Maldivernas skogar har inte värdesatts när öar har exploaterats för turism. Men det sker en förändring. På 13 bebodda öar inom atollen Noonu har ö-rådet säkrat lokalt ägande. Nu skyddas och hanteras ekosystem och biologisk mångfald. Valah dhiyun, att gå ut i skogen sitter djupt i folksjälen och samlarekonomin.
Den 64-åriga Aminath Hussain på ön Kendhikolhudhoo i Noonu-atollen plockar upp en tropisk mandelfrukt från korgen och placerar den ovanpå en stubbe av en kokospalm. Hon håller stenfrukten mellan sina rynkiga fingrar och slår den försiktigt med en machete för att öppna skalet.
– Skadade frukter möglar snabbt så vi måste vara mycket försiktiga, säger Hussain, medan hon försiktigt tar bort den smala frökärnan från insidan av skalet och undersöker den för eventuella skador. Nöjd släpper hon ner den i en glasburk.
Hon är en av ett dussintal kvinnor på ön som samlar föda i skogen där man utan kostnad kan plocka tropiska mandlar som i Maldiverna kallas kanamadhu. Under de senaste åren har Maldiverna sett efterfrågan på denna näringsrika mandelliknande nöt skjuta i höjden. Nya recept för att baka kanamadhu-kakor och desserter är trendiga på sociala medier. Under högsäsonger som Ramadan och Eid kan ett kilo av dessa nötter kosta mellan 800 och 1000 maldiviska rupier.
Detta är goda nyheter för invånarna på Kendhikolhudhoo, då ön har ett stort skogsområde med tropiska mandelträd. Hussain har samlat nedfallna frukter från dessa träd så länge hon kan minnas. Tidigare var den huvudsakligen för egen konsumtion, men nuförtiden kan nötskörden ge en betydande inkomst för familjer som är involverade i denna verksamhet.
Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO utgörs cirka tre procent av landets totala landyta av skog. Den består mestadels av strandnära litoralskogar med mangroveträd samt lundar av kokospalmer kring dammar och laguner. FAO konstaterar också att kvinnor agerar i ett sammanflätat ekosystem av skogar, åkrar, köksträdgårdar och djurhållning på ett balanserat sätt.
Kvinnornas samlande av ved och och annat skogsmaterial till bränsle, tillsammans med deras odlingar och hantverksaktiviteter i hemmen, spelar en viktig roll för att hjälpa till att balansera resursflöden och upprätthålla lokala ekonomiska system på ett hållbart sätt.
Det finns ingen officiell statistik över hur mycket skörden av skogsprodukter som tropiska mandlar inbringar ekonomiskt, men Hussain är övertygad om att nästan varje familj på ön idag har någon som säljer dessa.
”Skadade frukter möglar snabbt, så vi måste vara mycket försiktiga.”
– Intäkterna beror på hur snabbt du kan plocka. Jag är för gammal nu, jag kan inte springa lika fort som andra, säger hon med ett brett leende.
Varje måndag och torsdag, klockan nio på morgonen, ses kvinnor gå in i skogen med hinkar och väskor. De plockar alla nedfallna frukter från marken en efter en. Övriga dagar i veckan samling palmblad och kokosnötter in, med undantag för fredagar, då all livsmedelsrelaterad verksamhet förbjudits av örådet.
Efter att ha samlat in frukterna låter man dem ligga i solen för att torka några dagar. Detta för att skalet kan spräckas och den fuktiga kärnan tas bort betydligt enklare när den torkat. Flertalet mandelplockare säljer fröna till mellanhänder, köpmän som levererar till huvudstaden Malé och möjligen också exporterar. Dessa gör sig stora vinster genom att köpa fröna billigt och sälja dem till ett högt pris.
Denna samlarekonomi hotas av pågående förändringar av markanvändningen. Liksom på de flesta andra maldiviska öar där folkökningen är stark tas på Kendhikolhudhoo, med en befolkning på 1700 personer, allt mer av skogsområdena över av bostäder och ny infrastruktur.
”Vi visste ingenting när de högg ner träden. Det fanns ingen ersättning till oss.”
Hussain berättar att flera stora tropiska mandelträd nyligen höggs ner för att röja en tomt för en rik pamp inom turismbranschen. Enligt uppgift har denne lovat att bygga en turismhögskola, där unga människor ska utbildas för arbete inom besöksnäringen, på semesteranläggningar och hotell.
– Vi visste ingenting när de högg ner träden. Det fanns ingen ersättning till oss, förklarar hon.
