Yttrandefrihet och demokrati under attack i Bangladesh

Bangladesh är i förändring, men vilken riktning tar demokratin.
Bangladesh är i förändring, men vilken riktning tar demokratin. Foto: Mamunur Rashid | Shutterstock, nazmulislam41633 | Shutterstock, Danita Delimont | Adobe Stock, Sk Hasan Ali | Shutterstock
Beräknad lästid 3 minuter

Situationen för demokrati och yttrandefrihet i Bangladesh förvärrades när Nobelpristagaren Muhammad Yunus trädde in på maktscenen. Förhoppningar om att det mesta skulle bli bättre grusades. Läs utdraget ur Sidor av Sydasien – Nyanser, där exilförfattaren Anisur Rahman i sin essä ger en bakgrund, målar en bild av våld, förtryck och extremism – och pekar ut en ljus väg framåt.

Fasansfullt, avskyvärt våld skakar ”vårt kära Bangladesh”. Det är en mörk bild vi ser. Tusentals människor har mördats det här året; vad ska siffran ha stigit till när året summeras?

Tiotusentals barn har utsatts för våld, kvinnor och flickor trakasseras dagligen sexuellt, personer med särskilda behov har arresterats och tvingats delta i manifestationer för Yunus interimregim. Arbetslöshet och fattigdom gör människor hungriga, svaga och desperata. För demokratin och den mänskliga tillvaron i stort är det nya lågvattenmärken i landet som annars ofta drabbas av översvämningar.

Senaste året har fler än 200 journalister, författare, artister och progressiva sekulära röster på helt falska grunder åtalats för mord. Det görs i syfte att hindra dem att sprida kunskap om det som sker i landet. Sanningen är ett offer. I internationella medier saknas reportage om situationen i landet, vilket gör att omvärldens kunskap är mycket låg.

I huvudstaden Dhaka har yttrandefrihetsförsvarare gripits: den kände minoritetskämpen och ekonomen Abul Barkat, befrielsekrigshjälten Latif Siddiqui, journalisterna Shariar Kabir och Manjurul Alam Panna, samt professorerna Sheikh Hafizur Rahman Karzon och Nazmul Ahsan Kalimullah. Gripandena tycks syfta till att tysta några av de sista modiga, oliktänkande och fria rösterna. Samtidigt anklagas militären för folkmord i distriktet Gopalganj i sydvästra Bangladesh.

I efterdyningarna av premiärminister Sheikh Hasinas flykt till en exiltillvaro i Indien har landet drabbats av en fortsatt omfattande förstörelse av skolor, sjukhus, skulpturer, akademiska institutioner, museer, bibliotek och teatrar. Företag och fabriker, människors arbetsplatser, har slagits i spillror. Fängelser har förstörts och fångar som begått grova brott, inklusive islamistiska extremister, har fått hjälp att fly. Mycket ser ut som verk av islamister som bär arvet från talibanerna, ISIS och al-Qaida.

Uppslag i Sidor av Sydasien – Nyanser. Bilden visar män som firar utanför en domstol i Dhaka den 17 november 2025 när besked kommer att premiärminister Sheikh Hasina, som är i landsflykt, befinns skyldig för brott mot mänskligheten och döms till döden.
Uppslag i Sidor av Sydasien – Nyanser. Bilden visar män som firar utanför en domstol i Dhaka den 17 november 2025 när besked kommer att premiärminister Sheikh Hasina, som är i landsflykt, befinns skyldig för brott mot mänskligheten och döms till döden. Foto: Mamunur Rashid | Shutterstock

Makteliten har intresse i att bangladeshiska medier inte rapporterar kritiskt om det som Yunus regim och armén gör. Människor i Bangladesh är rädda och undviker att kritisera. Att ifrågasätta armén eller kritisera religiösa grupper kan kosta en människa livet.

Folkgruppen chakma, urinvånare i Chittagong Hill Tracts, har attackerats och hinduer, kristna och buddhister och andra religiösa minoriteter över hela Bangladesh känner rädsla. Regeringen, polisen och armén står inte för alla människors säkerhet i landet.

Det senaste året har det kulturella och historiska arvet systematiskt vandaliserats och slagits i spillror: bland annat 1 400 skulpturer, monument över Sheikh Mujibur Rahman, landets grundande president, statyer av Nobelpristagaren Rabindranath Tagore, konstnären Shilpacharya Zainul Abedin, den banbrytande feministiska författaren Begum Rokeya, hjältar från befrielsekriget 1971 samt filosofen Lalon Fakir.

* * *

Sydasiens nyårskalender 2025-2026 lyfter fram boken Sidor av Sydasien – Nyanser
I Nyårskalendern publicerar vi utdrag ur Sidor av Sydasien – Nyanser. Läs här om hur du beställer. Foto (bakgrund): Abdul Momin Photographer | Shutterstock

1 | Ett superexklusivt förhandsutdrag från Den väldigaste indiska matresan ∙ bokutdrag ∙ Zac O’Yeah
2 | Trädgårdshistoria i Indien – från heliga lundar till gröna tak ∙ reportage ∙ Karl-Johan Fabó
3 | Ayurveda är en hälsolära för alla – åtminstone i Indien ∙ essä ∙ Julia Wiræus
4 | Här skapas gröna oaser på hustak i storstaden∙ essä ∙ Jenny Wikström och Karl-Johan Fabó
5 | Följ med till Kumbh Mela – hinduismens megafestival ∙ bildreportage ∙ Mattias Löw
6 | Hazarer i Sverige: ”Kalla oss inte afghaner” ∙ essä ∙ Karin Fridell Anter
7 | Maktskifte och förändringar efter Gen-Z-protesterna ∙ reportage ∙ Henrik Schedin
8 | Yttrandefrihet och demokrati under attack i Bangladesh ∙ essä ∙ Anisur Rahman
9 | På språkjakt i Pakistans Norrland ∙ essä ∙ Henrik Liljegren
10 | Språkresan – eller att prata med tamiler om tamilska ∙ essä ∙ Johan Mikaelsson
11 | Om att förlora och att återerövra dhivehi ∙ essä ∙ Ijunad Junaid
12 | Drömbygget Gelephu Mindfulness City en verklig utopi ∙ reportage ∙ Alf Persson

Swisha och förhandsbeställ Sydasiens kommande bok 2025-2026.
Beställ Sidor av Sydasien – Nyanser (2025-2026). Swisha 200 kr till 1232112068. Skriv namn och adress i meddelandefältet eller mejla info@sydasien.se.
Anisur Rahman

Anisur Rahman är bengalisk-svensk författare, poet, dramatiker, journalist, redaktör och folkbildare. Han skriver och verkar i flera genrer, från prosa och poesi till samhällskritisk analys och han skriver på bengali, engelska och svenska. Han debuterade 2003 med diktsamlingen Empty Glass och flera av hans verk har översatts till över 20 språk. Anisur var 2009-2011 fristadsförfattare i Uppsala, där han också bor idag.

Inga kommentarer ännu

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.