Sedan ”flyktingkrisen” 2015 har en restriktiv svensk asyllagstiftning införts som tycks slå särskilt hårt mot afghaner. Samtidigt har många volontärer, humanitära organisationer och kulturpersonligheter startat en rörelse som kräver att afghanerna ska få stanna. Vad som saknas i debatten är en förståelse för djuporsakerna till den afghanska massflykten, vilka inkluderar den misslyckade svenska och internationella insatsen i Afghanistan.
Etikett: Afghanistan
”Afghanistan är inte säkert!” Slagorden skallade vid Migrationsverkets förvar i Kållered under måndagen. På kvällen lyfte ändå ett plan med ett okänt antal afghanska ungdomar. Protesterna gick inte obemärkt förbi, men beslutet står fast: ungdomarna som sökt skydd i Sverige anses inte ha asylskäl. Sydasien pratade med författaren Ali Zardadi, som fanns på plats i Kållered.
Afghanistan anses vara ett av världens minst jämställda länder och är därför ett av de farligaste länderna för flickor och kvinnor att leva och växa upp i. Flickor och kvinnor diskrimineras ständigt och har sämre möjligheter än pojkar och män till att erhålla utbildning och arbete på grund av osäkerhet i landet, traditionens makt om tidiga äktenskap och att kvinnor har sina sysslor hemma. Det är därför främst kvinnor som inte kan läsa och skriva och är anledningen till att enbart femton procent kvinnor är aktiva på arbetsmarknaden, i jämförelse med männens åttio procent.
Admir Skodo undersöker hur det afghanska flyktingskapets betydelse har förhandlats fram och bestritts av olika sociala aktörer i San Francisco Bay Area och Skåne sedan kalla kriget. Admir Skodo är forskare vid SASNET- ett nätverk för Sydasienstudier på Lunds universitet- och Elina Vidarsson har intervjuat honom.