga läget

Sorgligt att vår historia kränks i kölvattnet av protesterna