Sri Lanka har präglats av straffrihet, då ansvarsutkrävande efter krig, katastrofer och nationella tragedier har uteblivit. Terrorattackerna på påskdagen den 21 april 2019 är ett undantag. Processen fortsätter och en allt större skugga faller över en tidigare chef för Sri Lankas underrättelsetjänst.
Sammanlagt 279 människor dödades i de samordnade självmordsattackerna i Sri Lanka den 21 april 2019. Hundratals skadades och tusentals nära anhöriga drabbades av chockartad sorg. Det var verket av en grupp extremister som riktade in sig på påskfirande kristna i kyrkor i Colombo, Negombo och Batticaloa.
Kraftiga sprängladdningar som burits in i väskor och ryggsäckar detonerade precis när gudstjänstbesökarna hade samlats för mässa på påskdagen. Samtidigt attackerades hotellen Shangri-La, Kingsbury och Cinnamon Grand i Colombo. Tidpunkten var även där vald för att orsaka maximalt antal dödade och skadade. Hotellgäster från hela världen dödades och skadades när de åt frukost.
Attackerna utfördes av en grupp islamistiska extremister med kopplingar till Zahran Hashim från Kattankudy i Sri Lankas östra provins. Detta är det dödligaste terrordådet i Sri Lankas historia sedan krigsåren 1983-2009 och det värsta i världen sedan attackerna i USA 11 september 2001.
Frågorna kring attentaten intensifierades när den tidigare försvarssekreteraren Gotabaya Rajapaksa, bara två dagar efter bombdåden, meddelade att han skulle ställa upp i presidentvalet. Hade han inte gjort det uttalandet är det möjligt att påskdagsattackerna – och misstankarna om en påstådd ”intern hand” bakom dem – gradvis hade fallit i glömska tillsammans med offren.
Bimal Rathnayake, som sedan 2024 innehar ministerposten för transporter, landsvägar och urban utveckling, sa nyligen att Gotabaya Rajapaksas besked, endast några dagar efter attentaten, om att kandidera till presidentposten ”har väckt misstankar om att attackerna kan ha utnyttjats för politisk vinning genom att skapa ett klimat av rädsla kring den nationella säkerheten”.
Nya anklagelser och utredningar riktar åter strålkastarljuset mot flera nyckelpersoner i och kring den tidigare regeringen. Ett namn som återkommande nämns är den tidigare chefen för Sri Lankas statliga underrättelsetjänsten (State Intelligence Service), Suresh Sallay.
Anklagelser om kopplingar mellan inte bara Sallay utan även andra höga tjänstemän i fråga om olika aspekter kring påskdagsattackerna har dykt upp med jämna mellanrum under årens lopp. Sedan NPP-regeringen tillträdde 2024 och fördjupade utredningar inleddes har dessa fått ny aktualitet.
Vatikanen har hela tiden visat ett starkt engagemang för att rättvisa ska skipas för offren. Heliga stolen (Holy See) är den enhet som lyder direkt under påven och är den centrala styrande myndigheten för den romersk-katolska kyrkan. Organisationen har också observatörsstatus i FN.
Vid upprepade tillfällen efter attentaten har dess företrädare besökt Sri Lanka och uppmanat myndigheterna i laner att genomföra en trovärdig utredning samt ge de anhöriga till dem som dödades i vad många anser var en tragedi som hade kunnat förhindras. Familjer, vänner och landet i stort har fått vänta på svar. Sanningen dröjer än.
En av Vatikanens företrädare är Dr Brian Udaigwe, som är apostolisk nuntie, alltså diplomatiskt sändebud för Heliga stolen. Åren 2020-2025 var han Vatikanens och påvens ambassadör och förlängda arm i Sri Lanka. Sedan 2025 är han nuntie för Etiopien och har sedan dess fått ytterligare afrikanska länder att arbeta med.
Udaigwe besökte Sri Lanka vid flera tillfällen och framförde hälsningar från Påve Franciskus under dennes pontifikat som varade till 21 april 2025, dagen då Franciskus lämnade jordelivet. Udaigwe underströk Vatikanens stöd för Sri Lankas utveckling, samtidigt som han betonade vikten av att sanningen om påskdagsattackerna klarläggs och att de ansvariga ställs till svars.
Omedelbart efter påskdagsattackerna beskrev kardinal Malcolm Ranjith, ärkebiskop av Colombo, tragedin som ”en mycket, mycket sorglig dag för oss alla”.
– Jag vill därför uttrycka min djupaste sorg och mitt deltagande med alla de oskyldiga familjer som har förlorat en anhörig, liksom med dem som har skadats och lämnats i nöd, sa han.
Kardinal Ranjith fortsatte:
– Jag fördömer – med all kraft jag förmår – denna handling som har orsakat så mycket död och lidande bland människor.
Han uppmanade också Sri Lankas regering att genomföra ”en mycket opartisk och grundlig utredning och ta reda på vilka som bär ansvaret för dessa handlingar”.