Hennes oro återspeglar ett större problem med överskattad tilltro till att utveckla turism över hela landet. Även om regeringen har lovat mer ekonomisk diversifiering, särskilt efter de minskade inkomsterna från turism under pandemin, har de faktiska framstegen varit blygsamma. Dessutom driver turismen på avverkning och uppryckning av fler träd.
| stock.adobe.com
Obebodda öar med tät vegetation som en gång utnyttjades av närliggande bebodda ö-samhällen för att skörda timmer, kokosnötter och jordbruk har tagits över av centralregeringen och auktionerats ut för utveckla nya semesteranläggningar. Samtidigt har dessa nya öar för turism utlöst en aldrig tidigare skådad efterfrågan på träd, eftersom hotellägarna vill förvandla de karga konstgjorda landmassorna till ett säljbart tropiskt ”paradis” för turister.
Regionen är ett ”paradis” som har upplevt de förfärliga effekterna av överexploaterad turism.
Mohamed Basheer, Noonu-atollens rådspresident, säger att hans region är ett ”paradis” som har upplevt de förfärliga effekterna av överexploaterad turism, som fråntagit de lokala ö-samhällena rätten att använda mark och naturresurser i sin egen atoll.
Sedan han tillträdde har han försökt att förena alla 13 bebodda öar inom atollen för att göra anspråk på lokalt ägande av all mark och alla naturresurser. En plan har tagits fram för att se till att de regionala ekosystemen och den biologiska mångfalden skyddas och hanteras på ett hållbart sätt för att tillhandahålla mat och inkomstkälla för lokalbefolkningen.
Hussain har inte hört talas om dessa planer, men är angelägen om att se skogarna skyddas för att hålla samlarekonomin vid liv. Skälen går utöver inkomster.
”Att gå till skogen – valah dhiyun”, som lokalbefolkningen här säger, är ett sätt att leva, nedärvt från förfäderna.
– Men det är upp till den yngre generationen. De bestämmer sig nu.
Fakta | Atollen Noonu och ön Kendhikulhudhoo
Noonu är en så kallad administrativ atoll i norra delen av Maldiverna och är en del av atollen Miladhunmadulu. Administrativ centralort är Manadhoo, som ligger cirka 175 km från huvudstaden Malé.
Totalt ugörs Noonu av 71 öar, varav 13 öar är bebodda: Fodhdhoo, Henbadhoo, Holhudhoo, Kendhikulhudhoo, Kudafari, Landhoo, Lhohi, Maafaru, Maalhendhoo, Magoodhoo, Manadhoo, Miladhoo och Velidhoo. På flera öar som klassas som obebodda, exempelvis Randheli, finns turistanläggningar.
Tillsammans täcker Noonu 8,6 kvadratkilometer och här bor knappt 17 000 bofasta invånare (2023). Ön Kendhikulhudhoo är knappt 5 km lång och drygt en halv kilometer bred och täcker en yta av 2 kvadratkilometer. Här bor cirka 1800 människor, enligt den officiella webbplatsen och regeringens informationssida isles.gov.mv. Atollens råd finns också på Facebook, Instagram och Twitter.
En stor händelse i ön Kendhikulhudhoos historia inträffade den 1 januari 1993 då invånarna på ön Tholhendhoo emigrerade till Kendhikulhudhoo, på grund av akut landerosion, vilket omnämns i en artikel på brittiska Wikipedia.
Den 26 december 2004 slog tsunamin in över kustområden i hela Sydasien, inklusive Maldiverna. Cirka 100 människor dödades (inklusive saknade) i Maldiverna vid tsunamikatastrofen och vissa delar blev obeboeliga.
På Kendhikulhudhoo blev påverkan liten, tack vare de omgärdande mangroveskogarna, vilket organisationen Blue Peace Maldives (bluepeacemaldives.org) rapporterade om i ett reportage 2010. Men mangroveskogar hotas ständigt av mänsklig förstörelse, trots insatser för att rädda dem.
Mangroveskogarna, lokalt kallade kulhi, är oerhört viktiga för lokala ekosystem. De bidrar till den lokala ekonomin genom att ge livsmiljöer för fisk och skaldjur. De absorberar näringsämnen som annars läcker ut i haver och motverkar erosion och risken för klimatpåverkan av stigande havsnivåer.
Videon som publicerats av HDC Maldives på YouTube i november 2022 visar miljöer från Kendhikulhudhoo.
Videon som publicerats av Raajje Anglers på YouTube 2020 ger en översiktsbild över en del av Kendhikulhudhoo.
Läs mer | Reportage i Sydasien
