När det kommer till HBTQI-frågor är det vanligt att främst västerländska länder målas upp som de mest progressiva. Däremot finns det positiva exempel i Sydasien som vi i Sverige och västvärlden kan lära oss av. I denna essä tar Henrik Schedin avstamp i hijra för att utforska manligt, kvinnligt och allt däremellan.
Etikett: Hijras
Chetali skiftar mellan sina könsidentiteter dagligen, då hon dagtid försörjer sig på att ge välsignelser och nattetid delar lägenhet med män som inte vet vad hon får sina pengar ifrån. Det delade boendet är en praktisk lösning som tvingar henne till ett dubbelliv. Det underlättar när hon åker i kollektivtrafiken eller när hon ska besöka privatsjukhus.
De flesta transpersoner i Pakistan möter inte acceptans, utan blir utfrusna av sina familjer och har inget val förutom att söka upp de grupper av hijras som ofta leds av en guru som får rollen som beskyddare av gruppens medlemmar. För transpersoner som Bindiya Rana, 35, som bor i mångmiljonstaden Karachis fattiga kvarter där livet är en daglig kamp för rättigheter och acceptans.
Sydasiens redaktion önskar en skön sommar vart ni än befinner er! Jag passar på att tipsa om lite skön sommarläsning innan hängmattan eller utlandssemestern hägrar och datorn förblir avstängd. Trevlig läsning och välkomna tillbaka i augusti!