Sedan dess har kardinalen fortsatt att föra offrens talan och återkommande riktat kritik mot politiker när han ansett att utredningen har kommit på avvägar. Han har gång på gång frågat vem som var den verkliga ”hjärnan” bakom attentaten – en person som myndigheterna fortfarande säger sig söka.
Sju år senare är påskdagsattackerna fortfarande en av de mest splittrande frågorna i Sri Lankas politik och samhällsliv. Den senaste utvecklingen har ytterligare fördjupat den politiska och religiösa polariseringen efter de anklagelser som ministern för nationell säkerhet, Ananda Wijepala, riktat mot den tidigare chefen för den statliga underrättelsetjänsten, Suresh Sallay.
Sallay har vårdats på Colombo National Hospital efter att ha kommit med anklagelser om att han behandlats illa och att utredningen av honom inte sköttes korrekt. Han inledde den 6 juni en protest mot hur han behandlats och vägrade att äta och dricka.
Hans hälsotillstånd blev allt sämre och den 27 juni fördes han till sjukhusets hjärtavdelning.
På inrådan av sina juridiska ombud avslutade han protesten den 1 juli. Samma dag avslog domstolen hans begäran om att byta ut ledningen för utredningen och beslutade att den skulle fortsätta i nuvarande form.
Domstolen har också ålagt Sallay att samarbeta med utredarna, bland annat genom att lämna ut lösenord till sina mobiltelefoner och datorer. På grund av medicinska skäl kan han nu tillstånd att delta i kommande domstolsförhandlingar via videolänk.
Företrädare för kristna i Sri Lanka har i stor utsträckning välkomnat den återupptagna utredningen och framhållit att alla som bär ansvar, oavsett ställning eller befattning, måste ställas till svars.
Samtidigt har anhängare till Rajapaksa-administrationen och delar av den buddhistiska majoritetsbefolkningen hävdat att utredningen är politiskt motiverad. Omständigheterna kring Sallays frihetsberövande har ifrågasatts, då det hänvisas till lagen om förebyggande av terrorism, Prevention of Terrorism Act (PTA).
Kritiker har pekat på ironin i att Sallay, som tidigare ledde underrättelseoperationer mot LTTE och själv använde PTA-lagen vid förhör, nu sitter frihetsberövad med stöd av samma lagstiftning.
Minoritetsgrupperna, i synnerhet tamilerna, har under decennier kritiserat lagen för att den möjliggör långvariga frihetsberövanden utan rättsprocesser och för att lagen anses ha underlättat statens övergrepp. Sallay uppges själv ha förespråkat att PTA ska avskaffas och samtidigt uttryckt oro över hur utredningen har bedrivits under tiden han hållits i polisens förvar.
Minister Ananda Wijepala har i parlamentet riktat allvarliga anklagelser mot den tidigare underrättelsechefen. Enligt ministern har utredarna samlat in bevis som tyder på att Suresh Sallay på förhand hade kännedom om planeringen av terrorattackerna och om extremisternas verksamhet.
Han har i sina tal konstaterat att Sallay tre veckor före attentaten hade använt fyra muslimska personer för att samla in viktig information, bland annat om hur många människor som brukade delta i mässan i en kyrka i Negombo.
– Den viktigaste av dessa fyra personer har av vittnen inför kriminalpolisen (CID) identifierats som en IS-extremist och har varit försvunnen sedan påskdagsattackerna. Det finns också uppgifter som tyder på att Sallay träffade den informatör som varnade arméns underrättelsetjänst för de planerade attentaten på ett hotell i Colombo, sa Wijepala i parlamentet.
Ministern hävdar att Sallay hade vidtagit åtgärder för att förhindra att information offentliggjordes som hade kunnat avslöja avgörande omständigheter kring attentaten.
Wijepala avvisar också uppgifter om dålig behandling och sade att Sallay har fått alla rättigheter och tillgång till faciliteter som tillkommer en huvudmisstänkt, däribland regelbunden kontakt med sina juridiska ombud.
Enligt ministern har Sallay hittills vägrat att lämna ut lösenorden till sin bärbara dator och mobiltelefon, något som myndigheterna menar har försvårat utredningsarbetet.
Samtidigt har Sallays hustru och hans juridiska ombud uttryckt oro över hans frihetsberövande och hälsotillstånd i samband med hungerprotesten. De har uppmanat myndigheterna att ge honom regelbunden tillgång till anhöriga och juridiskt biträde samt att säkerställa hans välbefinnande.
Utredningen har också väckt oro bland militärer, försvarspersonal och oppositionspolitiker när det gäller offentliggörandet av känslig information om den nationella säkerheten. Vissa menar att underrättelsematerial inte bör diskuteras offentligt och varnar för att sådana avslöjanden kan skada landets säkerhetsintressen.
