I rättssalar världen över intar naturen rollen som part i mål. Inte minst för klimaträttvisa utkämpas nu slag för planeten i domstolar. I en debattartikel skriver Kanni Wignaraja, FN:s biträdande generalsekreterare och UNDP:s regionala direktör för Asien och Stillahavsområdet: ”Den ökande mängden klimatrelaterade rättsfall visar hur miljön kan kräva rättvisa och ansvarstagande. Det kan gynna oss alla.”
Högsta domstolen i Indien deklarerade den 23 oktober 2024 en föroreningsfri miljö som en grundläggande rättighet. Det understryker regeringens skyldighet att tillhandahålla ren luft och rent vatten. I april 2024 dömde Europadomstolen för mänskliga rättigheter mot Schweiz för otillräckliga åtgärder mot klimatförändringar och bekräftade klimatförändringar.
Sedan 2017 har antalet rättsfall rörande klimatförändringar ökat kraftigt, särskilt i USA, men också globalt. Antalet fall tredubblades mellan 2017 och 2023, från 884 till 2 540. Cirka 17 procent sker i utvecklingsländer, inklusive små ö-nationer. Den juridiska landskapet utvecklas, med betydande domar i Asien och Stillahavsområdet som driver förändring. Här spelar UNDP en avgörande roll.
För att ge ett exempel på pionjärarbete inom klimatjuridiken kan vi gå tillbaka till 2010, då Indiens Nationella Gröna Tribunal och Filippinernas Writ of Kalikasan (kalikasan betyder Natur på filippinska) skapades.
Det här unika rättsliga instrumentet – vars design stöddes av UNDP – ger medborgarna möjlighet att skydda miljörättigheter genom att lämna in snabba och tillgängliga domstolsansökningar för att hantera ekologiska skador som påverkar flera regioner.
Detta tillåter omedelbar rättslig intervention för att skydda balanserade och hälsosamma ekosystem. Exempelvis har det använts för att stänga ned deponier och olagliga soptippar och samtidigt driva på för rehabilitering av Manila Bay och att lista miljöovänliga plastprodukter.
På samma sätt har domstolar i Pakistan antagit ett perspektiv för klimaträttvisa och bildat en klimatförändringskommission. Ett särskilt fall involverade sjuåriga Rabab Ali, som utmanade de planer som fanns för att utöka kolproduktionen i Tharöknen. Fokus sattes på rättvisa över generationsgränser i klimatåtgärder. Pakistan var också en av de största förespråkarna för konceptet Loss and Damage [förluster och skadeverkningar, red anm] när det först lades fram.
Efter det banbrytande Parisavtalet 2015 söker aktivister och medborgare världen över allt oftare rättsliga lösningar för klimatfrågor, vilket sporrar innovativa juridiska metoder och omprövning av vad klimaträttvisa innebär.
Fakta | Miljöjuridik – fyra viktiga trender
1. Mänskliga rättigheter kopplas till miljöskydd och tillgång till resurser
Domstolar erkänner sambandet mellan klimatförändringar och mänskliga rättigheter, vilket stärker skyddet av miljön och ansvarstagandet. Många domstolar tolkar konstitutionella rättigheter som att de inkluderar miljöskydd.
2. Rättvisa för kommande generation
Fall som rör unga människor understryker klimatförändringarnas ojämlika påverkan på framtida generationer och hur klimaträttvisa är en av de främsta frågorna för ungdomar världen över.
3. Företagens ansvar
Domstolar förlänger klimatåtaganden för företag.
4. Innovativa juridiska begrepp
Nya principer som ”vattenrättvisa” och erkännande av naturens rättigheter, exempelvis träd som levande ”väsen”, får allt större genomslag.
Den internationella domstolens rådgivande yttrande förväntas påverka klimatrelaterade rättsliga åtgärder och politik under många år framöver:
”Tack vare stillahavsnationen Vanuatus ledande roll vid FN:s generalförsamling tar Internationella domstolen nu upp ett banbrytande mål om klimaträttvisa – det största fallet någonsin – för att avgöra vad länder och företag är skyldiga att göra enligt internationell rätt för att skydda klimatet och miljön från växthusgasutsläpp orsakade av människan, och för att fastställa de rättsliga konsekvenserna för regeringar när deras handlingar eller brist på åtgärder har orsakat allvarlig skada på klimat och miljö.”
Dessa rättsliga framsteg tvingar både den offentliga och privata sektorn att överväga och definiera mer ambitiösa klimatmål, och erbjuder medborgare och aktivister nya vägar att genomdriva ansvarstagande.
För UNDP är detta inte bara ett område som kräver omedelbara åtgärder, utan också en naturlig plats för tematisk konvergens där två av våra expertområden möts: klimatåtgärder och styrning. UNDP stödjer aktivt domstolar för att hantera dessa nya fall.
Exempelvis syftar vår globala strategi för miljörättvisa (2022) till att öka ansvarstagande och skydd av miljörättigheter för nuvarande och framtida generationer, samt främja en miljömässig rättsstatsprincip. Strategin bygger på en trestegsmetod: att etablera rättsliga ramverk, stödja effektiva och folkcentrerade institutioner och att öka tillgången till rättvisa och juridisk styrka.
UNDP:s Nature Pledge (löfte för naturen) har ett centralt mål att stärka ramverket för miljörättvisa i 50 länder. Det ger konkreta resultat. Till exempel har UNDP i Thailand samarbetat med det rättsliga träningsinstitutet för klimaträttvisa, där domare utbildats i klimatpåverkan.
Genom att stödja innovativa juridiska begrepp hjälper vi rättsväsendet att förespråka nya rättsliga principer som ”vattenrättvisa”, vilket hjälper domstolar i nya miljöfall. UNDP har också stött ASEAN-länder med en bedömning av miljörättvise-behov.
Genom sitt Justice Futures CoLab främjar UNDP rätten till en hälsosam miljö och bekämpar orättvisor, samt stödjer domstolar i arbetet för klimaträttvisa. Rättssystemen blir nyckelaktörer i klimatåtgärder, med potential att ta itu med frågor om klimatflykt, ursprungsbefolkningars rättigheter, finansiering och ansvar vid extremväder.
Klimaträttvisa kommer också att vara en avgörande faktor under den föreslagna förlust- och skademekanismen, där UNDP, med nationella och internationella partner, stödjer länder med taxonomi, värdering av naturresurser och skadekalkyler.
Domstolarnas kapacitet att höra och hantera dessa fall stärks. Samtidigt bidrar ökad medvetenhet bland medborgare och deltagande i frågor som rör klimaträttvisa till mer engagemang.
När antalet händelser kopplade till ändrat klimat och naturkatastrofer ökar och intensifieras, växer trenden att söka rättvisa och rättslig och finansiell ersättning. Att säkerställa att systemen och människorna som är involverade är väl förberedda och bedömer rätt i detta relativt nya område kommer att gynna alla, inklusive miljön som kärande.
Text: Kanni Wignaraja | IPS
Översättning: Sydasiens redaktion
Läs mer | Klimat och vatten
I Sydasiens magasin med tema Klimat och vatten som gavs ut 2020 sattes fokus på klimatförändringar och frågor kring vatten i Sydasien. Läs hela magasinet i Sydasiens arkiv.