I takt med att allt fler motstridiga uppgifter och tolkningar har kommit fram har utredningen om påskdagsattackerna blivit en central fråga i den politiska, religiösa och rättsliga debatten.
Regeringen hävdar att syftet med utredningen är att klarlägga sanningen bakom de 279 människornas död, som i varje enskild människas fall bör klassificeras som mord och på ett övergripande plan som terroristbrott. Kritiker menar att processen måste vara öppen, opartisk och fri från politisk påverkan för att allmänhetens förtroende ska kunna upprätthållas.
Fallet har också väckt stor uppmärksamhet därför att det fått betydande konsekvenser för Sallays familj, inte minst hans hustru och son, vars privatliv i allt större utsträckning har hamnat i offentlighetens ljus.
Regeringen har gjort klart att utredningen fortsätter. De protester som förekommit ska inte hindra utredningen. Allt sker mot bakgrund av det internationella samfundets krav på att Sri Lanka ska upprätthålla mänskliga rättigheter och utkräva ansvar. Krav är också del i villkoren för Sri Lankas program genom IMF, Internationella valutafonden.
Nalinda Jayatissa, mediaminister i Sri Lankas regering, har klargjort att myndigheterna inte kommer att låta sig påverkas av demonstrationer och att utredningen fortsätter.
Samtidigt ger fallet upphov till en intensiv samhällsdebatt, särskilt om olika aktörers roller och om hur misslyckanden inom underrättelseverksamheten och kopplingarna till extremistiska nätverk ska tolkas.
Vissa kommentatorer och politiska aktörer har ifrågasatt varför de tidiga varningssignalerna och en extremistisk verksamhet inte möttes av kraftfulla åtgärder. Andra varnar för generaliseringar och påpekar att utredningarna fortfarande pågår samt att ansvaret måste fastställas genom rättsliga och parlamentariska processer.
Zahran Hashim har i officiella utredningar beskrivits som ledaren för den grupp som låg bakom attentaten. Hans identitet och gruppens ideologi är fortfarande en känslig och omstridd fråga i den offentliga debatten.
Han har kopplats till extremistisk predikoverksamhet och radikalt innehåll som publicerats på nätet. Samtidigt har delar av den muslimska befolkningen avvisat försök att koppla hans handlingar till islam som religion och hävdat att hans ideologi avviker från islams läror.
Andra menar att detta innebär en vitmålning och att förekomsten av islamistisk extremism förbises och tonas ned och har varit av avgörande betydelse för att attentaten genomfördes.
Maithripala Sirisena var president vid tidpunkten för attentaten. Nu har han på nytt dragits in i debatten. Han har tidigare sagt att det förekom allvarliga brister i underrättelsearbetet och han har antytt att utländska intressen kan ha varit inblandade i händelserna.
Sirisena har vidare hävdat att attentaten syftade till att destabilisera och ”störta” hans regering medan han fortfarande var president. Enligt Sirisena är den utländska kraft som han misstänker ligger bakom händelserna mycket mäktig och något han själv inte kan ”kämpa mot”.
Sri Lankas högsta domstol har tidigare beordrat Sirisena att betala 100 miljoner rupier i skadestånd till offren. Domstolen fann att han och andra höga statliga företrädare inte hade agerat på de underrättelsevarningar som fanns före attentaten och därmed bidragit till den tragiska utgången.
Domen, som meddelades i januari 2023, var en del av ett mål om grundläggande rättigheter som väckts av offer och anhöriga. Sirisena fullgjorde senare betalningen, som domstolen hade ålagt honom att betala personligen för försummelserna.
Zahran Hashim, som enligt uppgifter verkade som predikant i Kattankudy, beskrivs i flera utredningar som en person som framförde radikala predikningar till sina anhängare, bland annat via internet.
En del av hans videoinspelningar fick stor spridning efter attentaten. Myndigheterna har också granskat hans kontaktnät och rekryteringsverksamhet under tiden före bombdåden.
Vid fältarbete i Kattankudy, den stad som nu främst förknippas med Hashim, visade det sig vara känsligt att besöka vissa platser där han tidigare hade predikat. En del invånare var ovilliga att uttala sig offentligt eller att medverka till mer ingående rapportering om de religiösa platser som hade anknytning till honom.
Men reaktionerna varierar. Vissa avfärdar honom som någon som inte representerade islams lära, samtidigt som de medger att han har varit verksam som predikant.
Påskdagsattackerna är en djupt splittrande fråga i Sri Lanka. Den präglas av motsägelser, konkurrerande berättelser, pågående utredningar och obesvarade frågor om underrättelseverksamhetens misslyckanden, förekomsten av extremistiska nätverk och politiskt ansvarstagande. Långt fler än bara de närmast anhöriga väntar på en sann och fullständig genomlysning med efterföljande ansvarsutkrävande.
Översättning och bearbetning: Johan Mikaelsson
Läs mer | Fler artiklar om terrordåden påskdagen 2019
